1515
Annons

Trots krisavtal – få lånade ut covidpersonal

”Varför ska de sitta och ha det bra när vi sliter häcken av oss?”

Frustrationen var stor bland den hårt ansatta vårdpersonalen i Stockholm i våras.

Men trots att andra regioner knappt hade någon smitta var det få som ville låna ut personal.

Foto:Johan Nilsson/TT

2018. Skogsbränderna härjar i Älvdalen. Södertörns räddningstjänst i Stockholm skickar personal norrut för att hjälpa till.

2019. Den organiserade brottsligheten skakar Malmö. Polisregion syd får förstärkning från poliser i andra regioner inom Operation rimfrost.

2020. Coronaviruset når Sverige. I april exploderar trycket i Stockholm. Trots förfrågningar uteblir stödet från andra regioner nästan helt.

Gunilla George, ordförande för vårdförbundet i Stockholm, frågar sig varför Stockholm inte lånade in fler resurser över gränserna när pandemin slog till.

”Vore det inte bättre att samordna och nyttja den kunskap och de personer som finns? Det har vi hört väldigt mycket från våra medlemmar som jobbat hela den här våren”.

Känslan av orättvisa låg i luften. Gunilla George hörde några medlemmar säga:

”Varför ska de sitta och ha det bra när vi sliter häcken av oss?”.

Det är en grå lördag i november, men än i dag minns sjuksköterskan Martina Stenbom den intensiva våren på Södersjukhuset i Stockholm, då hon tillbringade fler helger på akuten än någonsin tidigare.

”Jag vill inte gå på coronaschema igen och jag vill inte bli sjuk igen”, säger Martina Stenbom.

I tre veckor låg hon hemma sjuk i covid-19. Hon vet inte om hon smittades på jobbet eller utanför.

”Men nu liksom då finns det en rädsla hos många för att bli sjuka, eftersom vi (på akuten) vet att corona kan slå väldigt hårt mot även tidigare friska människor”.

Under pandemin har regionerna bland annat samordnat iva-platser och covidtransporter. Utlån av personal mellan regioner har varit mer ovanligt, enligt Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef vid Sveriges kommuner och regioner (SKR).

”Det beror bland annat på att flera arbetsgivare har haft brist på samma typ av kompetens samtidigt. I vissa situationer kan samordning av andra resurser vara mer verkningsfulla åtgärder”.

Det finns ett fåtal exempel.

I april skickades tre intensivvårdsteam från Blekinge till Sörmland. Utbytet möjliggjordes av ett lugnt läge i Blekinge och byggde på frivillighet hos personalen.

Under våren ställde region Stockholm frågan till nästan samtliga regioner om de kunde låna ut personal, men få hade möjlighet att ställa upp.

”Eftersom pandemin pågår i hela landet var det svårt för andra regioner att släppa ifrån sig personal”, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i region Stockholm – och poängterar att även mindre regioner hade det tufft.

Ett fåtal sjuksköterskor lånades in från region Skåne till Karolinska universitetssjukhuset. Omkring 100 personer lånades in från privata aktörer i Stockholm. Även vikarier och studenter rekryterades.

Region Gotland diskuterade utlån med Stockholm berättar Nina Ljung, som var Gotlands HR-chef inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen i våras.

”Vi försökte se om det gick att lösa, både sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskor åkte inte över, det vet jag. Det är möjligt att vi hade några läkare som åkte över en kort tid”, säger Nina Ljung och fortsätter senare:

”Det är lite knepigt med Gotland med tanke på transporterna. Flygen var inställda och det är mycket svårare för oss att lämna över folk. Vi har inget annat lasarett att avropa ifrån i närheten”. 

SKR har tillsammans med regionerna nu etablerat ett nytt nationellt system för personalresurser i kris – för att underlätta utbyte. Systemet har varit igång sedan 6 november, berättar Jeanette Hedberg på SKR.

