1515
Annons

Trumps segrar kan straffa sig i höst

Donald Trump vann en symbolisk seger när en av hans största kritiker petats från kongressen. Men Trump-falangens framgångar i primärvalen riskerar att skada Republikanerna i höst.

Liz Cheney har utmärkt sig som en av få republikaner som varit stenhård i sin kritik av Donald Trump.
Liz Cheney har utmärkt sig som en av få republikaner som varit stenhård i sin kritik av Donald Trump.Foto:TT

Natten till onsdagen bjöd på ett av årets mest symboliska val i USA. Liz Cheney, länge en av Republikanernas mest profilerade röster i kongressen, petades av väljarna i delstaten Wyomings primärval till förmån för den Trump-godkända nykomlingen Harriet Hageman.

Resultatet var allt annat än skräll. Opinionsmätningarna har varit blodiga för Liz Cheney, som gick från att vara ett politiskt högdjur i partiledningen till en utböling för sin hårda kritik av den tidigare presidentens hantering av stormningen av kongressen förra året.

I tv-framträdanden på onsdagsmorgonen uppgav hon att hon överväger att ställa upp i presidentvalet 2024, en öppning för att fajten med Donald Trump kan fortsätta även med Liz Cheney ute ur kongressen.

Harriet Hageman var en gång i tiden en så stor kritiker att hon till och med försökte stoppa Trumps nominering 2016. Men sedan dess har hon liksom många av hennes partikollegor stöpt om sig själv i ex-presidentens avbild. 

Förvandlingen fulländades häromveckan, då hon till slut öppnat omfamnade Donald Trumps påståenden om valfusk i 2020 års presidentval – ett nödvändigt lackmustest för att platsa i Trumpfalangen.

På pappret talar allt för en jordskredsseger för Republikanerna vid mellanårsvalet om knappt tre månader.

Joe Biden är fortfarande djupt impopulär med ett stöd runt 40 procent, den sortens siffror som normalt föregår bråddjupa tapp i mellanårsvalen, där missnöjda väljare är benägna att stanna hemma.

Återhämtningen på Wall Street och tecknen på att inflationstoppen kan vara nådd verkar än så länge inte ha övertygat väljarna om att presidenten, tillsammans med sina partikollegors knappa majoritet i kongressen, styr den ekonomiska skutan rätt.

Men Republikanernas största problem inför höstens riktiga val kan mycket väl visa sig vara de själva.

Just Harriet Hageman kommer med största sannolikhet att vinna höstens riktiga val i det djupt konservativa Wyomning. Men hon följer en lång rad Trump-stödda kandidater som avancerat igenom årets primärvalssäsong med blandade utsikter.

I bland annat Wisconsin, Arizona och Georgia har blodiga fejder mellan Trumpfalangen och Republikanernas traditionella etablissemang lett till djup splittring i partiet – och i många fall skadat anseendet hos väljarna.

I Pennsylvania vann till exempel kändisläkaren Mehmet Oz till slut det republikanska primärvalet till senaten tidigare i år med stöd av Donald Trump. Men efter en hård, negativ kampanj inom partiet ligger han nu konsekvent efter sin demokratiske motkandidat i opinionsmätningarna.

Resultatet från tisdagens val i Alaska, där bland annat den moderata senatorn Lisa Murkowski kämpar för sin politiska överlevnad mot ytterligare en Trumpist, kommer inte avgöras förrän i november.

På många håll har valdeltagandet bland demokratiska väljare dessutom varit överraskande högt, delvis drivet av den häftiga debatten om aborträtten.

Men det handlar också om Donald Trump. Den tidigare presidenten har en omatchad talang för att skaka liv i kärnväljarna – både de egna och motståndarnas.

Till och med Wall Street Journals konservativa ledarsida, som historiskt undvikit att kritisera Donald Trump, har varnat flera gånger under sommaren för att ex-presidenten och hans allierade riskerar att skada partiet vid höstens mellanårsval.

Med de flesta av primärvalen avklarade ser Demokraterna plötsligt ut att ha en chans att behålla senaten. Republikanerna är fortfarande mer gynnade i representanthuset, som brukar vara lättare att nå för mer extrema kandidater från båda partierna. Men marginalerna är inte längre lika övertygande.

Stalltipset just nu är en splittrad kongress, vilket åtminstone på kort sikt inte bör betyda några tvära kast i den ekonomiska politiken.

Men Donald Trumps ekonomiska instinkter, som lutar mer åt statliga interventioner än fria marknader, sträcker sig numera djupt in i Republikanerna.

När kongressen klubbade ett stort paket för att stötta den inhemska halvledarsektorn tidigare i somras var det med stöd med en minoritet av Republikanerna. 

