Tryckfriheten - en ekonomisk reform

Den svenska tryckfrihetsförordningen är världens äldsta och fyller denna vecka 250 år. Männen bakom reformen såg det lika mycket som en ekonomisk förordning.

Anders Chydenius, vänster, spelade en avgörande roll för svensk tryckfrihet. Till höger kung Adolf Fredrik.
Anders Chydenius, vänster, spelade en avgörande roll för svensk tryckfrihet. Till höger kung Adolf Fredrik.Bild:TT

Det som inte får skrivas med bläck, kommer oundvikligen att skrivas med blod. Det var åtminstone vad Peter Forsskål ansåg. Han var en finlandssvensk filosof och botaniker och skrev 1759 en pamflett med titeln ”Tankar om borgerliga friheten”.

Den innehöll skarpa formuleringar där han argumenterade för tryckfrihet, äganderätt och individuell frihet. Att få den godkänd av dåtidens stränga censur var inte enkelt, men efter ett antal justeringar släpptes den åtta sidor långa texten igenom.

Den var ett av de bidrag som ledde fram till 1766 års tryckfrihetsförordning, men då var Peter Forsskål redan död. Han avled i malaria 1763 under en upptäcktsresa i Jemen, endast 31 år gammal.

Det var istället andra som kom att spela den avgörande huvudrollen för det historiska ögonblicket, människor som likt Peter Forsskål i dag nästan är glömda. En av dem var prästen Anders Chydenius, född och uppvuxen i Finland.

Han är kanske mest ihågkommen för sitt nationalekonomiska bidrag. 1765 utkom hans skrift ”Den nationella vinsten”, där han argumenterade för avregleringar och utraderade monopol. Elva år senare skulle Adam Smith formulera liknande tankar i sin betydligt mer kända ”The Wealth of Nations”.

För honom var tryckfriheten till stor del en ekonomisk reform. Nils Erik Forsgård, chef för den finlandssvenska tankesmedjan Magma, har skrivit en bok om Chydenius med titeln ”Ingens herre, ingens träl”. Han förklarar hur tryckfriheten hängde ihop med statens ekonomiska spörsmål.

”Den svenska ekonomin gick dåligt i mitten av 1760-talet, inflationen skenade på grund av stora krigsutgifter. Anders Chydenius ansåg att detta var något som behövde kunna diskuteras offentligt och utan censur.”

Kritik mot myndigheter och kungamakten var förbjudet och sågs som ett ifrågasättande av deras ofelbarhet. Men Anders Chydenius lyckades vinna stöd för sin linje och den 2 december 1766 stadfästes tryckfrihetsförordningen av kung Adolf Fredrik. Censuren slopades, dessutom infördes offentlighetsprincipen i Sverige.

Men Adolf Fredriks son Gustav III var intresserad av att spela en större roll som kung än sin far. I och med hans statskupp 1772 reviderades lagstiftningen och ytterligare inskränkningar kom att följa under hans styre.

I dagens tryckfrihetsförordning finns flera av de principer som var gällande 1766 kvar, och tryckfrihetsförordningen är numera en av Sveriges fyra grundlagar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?