TT: Vad händer om flera regioner larmar om hjälp?

”Det skulle ytterst kunna uppstå och då får vi hantera det. För närvarande arbetar vi med hur situationen ska lösas om ingen region kan släppa ifrån sig personal vid ett nationellt larm. Den frågan behöver ett svar”, säger Jeanette Hedberg.

Ulrika Sundquist i region Stockholm är positiv till den nationella samordningen, men frågar sig även hon hur resurserna ska tacklas när smittan nu sprider sig mer över hela Sverige.

”Det är en av knäckfrågorna vi jobbar att lösa ut nu, om alla behöver resurser – hur ska vi då prioritera?” säger Ulrika Sundquist.

Martina Stenbom på Södersjukhuset är i stora drag positiv till att slussa personal mellan regioner, om det bygger på frivillighet.

”Framför allt i våras kändes det som att alla var villiga att ställa upp”, säger Martina Stenbom.

Samtidigt vädjar hon till svenska folket att följa rekommendationerna.

”Om det blir en långsammare smittspridning så hinner vi möta det. Det blir väldigt svårt om det exploderar”.


Innehåll från BAE SystemsAnnons

BAE Systems Bofors bidrar till Sverige som attraktiv försvarspartner

BAE Systems Bofors är ett av de äldsta företagen inom svenskt försvar med gedigen erfarenhet av att utveckla och producera försvarssystem. I ett internationellt oroligt säkerhetsläge menar Stefan Löfström, Marknads- & försäljningschef, att det blivit allt viktigare att säkerställa försörjningstryggheten för Sverige och att kunna hålla verksamheten i rörelse även i händelse av kris eller krig.

– Det viktiga är att fortsätta hålla god och nära dialog med leverantörer, myndigheter, politiker och övrig industri, säger han.

BAE Systems är en av världens största försvarskoncerner med 90 000 anställda i fler än 40 länder. I koncernen utvecklar man allt från sensorer till hangarfartyg och är den uppdelad i tolv affärssektorer. BAE Systems Bofors utvecklar försvarssystem inom artilleri, marina pjäser och ammunition. I verksamheten i Karlskoga har man kunnande och spetskompetens för att utveckla och producera internationellt konkurrenskraftiga system.

– Vi är stolta över vår historia och att vara en så viktig del av svensk försvarsförmåga med våra system och produkter. Vi ägs av brittisk-amerikanska BAE Systems-koncernen men är erkända som ett svenskt försvarsföretag som lyder under svensk lagstiftning. Det är en fördel att vara ett mindre och flexibelt företag med lång erfarenhet av att arbeta på en internationell marknad, och samtidigt ha musklerna och den kompletterande kompetens som finns i koncernen, säger Stefan Löfström.

Försörjningskapacitet och utveckling i fokus

Trots att exporten står för 80 procent av omsättningen, vilket gör Sverige till en attraktiv försvarspartner internationellt, understryker Stefan att samarbetet och dialogen med den svenska kunden är enormt viktigt. På samma sätt är det politiska stödet från Sverige viktigt och nödvändigt i internationella samarbetsprojekt och exportaffärer. Dialogen med andra parter är viktigare än någonsin i dessa orostider. Ett stort fokus läggs nu på att trygga försvarets försörjningskedjor och detta bidrar BAE Systems Bofors till genom sitt samarbete med den svenska kunden och med sina leverantörer.

– Vi är en utvecklingsintensiv verksamhet som skapar förstklassiga försvarssystem och försvarsförmågor i nära samverkan med Försvarsmakten, andra myndigheter och företag inom försvarssektorn. Vi måste hela tiden se till att ligga i framkant med teknologi och lösningar som möter kundernas behov och nya hotbilder. En tredjedel av våra drygt 500 anställda arbetar med koncept-, teknik- och produktutveckling. 

Läs mer om BAE Systems Bofors 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med BAE Systems och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?