Men kritikerna inom partiet som tidigare skulle sparkat bakut åt den sortens statligt stöd till enskilda företag ville att kongressen skulle gå ännu längre i att ge staten makt att fördela resurserna till privata företag, framför allt genom att nobba bolag som gör investeringar i Kina. Rösterna som gastade högst om företagslobbyister kom inte från Demokraterna utan från Republikanerna.

Att vända ryggen åt både Wall Street och resten av näringslivet är numera ofta ett effektivt sätt att göra politisk succé inom båda partierna. Det är en utveckling USA:s företag gör bäst i att hålla ögonen på.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från Södertälje Science ParkAnnons

Viktigt med delad vision för hållbara leverantörskedjor: ”Hållbarhet nödvändigt ur ett affärsperspektiv”

Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.
Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Stora företag har börjat ställa allt högre krav på att hela leverantörskedjan är hållbar. Att jobba med hållbarhet är alltså nödvändigt ur ett affärsperspektiv.

– För oss är det helt avgörande att våra leverantörer delar vår vision om hållbara transportlösningar, förklarar Andreas Follér, hållbarhetschef på Scania.

Södertälje Science Park erbjuder flera affärsutvecklingsprogram för industriföretag 

Inom en snar framtid kommer Scanias lastbilar och bussar inte längre ha avgasrör. Det betyder att mycket av de koldioxidutsläpp som bolaget traditionellt har haft försvinner – men också att nya typer av koldioxidutsläpp uppstår.

– De utsläppen kommer framför allt att komma från leverantörskedjan, vilket innebär att vi behöver fortsätta att ta steg mot ökad hållbarhet tillsammans med våra leverantörer. Tidigare har vi främst fokuserat på de leverantörer vi har direktkontakt med, men nu jobbar vi även med deras underleverantörer. På så vis kan vi hitta de ställen i vårt långa leverantörsled där det stora klimatavtrycket finns, berättar Andreas Follér. 

”Vi kommer att arbeta hela vägen ner i gruvorna”

Framöver kommer Scania att fokusera på fyra ”hotspots” för utsläpp i sitt miljöarbete – batterier, stål, gjutjärn och aluminium – som de vill ska vara 100 procent gröna år 2030.

– Det här kommer vi att arbeta med hela vägen ner till gruvorna, till själva råvaran. Vi har en aktiv dialog med leverantörerna och tränar, stöttar och utbildar dem. Vi ser det som att vi gör det här tillsammans, säger Andreas Follér.

– Det är säkert så att vissa leverantörer kommer att falla bort de närmsta tio åren eftersom de inte delar våra hållbarhetsambitioner. Samtidigt arbetar de flesta av våra nyckelleverantörer åt samma håll som oss. Det handlar egentligen inte om att vi ställer de kraven, utan att hela världen gör det, tillägger han.

Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.
Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park.

Hållbarhetsprogram för företag

Scania är, tillsammans med AstraZeneca, KTH och Södertälje kommun, huvudpartner till och grundare av Södertälje Science Park, som är en mötesplats för hållbar produktion. Bland annat driver Södertälje Science Park ett hållbarhetsprogram för små och medelstora företag.

– Många av de företag som deltar i programmet är underleverantörer till större företag. De vet att det är nödvändigt att jobba med omställningen mot en hållbar värld, men vet inte alltid i vilken ände de ska börja. Därför hjälper vi dem att göra en översyn av sitt företag och hur de kan jobba med hållbarhet kopplade till de globala målen, säger Eva Helén, utvecklingsstrateg vid Södertälje Science Park, och tillägger:

– Det är genom att ställa om till en mer hållbar produktion som de kan fortsätta vara relevanta på marknaden.

Läs mer om hållbarhetsprogrammet för små och medelstora företag 

Mer från Södertälje Science Park

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Södertälje Science Park och ej en artikel av Dagens industri

Trumps advokater vill stoppa FBI från att läsa beslagtagna dokument

Donald Trumps advokater har under måndagen motsatt sig att USA:s justitiedepartement fortsätter granska dokument som beslagtogs hemma hos ex-presidenten.

Det var i förra veckan som en federal domare beordrade en extern tredje part att granska de dokument som beslagstogs i en FBI-räd mot Donald Trumps bostad.

Domaren, Aileen Cannon, är tillsatt av Donald Trump under hans tid som president och beslutet att tillsätta en så kallad ”special master” att granska dokumenten innan utredningen går vidare har kritiserats brett av en juridisk expertkår i USA.

Anledningen är att det bland dokumenten kan finnas material som Trump hävdar skyddas av olika sekretesslagar, bland annat den mellan advokat och klient.

Justitiedepartementet har överklagat beslutet att tillsätta en extern utredare och hävdat att de i väntan på att överklagandet omprövas vill fortsätta med sin granskning. Något som Trumps advokater nu vill stoppa.

Justitiedepartementet har å sin sida hävdat att vänta på en tredjepartsutredning kommer att skada rättsprocessen och dessutom är onödig, eftersom de redan rensat ut handlingar som skulle omfattas av klientsekretess.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera