1515
Annons

Trump vill ersätta Bader Ginsburg ”utan dröjsmål”

USA:s president Donald Trump vill att den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg ska ersättas ”utan dröjsmål”.

Hennes död ger Trump möjlighet att nominera ytterligare en konservativ domare, vilket under lång tid får konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrågor.

USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.Foto:Evan Vucci
Den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.
Den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.Foto:Manuel Balce Ceneta

87-åriga Ruth Bader Ginsburg avled på fredagen i sitt hem i Washington efter en lång tids sjukdom i cancer. Förra året framkom det att hon genomgått en strålbehandling för en cancertumör i bukspottskörteln. Efter att tidigare i år ha friskförklarats meddelade hon i juli att hennes cancer i bukspottskörteln var tillbaka och att hon behandlades med cellgifter.

Vita huset flaggar efter beskedet på halv stång och dödsbudet har mötts av stor sorg i Washington, där Ruth Bader Ginsburg var en stor profil.

”Vår nation har förlorat en jurist av historiska proportioner, vi i Högsta domstolen har förlorat en omtyckt kollega. I dag sörjer vi, men med fast övertygelse att framtida generationer kommer att minnas Ruth Bader Ginsburg som vi kände henne – en oförtröttlig och resolut förkämpe för rättvisan”, skriver HD:s chefsdomare John Roberts i ett uttalande enligt nyhetsbyrån Reuters.

President Trump säger på lördagen att han vill att Bader Ginsburg ska ersättas så fort som möjligt, och han väntas namnge en konservativ ersättare inom kort.

”Vi har denna skyldighet, utan dröjsmål”, skriver han på Twitter.

Bara en timme efter det att HD tillkännagav att Ginsburg avlidit, sade senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell att han kommer att hålla en omröstning om den person som Trump nominerar för att fylla den vakanta platsen i domstolen.

Bader Ginsburgs hälsa har följts med spänt intresse i USA, och många har spekulerat i om hon skulle avlida före eller efter valet, då valet av efterträdare får konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrågor under lång tid framöver.

Högsta domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar ämbetet på livstid men kan pensioneras på egen begäran.

Efter dödsbudet strömmade folk till Högsta domstolen i Washington för att lägga ner blommor och ta farväl av den populära domaren. Inom loppet av några timmar hade över tusen personer samlats vid platsen och spontan sång hördes, bland annat Woody Guthries folkvisa ”This land is your land”, skriver The Washington Post.

”Frågan som hela tiden dyker upp i huvudet är 'vem ska ta hand om oss nu?'. Det här känns som en så djup förlust i dessa tider”, säger Elizabeth LaBerge till tidningen.

I bakgrunden både vid trapporna vid Högsta domstolen och i flera politikers uttalanden ligger frågan om vem som kommer att utse en ersättare, Trump eller hans eventuella efterträdare.

”Det är så galet. Det är respektlöst. Kan vi inte ens få ha denna kväll utan prat om vem som ska ersätta henne”, säger Kent Campbell på trapporna vid Högsta domstolen till USA Today.

Ruth Bader Ginsburg tillträdde i Högsta domstolen i augusti 1993 efter att ha nominerats av den demokratiske presidenten Bill Clinton. Hon var då andra kvinna efter Sandra Day O'Connor att ta plats i domstolen och den första judiska kvinnan.

Bader Ginsburg hade då nästan 30 år tidigare nekats en plats som praktikant i samma domstol, för att hon var kvinna. Sin karriär ägnade hon till stor del åt att via juridiken kämpa för kvinnors rättigheter, inte minst i flera mål där hon fick plädera inför just Högsta domstolen innan hon själv blev domare.


Liberalerna vill se en ny friskolereform

Regelverket för friskolorna i Sverige måste göras om, säger Johan Pehrson i sitt första linjetal som partiledare för Liberalerna.

”Vi ska aldrig ducka för dom brister som faktiskt är uppenbara för många”, säger han när partiet startar sin valkampanj i Norrköping.

Foto:Joey Abrait

”Låt mig tala ur skägget: Dagens friskolesystem är inte tillräckligt bra. Det måste bli bättre. Det måste skapas ett nytt och ett bättre regelverk”, säger Pehrson i sitt tal i Liberalernas ”valkickoff” under lördagen i Norrköping.

Pehrson sade tidigare i veckan till TT att L kommer att gå fram med förslag som begränsar vinstuttaget för bolag som driver friskolor. Han pekade då på en tänkbar modell där skolföretag beläggs med krav på en viss nivå av eget kapital som ska kvarstå i bolaget – och lovade att det är en fråga som partiet kommer driva i valrörelsen. 

Det är också den punkt han kanske lägger mest kraft på i sitt tal under lördagen.

”Friskolorna är här för att stanna. Friheten vann i den delen. Nu måste vi gå vidare. Fixa det som behöver fixas. För att säkra just mångfald och kvalitet i alla skolor. Därför var ett av mina första beslut som ledare att vi nu utvecklar vår skolpolitik ytterligare”, säger Pehrson.

Det ska inte finnas några ”kortsiktiga klippare” i skolan, fortsätter han, och kräver en ny friskolereform.

”Elevernas och lärarnas förutsättning att ta till sig kunskaper och förmedla dessa ska stå i ensamt fokus, inte aktiernas värde.” 

Han säger vidare att man bjudit in nationella företrädare för lärarna, rektorerna och eleverna för samtal.

”Liberalerna lägger om politiken. Jag vill ta del av deras perspektiv på hur.”

Moderaterna och Kristdemokraterna är två partier som lär ifrågasätta den nya linjen från L. Och Pehrson medger i lördagens tal att det inte är säkert att man har fullt stöd för förslagen i en framtida borgerlig regering.

”Tidningarna kommer att skriva om att vi är det första borgerliga parti som på allvar vill göra något åt det alltför oreglerade svenska friskolesystemet. Och för all del, det stämmer ju”, säger Pehrson.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?