Annons

Trots krisavtal – få lånade ut covidpersonal

”Varför ska de sitta och ha det bra när vi sliter häcken av oss?”

Frustrationen var stor bland den hårt ansatta vårdpersonalen i Stockholm i våras.

Men trots att andra regioner knappt hade någon smitta var det få som ville låna ut personal.

Foto:Johan Nilsson/TT

2018. Skogsbränderna härjar i Älvdalen. Södertörns räddningstjänst i Stockholm skickar personal norrut för att hjälpa till.

2019. Den organiserade brottsligheten skakar Malmö. Polisregion syd får förstärkning från poliser i andra regioner inom Operation rimfrost.

2020. Coronaviruset når Sverige. I april exploderar trycket i Stockholm. Trots förfrågningar uteblir stödet från andra regioner nästan helt.

Gunilla George, ordförande för vårdförbundet i Stockholm, frågar sig varför Stockholm inte lånade in fler resurser över gränserna när pandemin slog till.

”Vore det inte bättre att samordna och nyttja den kunskap och de personer som finns? Det har vi hört väldigt mycket från våra medlemmar som jobbat hela den här våren”.

Känslan av orättvisa låg i luften. Gunilla George hörde några medlemmar säga:

”Varför ska de sitta och ha det bra när vi sliter häcken av oss?”.

Det är en grå lördag i november, men än i dag minns sjuksköterskan Martina Stenbom den intensiva våren på Södersjukhuset i Stockholm, då hon tillbringade fler helger på akuten än någonsin tidigare.

”Jag vill inte gå på coronaschema igen och jag vill inte bli sjuk igen”, säger Martina Stenbom.

I tre veckor låg hon hemma sjuk i covid-19. Hon vet inte om hon smittades på jobbet eller utanför.

”Men nu liksom då finns det en rädsla hos många för att bli sjuka, eftersom vi (på akuten) vet att corona kan slå väldigt hårt mot även tidigare friska människor”.

Under pandemin har regionerna bland annat samordnat iva-platser och covidtransporter. Utlån av personal mellan regioner har varit mer ovanligt, enligt Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef vid Sveriges kommuner och regioner (SKR).

”Det beror bland annat på att flera arbetsgivare har haft brist på samma typ av kompetens samtidigt. I vissa situationer kan samordning av andra resurser vara mer verkningsfulla åtgärder”.

Det finns ett fåtal exempel.

I april skickades tre intensivvårdsteam från Blekinge till Sörmland. Utbytet möjliggjordes av ett lugnt läge i Blekinge och byggde på frivillighet hos personalen.

Under våren ställde region Stockholm frågan till nästan samtliga regioner om de kunde låna ut personal, men få hade möjlighet att ställa upp.

”Eftersom pandemin pågår i hela landet var det svårt för andra regioner att släppa ifrån sig personal”, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i region Stockholm – och poängterar att även mindre regioner hade det tufft.

Ett fåtal sjuksköterskor lånades in från region Skåne till Karolinska universitetssjukhuset. Omkring 100 personer lånades in från privata aktörer i Stockholm. Även vikarier och studenter rekryterades.

Region Gotland diskuterade utlån med Stockholm berättar Nina Ljung, som var Gotlands HR-chef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i våras.

”Vi försökte se om det gick att lösa, både sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor åkte inte över, det vet jag. Det är möjligt att vi hade några läkare som åkte över en kort tid”, säger Nina Ljung och fortsätter senare:

”Det är lite knepigt med Gotland med tanke på transporterna. Flygen var inställda och det är mycket svårare för oss att lämna över folk. Vi har inget annat lasarett att avropa ifrån i närheten”. 

SKR har tillsammans med regionerna nu etablerat ett nytt nationellt system för personalresurser i kris – för att underlätta utbyte. Systemet har varit igång sedan 6 november, berättar Jeanette Hedberg på SKR.

TT: Vad händer om flera regioner larmar om hjälp?

”Det skulle ytterst kunna uppstå och då får vi hantera det. För närvarande arbetar vi med hur situationen ska lösas om ingen region kan släppa ifrån sig personal vid ett nationellt larm. Den frågan behöver ett svar”, säger Jeanette Hedberg.

Ulrika Sundquist i region Stockholm är positiv till den nationella samordningen, men frågar sig även hon hur resurserna ska tacklas när smittan nu sprider sig mer över hela Sverige.

”Det är en av knäckfrågorna vi jobbar att lösa ut nu, om alla behöver resurser – hur ska vi då prioritera?” säger Ulrika Sundquist.

Martina Stenbom på Södersjukhuset är i stora drag positiv till att slussa personal mellan regioner, om det bygger på frivillighet.

”Framför allt i våras kändes det som att alla var villiga att ställa upp”, säger Martina Stenbom.

Samtidigt vädjar hon till svenska folket att följa rekommendationerna.

”Om det blir en långsammare smittspridning så hinner vi möta det. Det blir väldigt svårt om det exploderar”.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EnergiEngagemangAnnons

Så kan företag säkra el till ett stabilt pris på lång sikt – och samtidigt bidra till ett mer hållbart samhälle

Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.
Priset på solcellsanläggningar har sjunkit kraftigt. Nu öppnas en möjlighet för företag att enkelt investera i solcellsparker.

Genom att investera i en solcellspark kan företag framtidssäkra sin el-leverans till ett stabilt pris, bidra till samhällets energiomställning och signalera till kunder att man aktivt arbetar för ökad hållbarhet.

– Företag har länge varit frikostiga med att sätta sitt namn på arenor och idrottslag. Här öppnar sig en ny möjlighet att kunna visa sitt miljöengagemang och hållbarhetstänk. Det har ett enormt marknadsföringsvärde som kan gynna företagets affärer, säger Jonas Helander, tf VD på solcellsföretaget EnergiEngagemang.

Utbyggnaden av solenergi i Sverige och framförallt i världen går fort. Det gör att priserna på solceller kraftigt har sjunkit samtidigt som forskning och utveckling har gett högre effekt.

IEA, Internationella Energimyndigheten, utnämnde nyligen solenergi som den nya kungen av den globala elmarknaden i sin senaste rapport, vilket är inte är förvånande då solceller har många fördelar jämfört med andra metoder att producera el. 

Den tar inte slut, till skillnad från kol, olja och naturgas. Solel har minimal miljöpåverkan efter uppbyggnadsfasen, driften är tyst, panelerna är diskreta och en färdig solcellsanläggning är näst intill underhållsfri, vilket håller driftskostnaderna nere.

Solceller - framtidens energilösning

Hittills har diskussioner om solpaneler oftast handlat om mindre anläggningar som villaägare eller företag monterar på sitt tak. Nu öppnas en möjlighet för företag att på ett enklare sätt helt eller som delägare investera i större solcellsparker.

– Att ett företag bygger en egen solcellspark visar att man är en del av någonting nytt och tar en aktiv del i energiomställningen. Det finns också konkreta fördelar som att solenergi är det snabbaste och billigaste kraftslaget när det kommer till att bygga ny energiproduktion. Solenergi är ett bra komplement till det svenska elsystemet som till stor del består av vind-, vatten-, och kärnkraft, säger Jonas Helander.

Elpriset i Sverige kan variera väldigt mycket och bestäms av tillgång och efterfrågan på en marknad med flera hundra aktörer. Denna osäkerhetsfaktor kan bli kostsam för företag.

Med en egen solcellspark blir priset betydligt mer stabilt. 

– Många är oroliga över att el-priset går upp och ner. Det är oförutsägbart och det blir svårt att planera sin verksamhet. Med en egen solcellspark säkrar man alltså upp en del av sin förbrukning till ett långsiktigt fastställt elpris eftersom man vet vad anläggningen kostar över tid, säger han och fortsätter:

– Genom ett upplägg med en solcellsentreprenör som oss tillsammans med ett elhandelsbolag, kan vi erbjuda ett långsiktigt stabilt elpris. Det kommer att gynna företagets verksamhet.

EnergiEngagemang har stor kunskap och erfarenhet av att bygga större solcellsparker. Bland annat har företaget byggt Sveriges största solcellspark längs E20 utanför Strängnäs. Den består av 41600 solpaneler och levererar el åt bostadsrättsföreningar inom HSB Södermanland.

– Det här upplägget är speciellt lämpligt till företag med många mindre filialer eller som har verksamhet där det helt enkelt inte lämpar sig att bygga solcellsanläggningar på befintligt tak. Det finns gott om lågproduktiv jordbruksmark som ligger i träda och som med fördel kan användas för att bygga en större solcellspark, säger han.

Stort PR-värde med solcellspark

För ett företag har en solcellspark ett stort marknadsföringsvärde som kan gynna affärerna.

– Bygger man en solcellspark längs en motorväg skapas ett visuellt intryck för förbipasserande. Det blir som en stor reklamskylt som visar att företaget är en del av energiomställningen till ett mer hållbart samhälle och att man jobbar för framtiden, säger Jonas Helander.

Även om en solcellsanläggning kräver en hög initial investeringskostnad räknar man med att få tillbaka kostnaden på betydligt kortare tid än solcellsparkens livslängd.

– Återbetalningstiden på en solcellspark är drygt 10 år, men parken är gångbar i minst 35 år. Det man bör tänka på är att om man inte gör något alls har man samma osäkra elkostnader kvar. Passivitet har ett pris även det. En solcellsanläggning kan skapa trygghet för ett företag, avslutar han.

Fakta EnergiEngagemang 

EnergiEngagemang har sina rötter i Sörmland men installerar solcellsanläggningar i hela Sverige. Sedan starten 2012 har de varit en av Sveriges ledande solcellsinstallatörer för lantbruk, industri, fastighetsbolag och BRFer. EnergiEngagemang är en Certifierad installatör av solel enligt krav från Energimyndigheten, är registrerade hos Elsäkerhetsverket och Di Gasell för andra året i rad.

Läs mer på www.energiengagemang.se

 

Mer från EnergiEngagemang

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EnergiEngagemang och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?