Annons

Trump vill ersätta Bader Ginsburg ”utan dröjsmål”

USA:s president Donald Trump vill att den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg ska ersättas ”utan dröjsmål”.

Hennes död ger Trump möjlighet att nominera ytterligare en konservativ domare, vilket under lång tid får konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrågor.

USA:s president Donald Trump.
USA:s president Donald Trump.Foto:Evan Vucci
Den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.
Den avlidna liberala HD-domaren Ruth Bader Ginsburg.Foto:Manuel Balce Ceneta

87-åriga Ruth Bader Ginsburg avled på fredagen i sitt hem i Washington efter en lång tids sjukdom i cancer. Förra året framkom det att hon genomgått en strålbehandling för en cancertumör i bukspottskörteln. Efter att tidigare i år ha friskförklarats meddelade hon i juli att hennes cancer i bukspottskörteln var tillbaka och att hon behandlades med cellgifter.

Vita huset flaggar efter beskedet på halv stång och dödsbudet har mötts av stor sorg i Washington, där Ruth Bader Ginsburg var en stor profil.

”Vår nation har förlorat en jurist av historiska proportioner, vi i Högsta domstolen har förlorat en omtyckt kollega. I dag sörjer vi, men med fast övertygelse att framtida generationer kommer att minnas Ruth Bader Ginsburg som vi kände henne – en oförtröttlig och resolut förkämpe för rättvisan”, skriver HD:s chefsdomare John Roberts i ett uttalande enligt nyhetsbyrån Reuters.

President Trump säger på lördagen att han vill att Bader Ginsburg ska ersättas så fort som möjligt, och han väntas namnge en konservativ ersättare inom kort.

”Vi har denna skyldighet, utan dröjsmål”, skriver han på Twitter.

Bara en timme efter det att HD tillkännagav att Ginsburg avlidit, sade senatens majoritetsledare, republikanen Mitch McConnell att han kommer att hålla en omröstning om den person som Trump nominerar för att fylla den vakanta platsen i domstolen.

Bader Ginsburgs hälsa har följts med spänt intresse i USA, och många har spekulerat i om hon skulle avlida före eller efter valet, då valet av efterträdare får konsekvenser för den juridiska tolkningen av grundlagsfrågor under lång tid framöver.

Högsta domstolen har nio medlemmar. Nya domare nomineras av presidenten och måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter. Domarna innehar ämbetet på livstid men kan pensioneras på egen begäran.

Efter dödsbudet strömmade folk till Högsta domstolen i Washington för att lägga ner blommor och ta farväl av den populära domaren. Inom loppet av några timmar hade över tusen personer samlats vid platsen och spontan sång hördes, bland annat Woody Guthries folkvisa ”This land is your land”, skriver The Washington Post.

”Frågan som hela tiden dyker upp i huvudet är 'vem ska ta hand om oss nu?'. Det här känns som en så djup förlust i dessa tider”, säger Elizabeth LaBerge till tidningen.

I bakgrunden både vid trapporna vid Högsta domstolen och i flera politikers uttalanden ligger frågan om vem som kommer att utse en ersättare, Trump eller hans eventuella efterträdare.

”Det är så galet. Det är respektlöst. Kan vi inte ens få ha denna kväll utan prat om vem som ska ersätta henne”, säger Kent Campbell på trapporna vid Högsta domstolen till USA Today.

Ruth Bader Ginsburg tillträdde i Högsta domstolen i augusti 1993 efter att ha nominerats av den demokratiske presidenten Bill Clinton. Hon var då andra kvinna efter Sandra Day O'Connor att ta plats i domstolen och den första judiska kvinnan.

Bader Ginsburg hade då nästan 30 år tidigare nekats en plats som praktikant i samma domstol, för att hon var kvinna. Sin karriär ägnade hon till stor del åt att via juridiken kämpa för kvinnors rättigheter, inte minst i flera mål där hon fick plädera inför just Högsta domstolen innan hon själv blev domare.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?