1515
Annons

Trump knappar in på Biden – Florida kan bli avgörande

Joe Biden har haft ledningen i månader – men nu knappar Donald Trump in. Florida, kronjuvel bland vågmästardelstater, kan mycket väl bli den plats där USA:s presidentval avgörs.

”Både Biden och Trump tror att de kan vinna här”, konstaterar statsvetaren Aubrey Jewett för TT.

Demokraternas utmanare Joe Biden och president Donald Trump.
Demokraternas utmanare Joe Biden och president Donald Trump.Foto:Stefani Reynolds/Patrick Semansky

Jewett, som är professor vid University of Central Florida, svarar leende med ett dubbelt scenario på nästan varenda fråga TT ställer:

De pågående protesterna mot rasism kan gynna Demokraternas utmanare Joe Biden, som har starkt stöd bland minoriteter. Men de upplopp och plundringar som följd på protesterna i vissa städer kan främja presidenten, som profilerat sig som den som står för lag och ordning.

Och ja, vissa väljare kan dra slutsatsen att Trump är rätt person att leda den ekonomiska återhämtningen när coronapandemin lättar. Men Vita husets kritiserade hantering av covid-19 kan också urholka stödet för presidenten.

”Många kommer nog att titta på ekonomin och de höga dödstalen och säga att det är Trumps fel. Bara här i Florida har över 12.000 människor dött”, påpekar Jewett.

”Det kan mycket väl påverka äldre, vita väljare – en grupp som i stor utsträckning stödde Trump för fyra år sedan.”

Det sistnämnda har Demokraternas Joe Biden tagit fasta på. På lokala tv-kanaler rullar nu reklam där pensionärer som flyttat till Florida för att njuta av en ålderdom i solen klandrar presidenten för dålig pandemihantering och höga dödstal. Kampanjen är riktad mot mellersta Florida, där det bor många äldre så kallade ”sunbirds” – solfåglar, personer som bor i södern på vintern.

Men för att ta hem Florida måste en presidentkandidat även leverera budskap som faller i god jord hos delstatens stora minoritetsgrupper, spansktalande och svarta, samt den ansenliga grupp militärer som bor där. Och varje väljargrupp har undergrupper, bland de spansktalande finns exempelvis kubanska amerikaner som brukar rösta mer konservativt än övriga ”hispanics”.

”En kandidat måste avsätta mycket tid och mycket pengar och göra sin hemläxa för att vinna här. Det gäller att noggrant formulera sina olika budskap”, säger Jewett.

”I klarspråk betyder det att Biden måste understryka Trumps otillräckliga virushantering och det stora antalet döda i covid-19. Trump måste tala om ekonomisk återhämtning och lag och ordning.”

Varför är då den palm- och träsktäta halvön i sydöst så viktig? Det beror på att Florida är den största vågmästarstaten, med 29 eftertraktade elektorer. I ett presidentval där allt handlar om att komma först till 270 elektorer, och där många delstater redan är ”säkra” republikanska eller demokratiska fästen, blir kampen om delstater där det står och väger mellan de politiska partierna desto intensivare.

Floridas invånare har en historia av att byta politisk färg. 1996 såg de till att få demokraten Bill Clinton omvald, vid de två efterföljande valen stödde en majoritet i stället republikanen George W Bush och därefter ställde man sig bakom demokraten Barack Obama under två mandatperioder. År 2000 hängde hela presidentvalet på det jämna resultatet i Florida mellan Bush och demokraten Al Gore. En utdragen tvist gjorde att Bushs seger med 537 röster till slut avgjordes av Högsta domstolen.

”Vi är bra på omräkningar här”, säger Jewett torrt.

För fyra år sedan kampanjade både Trump och Demokraternas Hillary Clinton aggressivt i Florida in i det sista. Opinionsmätningar tydde på seger för Clinton men Trump vann med 1,2 procentenheter.

Det är bara aningen mindre än de 1,6 procentenheter som utgör Bidens övertag över Trump i mätningarna just nu. Jewett noterar att båda har en tid av intensiv uppvaktning av Floridaväljare framför sig, något han tror blir svårare för presidenten.

”För fyra år sedan höll Trump många stora massmöten här, både inomhus och utomhus. Det var hans sätt att skapa entusiasm hos väljarbasen. Men jag ser inte att han kan kampanja på samma sätt i år, många väljare är alltför måna om sin hälsa.”


Uppgift: Pence har gratulerat Harris

Foto:Susan Walsh, Brynn Anderson

USA:s vicepresident Mike Pence uppges ha haft ett telefonsamtal med den tillträdande vicepresidenten Kamala Harris och då gratulerat sin efterträdare.

Pence ska också ha erbjudit sig att vara behjälplig för att maktskiftet nästa vecka ska gå så smidigt som möjligt.

Uppgiften om telefonsamtalet, som ska ha ägt rum i torsdags, är inte officiell utan kommer från anonyma källor till olika medier i USA, bland andra The New York Times.

Om det är korrekt så rör det sig om en kontakt på den högsta nivån hittills mellan den avgående och den tillträdande administrationen i USA.

President Donald Trump ska inte ha hört av sig till sin efterträdare Joe Biden efter att denna vann valet i november förra året. Tvärtom har Trump avvisat valresultatet och, utan bevis, hävdat att Biden och Demokraterna ”stulit” valet genom fusk, från honom och Republikanerna.

Trump har tidigare meddelat att han inte ska närvara när Biden svär presidenteden på onsdag den 20 januari. Pence har sagt att han kommer att vara på plats.

En tjänsteman har bekräftat för nyhetsbyrån AFP att Trump kommer att flyga från Washington på förmiddagen på onsdag innan presidentinstallationen äger rum.

Han väntas då åka till sin semesteranläggning Mar-a-Lago i Florida.

Relationen mellan Trump och Pence har försämrats avsevärt efter Trumpanhängares stormning av kongressbyggnaden Kapitolium den 6 januari, sedan presidenten uppmanat dem att ta sig dit.

Pence var inne byggnaden när mobben trängde sig in. Han ledde kongressmötet där ledamöterna formellt skulle förklara Joe Biden som vinnare i presidentvalet.

Inför mötet, som tidigare betraktats som formalia, uppmanade Trump sin vicepresident att stoppa kongressen godkännande av Biden. Men Pence vägrade med hänvisning att han inte enligt författningen hade någon rätt att stoppa godkännandet.

När kongressen sedan stormades hördes personer ur mobben skandera: ”häng Mike Pence”.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?