1515
Annons

Trumps nya "superhökar" äventyrar Iranavtalet

Det har hyllats som en diplomatisk triumf och ett viktig steg i arbetet kring icke-spridning av massförstörelsevapen. Men två hökaktiga nytillskott hos Donald Trump ökar sannolikheten för att USA ska dra sig ur kärnenergiavtalet med Iran.

John Bolton.
John Bolton.Foto:Alex Brandon
Mike Pompeo.
Mike Pompeo.Foto:Carolyn Kaster

Den diplomatiska världen reagerade med lika delar förvåning som oro när Donald Trump aviserade förändringar i sin personal. När han framöver navigerar i samtal med Nordkorea, ökade spänningar med Ryssland och sitt eget hot om att dra USA ur kärnenergiavtalet med Iran får han hjälp av sin nye nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton – känd som en hök bland hökar.

12 maj måste Trump lämna besked till kongressen om huruvida han tänker förlänga det avtal med Iran som han länge har varit motståndare till. Och det är ingen hemlighet var Bolton står. Våren 2015 – några månader innan avtalet var färdigt – skrev han en debattartikel med rubriken "För att stoppa Irans bomb, bomba Iran" i vilken han drog slutsatsen att Iran aldrig skulle förhandla bort sitt atomenergiprogram och att attack därför var att föredra.

Valet av Bolton – i kombination med den lika nyutsedde utrikesministern Mike Pompeo, som också förespråkar en tuff hållning gentemot Teheran – har ökat sannolikheten för att USA lämnar avtalet, enligt experter som nyligen framträdde i en panel hos fredsforskningsinstitutet Sipri. Detta trots att FN:s atomenergiorgan IAEA flera gånger slagit fast att Iran följer överenskommelserna.

”Bolton har varit en extremt stark motståndare till Iran, till själva avtalet, till Europa och till FN. Alla aspekter i avtalet går helt emot hans åsikter och han har inte visat någon som helst förståelse under någon fas i förhandlingarna”, säger Tarja Cronberg vid Sipris program för europeisk säkerhet.

Suzanne DiMaggio från den amerikanska tankesmedjan New America håller med om att allt pekar i riktning mot att Trump kommer att göra allvar av sina hot. Den enda tunga rösten i hans säkerhetsstab som förespråkar avtalet är försvarsminister Jim Mattis.

”Han har sina egna problem med Iran men har gjort klart att han anser att avtalet gynnar USA:s intressen. Men just nu är han en ensam röst och det är osäkert om hans engagemang räcker för att övertyga presidenten”, säger DiMaggio och fortsätter:

”Frågan är varför Trump vill spränga ett avtal som fungerar i luften? Hans förändringar i säkerhetsteamet pekar på att han vill se en eskalering mot Iran för att slå tillbaka mot landets agerande i Mellanöstern.”

Om USA drar sig ur kan det underminera landets ställning och legitimitet internationellt. Ur Teherans perspektiv skulle det också innebära att iranierna kan framhäva att de har agerat moraliskt riktigt och levererat på det som har bestämts medan västländerna står splittrade, enligt Adnan Tabatabai från forskningscentret Carpo.

”Ett sätt som USA skulle kunna försöka att undvika att få skulden och bli isolerat är att försöka pressa iranierna att dra sig ur avtalet i stället. Att med hjälp av Boltons och Pompeos idéer göra allt för att ställa till problem för Iran”, säger han.

Om Trump väljer att överge avtalet kommer det inte bara att försämra relationerna med Iran och allierade i Europa. Det kan också få Nordkorea att tveka kring den dialog som har utlovats med USA, enligt DiMaggio.

”Jag tvivlar inte på att det skulle innebära negativa konsekvenser för alla försök att nå en överenskommelse med Nordkorea. I mina informella samtal med nordkoreaner frågar de sig varför de ska ingå avtal med Trumps regering när de inte kan vara säkra på att det kommer att hålla.”


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?