Annons

Tunga näringslivsprofiler mångmiljonsatsar på sagoäventyr

I helgen slår sagokulturhuset Funnys äventyr upp sina portar i Malmö. Bakom mångmiljonsatsningen står en rad tunga näringslivsprofiler som Greg Dingizian och Percy Nilsson. 

Rut och Tekla (till höger) läser i Pettsons hus.
Rut och Tekla (till höger) läser i Pettsons hus.
Staffan Götestam, initiativtagare och konstnärlig skapare, visar runt på Funnys värld.Foto:Emil Malmborg
Tedags för Alice i Underlandet.
Tedags för Alice i Underlandet.Foto:Emil Malmborg

I Alfons Åbergs skola kan barnen sätta sig i klassiska träbänkar och göra sig redo för lektion. I rummet intill plockar de fram kastruller från skåpen i hans tidstypiska 70-talskök för att därifrån hoppa in i en av Alfons mardrömmar i form av ett mörkt rum med upplysta monster. Detaljerna är många, genomarbetade och äntligen på plats. 

”Det blev ett mycket större projekt än jag först hade tänkt mig, men också mycket bättre”, säger initiativtagaren Staffan Götestam, när han från en brun skinnsoffa som tillhör Alfons pappa, blickar ut över den nu tomma lokalen som nästa helg ska fyllas med familjer för första gången. 

Han kallar sig ”frilansande kulturentreprenör”. Förutom en karriär som skådespelare har han drivit flera teatrar i Stockholm, men är kanske mest känd som eldsjälen bakom storsuccén Junibacken på Djurgården i Stockholm.  

”Men det finns ingen egentlig koppling mellan Junibacken och Funnys äventyr. Förutom att vi förstås har inspirerats på många sätt och anlitat personer som också varit med och byggt upp Junibacken”, säger Staffan Götestam samtidigt som han visar runt i den 3.500 kvadratmeter stora lokalen. Den finns inrymd på andra våningen i köpcentret Mobilia i centrala Malmö där fastighetsbolaget Atrium Ljungberg just är klara med en stor omvandling. 

”I Stockholm fick vi anpassa Junibacken i ett hus som redan fanns. Här har vi kunnat göra vad vi vill och den här lokalen är faktiskt större”, säger Staffan Götestam. 

En uppenbar skillnad är att kopplingen till Astrid Lindgren inte finns i Funnys äventyr. Här kan besökarna istället kliva in i fyra andra barnboksvärldar. Förutom Alfons Åberg är det  Pettsson och Findus, Mumin, Halvdan Viking och den påhittade figuren Funny. 

Här finns även en teater med plats för 120 personer och tanken är att det ska gå runt skådespelare, utklädda som de olika karaktärerna, på Funnys. I mitten av lokalen finns en sagokarusell där besökarna får uppleva klassiska sagor som Aladdin och Den lilla sjöjungfrun. 

”Det måste finnas ett dragplåster. Det har vi lärt oss från Junibacken som har sagotåget, här har vi istället sagokarusellen”, säger Staffan Götestam som fick idén till Funnys äventyr för fyra år sedan när han träffade den lokala kulturprofilen Julius Malmström. Budgeten för sagokulturhuset, som började byggas förra sommaren, har legat på 55 miljoner kronor och kommer att hållas, enligt Staffan Götestam. 

Malmö kommun har bidragit med 12 miljoner kronor. Motprestationen är att skolklasser ska släppas in gratis på förmiddagarna under skoldagar. Resten av kapitalet bakom Funnys äventyr kommer från privata finansiärer. Här finns lokala näringslivshöjdare som Greg Dingizian och Percy Nilsson, via sitt hotell Malmö Arena. Bland andra Malmöbaserade bolag som bidragit till projektet finns programvarubolaget System Verification samt det noterade fastighetsbolaget Wihlborgs. En annan finansiär är familjen Ljungberg, som är huvudägare i Atrium Ljungberg via familjebolaget Tagehus. 

”Men det handlar helt och hållet om filantropi från samtligas sida. Funnys äventyr drivs som ett aktiebolag men ägs till hundra procent av en stiftelse som övervakar verksamheten där alla överskott ska återinvesteras i projektet och det inte får finnas krav på utdelning”, säger Staffan Götestam som menar att en viktig drivkraft för finansiärerna är att göra något positivt för Malmö.  

”Min känsla är att Malmö behöver en sådan här satsning. Ett dragplåster som kan locka hit människor, vi tror till exempel mycket på att danska barnfamiljer kommer att hitta hit.”

Junibacken har varit en succé som genererat stora överskott som kunnat återinvesteras i verksamheten. Staffan Götestam har nu goda förhoppningar om en upprepning i Malmö. 

”Även om corona sätter sina begränsningar så här inledningsvis känns det väldigt lovande.”

Innehåll från TelenorAnnons

Företagens vanligaste misstag – när de satsar på IoT-teknik

Spräckta tidsplaner, överdrivet teknikfokus – och skenande kostnader.

Här är de vanligaste misstagen när företag ska satsa på uppkopplad teknik.

– Det viktigaste är att hitta ett tydligt kundvärde och en nytta alla förstår, säger Niklas Agerhem, affärsansvarig hos Telenor IoT.

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

Svårt att få företagets IoT-satsning att lyfta? Ni är inte ensamma. En undersökning Telenor gjort bland 100 svenska traditionella industribolag som lanserar IoT-teknik visar att endast ett av tio företag når 20 procent eller mer av sina uppsatta mål inom tre år. Det går alltså betydligt långsammare än förväntat för de flesta.

– Vi har gått tillbaka till deras målsättningar och vilka volymer de planerat att koppla upp och jämfört de siffrorna med läget tre år senare. Ett trettiotal bolag djupintervjuade vi. Där insåg vi att endast tre bolag lyckats nå sina mål fullt ut, berättar Niklas Agerhem.

– Fasen där man bestämmer varför man ska koppla upp sina produkter är oerhört viktig. Att ställa sig frågan vilket kundvärde detta ger är steg ett, och svaret på den frågan måste sedan förankras hos företagsledningen. De måste ge någon mandatet att genomföra uppdraget. Det kanske överraskar vissa, men det handlar om att driva en affärstransformation, säger Agerhem och fortsätter:

– Istället är det rätt vanligt att man fastnar i teknikdiskussioner och att en för stor del av budgeten går åt till att bygga ”den perfekta teknikplattformen”. Risken är att man bygger tekniken isolerat från omgivningen och att man utvecklar något annat än vad att kunden behöver.  

Kostanden per produkt blev för hög

Utifrån undersökningen går det också att dra slutsatsen att de allra flesta underskattar hur lång tid IoT-satsningarna kommer att ta – att få till en fungerande teknisk lösning är bara ett av stegen för att bygga upp den uppkopplade verksamheten.

– I djupintervjuerna diskuterade vi mycket med bolagens affärschefer kring return on investment och problem man hade upplevt runt detta. Även när man kunde påvisa starkt kundvärde var det vanligt att man överskattat både storlek och snabbhet för nya intäktsströmmar. Det som också var gemensamt var att projekten kostade mer och tog längre tid än beräknat. I flera fall hade man byggt lösningar för att hantera hundratusentals produkter, men hade endast kopplat upp en bråkdel. Kostnaden utslagen per produkt blev då för hög. När tekniken dessutom senare krävde generationsskifte och nya investeringar så stod man inför jobbiga vägval kring hur man skulle gå vidare. 

Men hur vet man när man ska satsa eller bromsa i dessa satsningar?

– Ibland måste man bara bestämma sig för ett spår och köra på. Viktigast är att ha en tydlig kontakt med kunderna, löser satsningen deras problem skapar du kundlojalitet och en bättre upplevelse. 

Agerhem konstaterar att många bolag fastnar på vägen när IoT-satsningarna inte riktigt går som planerat. Många gånger behöver man ny kompetens inom områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. En enkel lösning kan då istället vara att ta hjälp utifrån – vilket gäller både rådgivning och tjänster:

– Vi har lång erfarenhet av att jobba med kunder som behöver göra precis det här. Vi kan se de vanliga problemen som dyker upp och hantera dessa. Man får tillgång till teknik och uppkoppling utan att behöva göra något själv. Det gör också att man snabbt får en lösning i handen, tiden innan något går ut till kund blir rejält kortare.

Han målar upp ett exempel med ett ventilationsföretag som såg fördelarna i uppkopplad teknik, men inte riktigt visste hur man skulle ta sig an IoT-satsningen:

– De valde att jobba med vår färdiga tjänst. De slapp lägga tid på utveckling och göra egna misstag när man bygger själv. Istället berättade de för oss vilken typ av information de behöver få ut av sin uppkopplade utrustning och vi löste det. De kunde snabbt presentera lösningen framför kund och få feedback. Förutom mindre investeringar så kan de lägga mer krut på att driva förändringsresan med sina kunder. 

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera