1515

Trumps toppekonom om USA:s corona-hantering: ”Det var ett misstag”

NEW YORK. I slutet av juni lämnade Tomas Philipson Vita huset. Frivilligt, påstår han. 

Den svenska stjärnekonomen, som varit ordförande i president Trumps ekonomiska råd, kritiserar nu den amerikanska corona-hanteringen i en intervju med Di. 

Efter tre år i Vita huset skickade Tomas Philipson nyligen in sin avskedsansökan till Donald Trump. Sedan dess har Uppsala-sonen gått tillbaka till sin tjänst som professor vid University of Chicago.

”Så det betyder att jag kan prata betydligt friare än förra gången”, säger han skrattande över telefon, och syftar på intervjun som Di gjorde i januari

Då ledde alltså Tomas Philipson den prestigefulla grupp av ekonomer som tar fram analyser och ger presidenten råd kring den ekonomiska politiken. Under de sista månaderna var hans jobb nära sammankopplat med USA:s corona-hantering.

Men det ekonomiska rådet hade inte så stort inflytande över beslutsprocessen som han hade önskat. 

”Mycket var delegerat till Corona Task Force, som dominerades av epidemiologer. Jag tycker det var ett misstag, för de gjorde flera felaktiga bedömningar”, säger han.

Vad syftar du på då?

”Det hade varit klokare att försöka hitta en balansgång mellan ekonomisk tillväxt och att hålla nere dödstalen. Exempelvis dör ju 40.000 människor i trafiken varje år i USA, men det betyder ju inte att vi stänger av motorvägarna för att rädda folk. På samma sätt borde man inte låta de medicinska aspekterna styra covid-19-avvägningarna.”

Många gör misstaget att inte räkna med kostnaderna för minskad ekonomisk aktivitet när man uppskattar de totala samhällskostnaderna för corona, enligt Tomas Philipson.

”Vi hade kunnat göra en mer specifik nedstängning, exempelvis stänga ned New York och Kalifornien och införa reserestriktioner, snarare än att stänga hela landet. Jag anser att det var ett misstag.”

Så du hade rekommenderat något mer likt den svenska corona-modellen?

”Det är inte rättvist att jämföra USA och Sverige. Det är ju betydligt lättare att fatta beslut och begränsa ett virus i ett land med 10 miljoner än i ett land med 330 miljoner invånare”, säger han, men tillägger att den svenska hanteringen varit ”intressant”.

”Er strategi kan ju visa sig vara bättre på sikt med tanke på hur ni fått ned dödstalen, om ett vaccin skulle dra ut på tiden. Men å andra sidan, om ett vaccin kommer snart, kan ni ju ha tagit en stor smäll i form av människoliv.”

President Trump har fått mycket kritik för sin hantering av krisen, speciellt hans skiftande budskap. Tomas Philipson vill dock lyfta fram presidentens förmåga att förlita sig på den privata sektorn.    

”Den är ju alltid snabbare än den offentliga sektorn. Operation Warpspeed är ett ypperligt exempel på den typen av lyckade privat-offentliga partnerskap”, säger han, och syftar på satsningen att påskynda landets vaccinprocess.

Är det en slump att Vita huset förvarnat delstaterna om att ett vaccin kan anlända redan i slutet av oktober, bara dagar innan valet?

”Läkemedelsmyndigheten är medveten om den typen av anklagelser om politisering, men det finns ju oberoende kommittéer och kontrollmekanismer som ska se till att det här sker i enlighet med gällande rekommendationer”, säger han. 

När det gäller USA:s återhämtning anser ekonomen att det går åt rätt håll, även om takten nu är långsammare än för några månader sedan. 

”Men överlag anser jag att hysterin kring den här krisen är lite överdriven. Sett till antalet personer som arbetar är vi ju tillbaka där vi var innan valet 2016”, säger han. 

”Många jobb har försvunnit, men många har också skapats under Trumps tid i Vita huset.”

Enligt arbetsmarknadsdepartementet var 147 miljoner amerikaner hel- eller deltidsanställda i augusti, vilket ska jämföras med 151.500 i slutet av 2016.

Tomas Philipson varken tror eller hoppas att kongressen och Vita huset kommer att anta några fler stödprogram för att snabba på återhämtningen. Räddningspaketen har hittills ökat amerikanernas disponibla inkomst rejält, vilket han menar är kontraproduktivt för återhämtningen och dåligt för kommande generationer som måste betala tillbaka den enorma statsskulden.

Vad kan vi vänta av en andra mandatperiod med Donald Trump?

”Vi hade en agenda med fyra delar som kommer fortsätta. Dessa var skattesänkningar, avregleringar, att stimulera fram privata energiinnovationer samt att rätta till orättvisa handelsvillkor”, säger han.

När vi talades vid i vintras kallade du presidenten för en ”toppenkille”. Står du fast vid det?

”Ja, och han har riktigt bra ekonomiska instinkter, betydligt bättre än många av hans rådgivare.”

Tomas Philipson hävdar med bestämdhet att det var hans beslut att lämna Vita huset, trots rykten om det motsatta. Orsaken var oenighet med rådgivare som var inblandade i corona-hanteringen.

”Under mina första tio månader som ordförande hade vi stort inflytande, men det tycks inte ha fallit i så god jord. Folk började utesluta oss från möten och liknande, vilket gjorde mig väldigt irriterad”, säger han. 

Samtidigt fick han en mild släng av covid-19, vilket tvingade honom att ta paus från arbetet. Dessutom gick hans tjänstledighet från University of Chicago mot sitt slut. 

”När jag fick viruset var jag så pass irriterad att jag kände att jag inte ville gå tillbaka”, säger han, och tillägger: 

”Men jag tror att Donald Trump uppskattar att folk har olika åsikter. Konkurrens är alltid positivt för konsumenten, och i det här fallet var konsumenten USA:s president.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?