1515
Annons

Tufft år för svenska direktörer

Sju verkställande direktörer i svenska toppbolag fick en rejäl käftsmäll det gångna året. Beskedet från styrelserna, mer eller mindre inlindat, var: du räcker inte till och måste lämna företaget.

"Det är kanske den första riktiga lågkonjunkturen för svenska vd:ar", säger Claes Hemberg, sparekonom på Avanza.

Michael Wolf.
Michael Wolf.Bild:TT

Ericssons Hans Vestberg, Kinneviks Lorenzo Grabau, Getinges Alex Myers, Ratos Susanna Campell, Fingerprints Jörgen Lantto, Swedbanks Michael Wolf och Handelsbankens Frank Vang-Jensen fick alla silkessnöret under 2016.

I en del fall lindade företagens kommunikationsavdelningar in styrelsebesluten i bomull, medan Handelsbankens ordförande Pär Boman gick mer rakt på sak och använde ordet felrekrytering.

I samtliga fall utdelades rejäla fallskärmar så ingen av de drabbade tvingades ut i fattigdom. Men när var femte storbolag-vd får sparken under samma år är det rimligt att grunna på orsaken. Tillfälligheter eller trend?

Christer Gardell, en av grundarna till investmentfonden Cevian Capital och känd för att kräva tuffa åtgärder i bolag han investerar i, påpekar att de ansvariga i de här fallen helt enkelt gjort sitt jobb.

"Styrelsens viktigaste uppgift är att tillsätta och avsätta verkställande direktören. Tidigare har kanske inte styrelsen gjort sitt jobb, och helt enkelt tillsatt fel vd. Om det är en trend att man släppt fram vd:ar som inte är kvalificerade för jobbet? Ja, det kanske är så", säger han till TT.

"Styrelserna har tagit mer makt på bekostnad av vd:arna. Dagens styrelser är också mer professionella och jobbar aktivt med frågan om vd:n håller måttet eller inte", fortsätter han.

Det har ofta sagts att en ny vd hittar man i styrelseledamöternas och framför allt ordförandens telefonkontakter. Är det inte så längre?
"Det är alltid bättre att starta en rejäl process med flera namn och inte bara kandidaten som är favorit. I många av fallen i år gick rekryteringen kanske lite för fort och det är viktigt att man vidgar gruppen som fattar beslut och inte litar på en persons magkänsla."

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, anser att både tempot och metoden bakom avsättningarna signalerar nya tider och kanske den första riktiga lågkonjunkturen för svenska vd:ar.

"De senaste decennierna har vd:arna i storbolagen haft dramatiskt mycket bättre löneutveckling än vanliga arbetare. Med en snittårslön på 40 miljoner kronor har kraven nu blivit mycket högre", konstaterar han.

Han pekar framför allt på två områden där det i många fall brustit: tillväxt och digitalisering.

"Tillväxten i Västvärlden har inte fått fart efter finanskrisen. Många bolag har valt att spara sig till vinster, men till slut når det vägs ände. Det finns flera svenska företag som köpt bolag, inlemmat dem i verksamheten, och vuxit på det sättet. Andra, till exempel Ericsson, har försökt göra samma sak, men misslyckats."

Christer Gardell har som sagt gjort sig känd för hårda nypor när han investerar i bolag. I flera fall har det handlat om att han vill vinstmaximera genom att dela upp och sälja delar av bolagen. Hur viktig är vd:n när han funderar på större aktieköp?

"Vi tittar gärna på bolag som haft lite problem och som underpresterat. I många fall kan den högsta ledningen vara en del av problemet och då förbereder vi oss på att byta ut vd:n och kanske delar av styrelsen."


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

”Digital teknik tar elaffären till en helt ny nivå”

Ingen stor omställning sker friktionsfritt – inte heller energiomställningen. Det märks inte minst under senaste två åren men allt från historiskt låga elpriser till historiskt höga elpriser. När spelplanen görs om ändras förutsättningarna för både elproducenter och elkonsumenter och det är extra viktigt att ha koll på sina elinköp så att pris och leverans stämmer.

– De kommande åren kommer att bli tuffa för de som inte har god styrning, kontroll och uppföljning av elinköpet, säger Magnus Kjellin, vd och grundare av Energy Sourcing Technology.

Ta kontroll över din elaffär

Vi befinner oss i ett paradigmskifte som ställer helt nya krav på såväl konsulter, riskhantering och inköp och där de som är mest noggranna och pålästa kommer att klara sig bäst. Det spår Magnus Kjellin och betonar att produktion och konsumtion kommer att gå i otakt under omställningen beroende på allt från politiska beslut, tillståndsprocesser, tillgång till resurser för projektering och byggande, byggande av ny elintensiv industri, vätgasfabriker och elproduktion i form av vindkraft och solkraft.

– En sådan genomgripande förändring som vi står inför i energisystemet kan sakna motsvarighet, säger han.

Samtidigt är upphandling och avtalsuppföljning av elavtal ofta ett eftersatt område. Det handlar inte om kompetensbrist, för den är hög, utan om bristande system- och processtöd. Bristande transparens och reglering har gjort att elinköparen sitter rejält i baksätet samtidigt som elleverantören har full kontroll och insyn.

– Elmarknaden påminner om situationen på aktie-, valuta- och räntemarknaden för kanske 20-30 år sedan efter avreglering, men före finanskriser och myndigheters skärpta regler och tillsyn, säger Magnus Kjellin.

”Stort behov av ökad tillsyn och reglering”

Som kund ska man själv kunna analysera sin egen data för att fatta rätt beslut, och som man sedan kan följa upp. En annan utmaning är att snabbt kunna möta ett förändrat behov, hantera klimatavtryck och rapporteringskrav samt löpande åtgärda avvikelser kring inköp.

– De flesta stora och professionella elleverantörerna har samma goda förutsättningar att vara en bra leverantör. Det avgörande är hur man som köpare utformar avtalen. Oftast lönar det sig bäst att teckna avtal med flera leverantörer, ungefär som många större företag arbetar med fler än en bank.

Energy Sourcing Technology har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning inom elinköp. I dag arbetar de gentemot industri och offentlig sektor där elinköp är en stor del av affären.

– Mindre andel baskraft, större andel väderberoende kraft samt elproducentmarknadens successiva utveckling av försäljnings- och prissättningsstrategier kommer att innebära en betydligt mer volatil elmarknad.  Det kommer i sin tur göra uppföljning och kontroll av prissättning mer komplext. Det finns ett stort behov av ökad tillsyn och reglering, säger han.

Många saknar processer för systematisk kontroll och uppföljning

De flesta organisationer, både offentliga och privata aktörer har mycket väl utvecklade upphandlingsprocesser. Samtidigt saknar många organisationer processer för systematisk kontroll och uppföljning av sina avtal under själva avtalstiden.

– Vi vill att bägge parter i en affärsuppgörelse ska ha samma fakta på bordet. Det handlar om rättvisa vilket är själva grundbulten för Energy Sourcing Technology. Hos oss finns både erfarenheten och den digitala tekniken som tar elaffären till en helt ny nivå. Resultatet är besparingar för ditt företag, miljön och samhället.

Så även om elmarknaden just nu kan uppfattas som ett skakigt börsrally från 80-talet har digitaliseringen banat väg för verktyg som kan jämna ut skillnaderna.

– Vi vänder oss till alla bolag som vill ha en transparent affär, ordning och reda utan att för den skull göra avkall på professionell riskhantering och flexibla strategiska lösningar, säger Magnus Kjellin.

Strategi, inköp och kontroll – så får ni digitalt stöd i elaffären 

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?