Annons

Trumps arv blir en värld där det är acceptabelt att ljuga

Under mina år i politiken försvarade jag alltid demokrati och yttrandefrihet. Utan den ena är den andra omöjlig. Efter kalla kriget och den autoritära kommunismens kollaps såg det bra ut för bägge.

Donald Trump, USA:s president.
Donald Trump, USA:s president.Foto:Kevin Dietsch/Larsen, Håkon Mosvold/TT

Frihetens våg svepte över Europa och större delen av världen. I början på 1900-talet fanns det färre än tio demokratier i världen. I slutet av århundradet kunde ungefär 120 av världens 200 nationalstater definieras som demokratier.

Det fanns ingenting som skulle kunna stoppa demokratins frammarsch. Central- och Östeuropa, Asien, Afrika och även vissa länder i Mellanöstern sökte sig mot demokratiska regeringsmodeller. I vissa fall genom våld, i andra fall fredligt.

Det var många som trodde, inklusive undertecknad, att förvandlingen var permanent. Ja, även Ryssland skulle ju bli ett normalt demokratiskt land med en internationell marknadsekonomi.

Jag hade tyvärr fel. Jag förstod inte att demokratin är en process, inte en slutpunkt. För att en demokrati ska kunna fungera och överleva, måste den vårdas dagligen. Omständigheterna kring representativ demokrati förändras konstant.

De var få som kunde förutspå teknologins påverkan i beslutsfattande. Demokratin skulle ju vara ett system som producerar långsamma kompromisser. Nu kräver väljarna mer. Besluten ska fattas omedelbart, annars byter man representanter.

Traditionella medier fungerade tidigare som ett filter, ett slags kvalitetskontroll. Med sociala medier har filtret försvunnit. Alla har en röst, vilket i och för sig är bra, men det blir svårt att söka fram det relevanta och det faktiskt rätta från ett konstant flöde.

Själv tycker jag att det största hotet mot demokratin på 2020-talet är sättet som man för offentlig dialog. Missförstå mig inte, jag vill inte begränsa yttrandefriheten, men samtidigt förespråkar jag ansvar hos politiker, medier och debattörer.

Problemet är att ociviliserat beteende är kontraproduktivt i en demokrati. Det hjälper inte till att USA:s president, Donald Trump, visat vägen de senaste åren. Oavsett hur det kommer att gå i presidentvalet i november så är jag rädd för att Trumps arv blir en värld där det är acceptabelt att ljuga, hata och förolämpa.

Denna utveckling hotar alla demokratiernas framtid. Som stats-, finans- och utrikesminister fick jag ta emot kritik, det var en del av demokratin. Det kändes dock sällan som om att man skulle ha blivit totalt förolämpad eller krossad av medier eller kolleger.

Detta har ändrats under de senaste åren. Den politiska debatten har blivit allt hårdare. Påföljden blir att normala fiffiga människor inte vill vara med i politiken. Det finns helt enkelt ingen fördel i att bli nationens piltavla.

Därför vädjar jag till alla som vill försvara demokrati: respektera olika åsikter och varandra, lyssna och diskutera sansat, sök och hitta lösningar. Demokrati och yttrandefrihet kräver ansvar. Ja, av oss alla. 


Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Fortum Sverige ABAnnons

Från kompost till klädbutik

Det är först på senare år som textilindustrins klimatpåverkan på allvar har granskats, trots att dess utsläpp av växthusgaser är större än den så utskällda flygsektorn. Men det vill Fortum ändra på med satsningen på Bio2X där både skog- och fruktrester omvandlas till textilfibrer. 

”Kan vi ge restprodukter nytt liv så är det mer än bara klimatet som tjänar på det”, säger Per-Oscar Hedman, kommunikationschef på Fortum, som menar att textilindustrin måste ställa om för att klara ökande hållbarhetskrav från både konsumenter och myndigheter. 

30 kilo koldioxidekvivalenter och drygt 3 700 liter vatten kostar ett par jeans över sin livscykel och det vatten som används i produktionen släpps i flera fall ut helt orenat, något som skapar stora miljöproblem. Genom att använda restprodukter och mer resurssnåla tekniker kan detta förändras. 

Den finska energikoncernen Fortum jobbar sedan ett antal år med olika lösningar inom cirkulärekonomi, exempelvis återvinning av hushållsplast och elbilsbatterier. Med Bio2X är det helt andra branscher som gäller och för att kunna omvandla biomassa till textilfibrer samarbetar Fortum med Spinnova, ett finskt innovationsföretag som fokuserar på textil. 

Win-win för alla – inte minst miljön 

Allt från vetehalm till gamla fruktskal och rester från skogsbruket kan användas som råvara till att producera textilfibrer. I processen, som kallas för fraktionering, separeras biomassan i cellulosa, hemicellulosa och lignin. Det är cellulosan som sedan används och omvandlas till textilfibrer och därefter tyger. Att använda trä- eller bambufibrer för att tillverka tyg är i sig inte nytt, däremot behöver den process som används inom Bio2X mindre vatten och kemikalier än vad som är vanligt. Dessutom ligger fokus på att använda just restprodukter. 

– I många fall är det här restprodukter som inte kommer till användning och kan vi använda det som går av biomassan till textilfibrer och resten till biobränslen så bidrar till en mer hållbar textilindustri och ett mer effektivt användande av resurserna, säger Per-Oscar Hedman. Även om Fortum är med och driver projektet finns det inga tankar på att bli textilproducent försäkrar han, -Vi har massor av erfarenhet av att ta hand om biomassor och det är där vår styrka i projektet ligger.  

Än så länge kan du inte köpa kläder i butik som tillverkade av textilfibrer från projektet, men om du inte redan gör det så kan du börja med några knep som spelar roll. Återanvänd och köp second hand. Lämna in kläder som inte längre kan användas till återvinning. Håll utkik i affären efter kläder gjorda av certifierat material, helst viskos eller bambu. 

Läs om vad vi gör för att ta hand om framtiden redan i dag 

 

Mer från Fortum Sverige AB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Sverige AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?