ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Trots konjunkturlarm frodas optimismen

Svenska folket ser ljust på framtiden.

Bara var tionde räknar med sämre tider, medan nästan varannan tror på en bättre privatekonomi 2019.

I början av januari frågade Demoskop, på uppdrag av SEB, hushållen hur de tror att den egna privatekonomin kommer att utvecklas under året. 38 procent räknar med att den blir bättre. Andelen pessimister är få, bara en av tio tror att det egna hushållet får det något sämre.

Jens Magnusson, privatekonom på SEB, är inte förvånad.

”Vi har en bra konjunktur och historiskt hög sysselsättning. Många känner sig trygga med sina jobb och räknar med både löneökningar och fortsatt låga räntor.”

Vad tror du själv? 

”Många kommer att få det bättre. Räntan stiger visserligen något men är fortsatt låg. De flesta kommer att få reallöneökningar.”

Till detta ska läggas att statsbudgeten för 2019 ger ett utökat jobbskatteavdrag för löntagare, lägre skatt för pensionärer och höjd brytpunkt för alla som betalar statlig inkomstskatt.

Optimismen sjunker markant med ålder. Bara var tredje person över 50 år räknar med bättre tider, och bara 14 procent som fyllt 66 år tror på en förbättrad privatekonomi.

”Delvis är den inställningen berättigad. Det typiska mönstret är att lönekarriären planar ut över tid", säger Jens Magnusson.

Diskussionen om lägre pensionsnivåer spelar också in.

”Samtidigt tycker jag nog att fler kunde vara optimister. Sysselsättningen är hög även hos äldre och både de som jobbar och de som gått i pension kommer att få sänkt skatt.”

Sjukdom, höjd inflation och höjda räntor är de risker för privatekonomin som hushållen främst framhåller.

Är det rimliga orosmoln?

”Ja, sjukdom kan ha stor negativ inverkan på privatekonomin. I synnerhet om den drar ut på tiden och om flera i hushållet drabbas på samma gång. Allra mest utsatta är småföretagare som kanske inte tecknat ett fullgott försäkringsskydd. Där kan sjukdom, olycksfall eller väntan i vårdköer faktiskt innebära slutet för företaget.”

Vad bör hushållen ha extra beredskap för?

”Boendekostnaderna och sparandet. Räntan stiger, till det ska man lägga risk för stigande energipriser och höjda kommunala avgifter för till exempel vatten och avlopp.”

”För sparande måste man beakta riskerna med aktiesparande och ha ett buffertsparande i tryggare sparformer.”

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies