Tunga täcken ger vinster i sömnen

Det var 2019 års stora uppstickare i julhandeln. Men även i år väger täcken med vikter tungt på marknaden. 

The NAP Lab var med att skapa trenden i Sverige – där bättre sömn kommit allt högre upp på dagordningen.

Foto:Henrik Lenngren

I ett showroom i centrala Norrköping hänger Simon Österström upp ett tyngdtäcke med diamantmönster på en galge. Låtar från en av alla sömnspellistor på Spotify snurrar på låg volym i högtalarna.

”I Sverige pratas det väldigt mycket om kost och träning, men sömn är något av ett tabu trots att det finns ett samband med dåligt mående och sömnbrist, samt mellan god sömn och god prestation. Vi kan inte lära svenskarna hur de ska träna eller äta, men vi är gärna med och utbildar dem på annat sätt”, säger han.

Simon Österström är vd för The NAP Lab, företaget som på kort tid varit med att driva fram tyngdtäcket från en produkt som mer eller mindre inte existerade till att konkurrera om årets julklapp 2019. Företagsresan började med att han och kollegan tillika delägaren Eric Jansson Edholm diskuterade hur dålig sömn påverkade deras vardagsliv.

”Vi började leta efter hjälpmedel som inte kom i tablettform, och hittade tyngdtäcket. Eftersom vi båda har bott och arbetat i Kina i många år kunde vi ganska snabbt hitta bra fabriker att arbeta med”, berättar Simon Österström.

Inom vården är tyngdtäcket ingen nyhet. Där har det sedan åttiotalet förskrivits till personer med allt från autism till ADHD.

”De täcken som fanns att köpa tillverkades i småserier av hjälpmedelsföretag och kostade många tusenlappar. Vi ville se om det gick att göra en mer prisvärd konsumentprodukt och satte upp en e-handel med 100 täcken i olika vikter som vi köpt in. Efter en vecka var de slut.”

Tillsammans med snabbväxaren Cura of Sweden har The NAP Lab varit en av aktörerna som puttat på utvecklingen framåt i branschen. 

”Det som gör att vi sticker ut är att vi fokuserar på funktionen, alltså komfort och sömn. Vi är varken möbel- eller inredningsinriktade utan säljer produkterna som individuellt anpassade hjälpmedel. Och till skillnad från många konkurrenter satsar vi helt och hållet på e-handeln som försäljningskanal. Det är där vi kan skapa lojalitet.”

Sverige är fortfarande huvudmarknaden för The NAP Lab, men enligt Simon Österström kan en utökad exportsatsning vara ett tänkbart scenario för fortsatt tillväxt i framtiden.

”Vi finns i Danmark och har precis klivit in i Norge. Men det finns många intressanta marknader. I Frankrike, till exempel, kan du knappt hitta ett tyngdtäcke i dag. Och i Finland söks det lika mycket på tyngdtäcken på Google som i Sverige.”

Finns det en risk att tyngdtäcket är den nya spikmattan?
”Risken att täcket bara försvinner är ganska liten som jag ser det. Jag tror att sömn som en viktig del av välmående över lag har varit alldeles för lite uppmärksammat och kan komma att bli nästa stora trend efter träning, mindfulness och yoga. Och då kan våra produkter frälsa rätt många.”

För att nå fler potentiella kunder sig har Norrköpingsföretaget ändå tagit fram en produktportfölj som inte enbart fokuserar på just tyngdtäcket i sig. I sitt showroom och i e-handeln lockar man med allt från kuddar, tyngdfiltar och sängkläder till en säng som tagits fram i samarbete med Starsprings i Herrljunga. 

”Vi vill expandera, och tror att det finns en stor potential att ge människorna förutsättningarna att sova bättre”, förklarar Simon Österström.

Under coronapandemin har fabriker i olika delar av världen varit stängda, och man har fått slita för att få fram produkter. 

”Mellan november och januari sålde vi täcken för tre miljoner kronor i månaden. Sedan slutade våra kinesiska leverantörer plötsligt att svara på mejl och vi tvingades till slut akutfrakta hem varor via flyg och tåg för att kunna leverera till dem som väntat längst. Nu har fabrikerna kommit igång igen, men det var en orolig tid även om så klart många haft det betydligt värre. Vi har vuxit genom krisen samtidigt som många andra företag gått under.”

Simon Österström är uppvuxen i en entreprenörspräglad miljö där pappa Percy i Norrköping grundat både Österströms Rederi och Multidocker, som utvecklar modifierade grävmaskiner.

Under sitt första år som egenföretagare satt han kvällar och nätter med The NAP Lab samtidigt som han jobbade heltid som säljare på Multidocker. 

”Nu delas tiden lite annorlunda. Vi har budgeterat för att trippla omsättningen nästa år. Hittills har vi bara skrapat lite med ett finger på ytan.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?