President Emmanuel Macron hade satsat högt inför söndagens parlamentsval. Redan under presidentvalskampanjen hade han gått ut med att han skulle få en majoritet i parlamentet. Ett vågat uttalande när hans rörelse vid den tidpunkten inte ens hade förvandlats till partiet La République En Marche, LREM.
På söndagen kunde presidenten därför pusta ut när det stod klart att partiet som knappt fanns för en månad sedan får 308 av de 577 platserna i parlamentet – det vill säga egen majoritet. Det innebär dessutom att LREM också gör sig oberoende av stöd från mittenpartiet MoDem som man har bildat allians med.
"Det här är slutet för de två stora regeringspartierna och det är även slutet för splittringen mellan höger och vänster", säger politikexperten Gérard Grunberg till Francetvinfo.
Med valvinsten begränsar mittenpartiet LREM också oppositionsrollen för Republikanerna och Socialistpartiet, som länge har dominerat fransk politik. Republikanerna får omkring 113 platser, betydligt mindre än vad de hade hoppats på.
Socialistpartiet lider ett historiskt nederlag, med bara 29 platser mot 280 under förra mandatperioden. Katastrofsiffrorna förklaras av den identitetskris partiet är uppe i och som har fått väljarna att fly, både till vänsterextrema partier och åt social-liberalt håll, det vill säga till LREM.
"Jag tror inte att Socialistpartiet överlever. Det är på samma gång en förkrympning och en implosion vi ser, där partiet blivit pyttelitet och extremt splittrat. Då finns ingen framtid", säger Gérard Grunberg.
Med det utgångsläget ser arbetet ganska lätt ut för presidenten när parlamentet på måndag. Med en säkrad majoritet kan Emmanuel Macron driva igenom alla sina aviserade förslag. Även de mer kontroversiella, som den arbetsmarknadsreform han sagt sig vilja få igenom redan till sommaren.
Men vissa orosmoln kvarstår ändå. För även i parlamentet har Emmanuel Macron gjort allvar av sitt uttalande att förnya politiken. Efter att ha tillsatt ett flertal ministrar hämtade ur civilsamhället, har turen nu kommit till parlamentet där hälften av LREM:s parlamentskandidater helt saknade politisk erfarenhet.
En så stor andel politiska noviser kan bli rörigt och svårstyrt, anser bedömare. Emmanuel Macron lär själv ha sagt att "det gäller att hålla dem (parlamentarikerna) snävt för att undvika oreda", enligt tidningen le Canard enchaîné.
En annan potentiell huvudvärk för presidenten är att parlamentariskt stöd inte nödvändigtvis betyder folkligt stöd. Med ett rekordlågt valdeltagande på ynka 43 procent, det lägsta i landets moderna historia, ska han inte våga hoppas att hans reformer tas emot smärtfritt på landets gator.
Men hur stora protester det blir – eller inte blir – beror till stor del på hur skickligt han hanterar de stridslystna franska fackförbunden.
