1515
Annons

Trots flygkrisen – inga löften från regeringen

Coronaviruset har slagit hårt mot flygbranschen och under fredagens krismöte mellan industrin och regeringen förde branschen fram flera krav för att rädda branschen. Men infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) ger än så länge inga löften.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth.Foto:Amanda Lindgren, Amanda Lindgren

Under fredagen samlades flygbranschen och infrastrukturminister Tomas Eneroth i krismöte om den svenska flygindustrin.

Flera krav och förslag på åtgärder lades fram av branschen, som nu hoppas att regeringen agerar för att rädda vad som räddas kan.

Bland flygbranschens krav finns bland annat slopade avgifter och skatter, där flygskatten finns med på industrins önskelista – antingen genom att skatten slopas eller att den i varje fall inte höjs. 

”Regeringen måste stötta flyget på olika sätt för att komma ur krisen och för att bygga upp flyget framåt. Det här är den största branschkrisen vi haft”, sa Fredrik Kämpfe, branschchef för flyg inom Transportföretagen, efter mötet med regeringen.

Infrastrukturministern höll med om att det är bråttom, men ville trots den knappa tiden inte ge några löften om vad regeringen kommer att göra för att underlätta för branschen.

”Jag utesluter inte några insatser men det är inte min uppgift att här och nu berätta vilka typer av insatser vi är beredda att göra. Det måste vi värdera och prioritera”, sa han.

Flygindustrin har larmat om att neddragningar och konkurser kan komma om läget inte förändras, vilket det i dagsläget inte ser ut att göra.

Med på mötet med regeringen var bland andra SAS, BRA, Transportföretagen, Swedavia, Luftfartsverket, Svenska regionala flygplatser och flera fackförbund.

SAS vd Rickard Gustafsson ville inte ta pressens frågor när mötet var avslutat. 

”Jag har faktiskt inte tid. Prata med ministern”, sa han i samband med att han rusade ut från infrastrukturdepartementet.

Peter Larsson, vd för Svenska regionala flygplatser, beskrev läget för SAS och svenska flygbolag i rejält mörka ordalag – vilket kan förklara Rickard Gustafssons fullspäckade schema.

”Flygbolagen sa att det som var 25 procents tapp i början av veckan är 50 procent i dag. Jag har aldrig hört så mörka siffror från ett flygbolag som vi fick höra i dag”, sa han efter mötet.

SAS hade i slutet av januari 6,6 miljarder kronor i kassan, men skattkistan sinar raskt.

På frågan om SAS kan behöva statligt stöd ville Tomas Eneroth inte ge några definitiva svar.

”SAS är ett otroligt viktigt bolag för Sverige men det är också andra bolag som trafikerar inte minst inrikestrafiken”, sa Thomas Eneroth efter mötet. 

Finansminister Magdalena Andersson har tidigare sagt att den svenska regeringen inte utesluter att det kan bli aktuellt med ett kapitaltillskott.

Även den danska regeringen håller ett vakande öga på SAS och är enligt finansminister Nicolai Wammen i nära dialog med bolagets ledning. 

”Den danska regeringen följer situationen noga och vi är medvetna om vårt ansvar som en långsiktig och ansvarsfull ägare till SAS”, sa finansministern i en kommentar till Dagens industri och tillade:

”SAS är av stor betydelse för hela Skandinaviens tillgänglighet. Det gäller även skandinaviska jobb, skandinaviska företag och Skandinaviens ekonomi i allmänhet.”


Strid blåser upp om ransonering av gas

Efter de ryska gasstoppen till Polen, Bulgarien och Finland ökar oron i Europa. Både Tyskland och EU uppges nu överväga ransonering av gasleveranser till näringslivet om krisen slår till.

”Många företag som inte kommer att överleva”, säger Nicholas Neu på den tyska företagarorganisationen BVMW.

Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis menar att mindre bolag kommer ha svårt att konkurrera om gasen. Till vänster: Gastankar i Hamburgs hamn.
Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis menar att mindre bolag kommer ha svårt att konkurrera om gasen. Till vänster: Gastankar i Hamburgs hamn.Foto:Martin Meissner/AP/TT & ELS Analysis/Press

”Vi står inför en situation där vilken medlemsstat som helst kan bli den nästa som stängs av”, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson till Financial Times

Enligt tidningens källor förbereder kommissionen därför en krisplan som kan innefatta ransoner mot industrin. Och i Tyskland arbetar den statliga kontrollmyndigheten Bundesnetzagentur redan med att ta fram en plan för ransonering, där man tar hänsyn till kriterier som företagets storlek och potentiella ekonomiska förluster vid utebliven leverans. 

Men tyska företag är inte överens om hur en sådan ransonering bör genomföras. Enligt Reuters har landets ledande industriorganisation BDI förberett ett förslag, som ska skickas till Bundesnetzagentur, om att man bör införa ett slags auktionssystem för gasrättigheter. Men det kritiseras hårt av organisationen BVMW, som representerar små- och medelstora företag i Tyskland. 

”Problemet med auktioner är att stora företag med starkare finanser kommer att kunna betala mer och mindre företag kommer inte kunna konkurrera med dem när det gäller priser. Det tycker inte vi är rättvist”, säger BVMW:s talesperson Nicholas Neu till Di, och tillägger: 

”De små- och medelstora företagen är helt bortglömda av regeringen.”

BVMW menar att ransoneringen främst bör utgå från vilken roll företagen har i samhället och Nicholas Neu varnar för att en energikris kan slå hårt mot tyska småföretag som redan kämpat i motvind i tre år, på grund av pandemin och sedan kriget i Ukraina. 

”Om man nu stryper energin då är det många företag som inte kommer att överleva”, säger han. 

Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis, säger att det är svårt att uppskatta hur stor risken är för ett totalt stopp av den ryska gasen, men konstaterar att Europa redan befinner sig i en energikonflikt med Ryssland. Och om gasleveranserna skulle stoppas helt, skulle det vara katastrofalt för europeisk industri. 

”När det händer är Europeisk industrins konkurrenskraft helt undergrävd”, säger han. 

Samuel Ciszuk menar också att det är orealistiskt att tro att marknaden skulle kunna lösa problemen på egen hand, eftersom ingen vill investera i ny infrastruktur för gas när EU:s långsiktiga mål är att fasa ut all användning av fossila bränslen. 

”Om det skulle hända, då är marknaden satt ur spel och då kan man inte lita på dess mekanismer”, säger han. 

Henrik Wachtmeister, som forskar på globala energisystem vid Uppsala universitet, säger att EU har möjlighet att ersätta ungefär hälften av den ryska gasen med framför allt flytande naturgas, LNG, men även med mer pipelinegas från länder som Norge och Algeriet. Dessutom kan elproduktionssektorn minska sin användning av gas genom att använda andra energiformer, som mer kolkraft, biomassa och kärnkraft. Men sedan återstår runt 25 procent av de 155 miljarder kubikmeter som EU importerar från Ryssland årligen, som man skulle behöva klara sig utan om leveranserna stryps helt. 

I ett sådant scenario, säger Henrik Wachtmeister, behövs någon form av ransonering och då kan företag inom matsektorn, eller de som tillhandahåller kemikalier till läkemedelsindustrin prioriteras, medan metall- och pappersindustrin kan tvingas till större eftergifter. 

Olika ekonomer har uppskattat att ett totalt gasstopp skulle kunna pressa ner Tysklands BNP med mellan 2 och 4 procent. Men Uppsalaforskaren säger att den typen av modeller inte fångar upp komplexa sekundära effekter av ett stopp, som kan leda till stora problem i leverantörskedjorna. 

”Om det är något nödvändigt ämne eller någon komponent för en process som plötsligt inte finns, så kan det få oproportionerligt stora effekter i ekonomin. Och det är väldigt svårt att fånga upp i förväg i olika modeller”, säger han.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?