1515

Trots brand och pandemi – nu återöppnar de anrika teatrarna

NORRKÖPING/LINKÖPING. När blixten slog ned i ena tornet och flammorna lyste upp natthimlen kunde Nils Poletti, teaterchef på Östgötateatern, bara tänka en sak: ”I morgon har jag inget teaterhus att gå till.”

Men efter en omfattande renovering går ridån nu upp för den anrika kulturinstitutionen.

Stora Teatern i Norrköping som brandhärjades i 2019 är renoverad. 
Teaterchefen för Östgötateatrarna Nils Poletti sitt uppe på balkongraderna och tittar ut över det renoverade taket samt den nyputsade kristallkronan.
Stora Teatern i Norrköping som brandhärjades i 2019 är renoverad. Teaterchefen för Östgötateatrarna Nils Poletti sitt uppe på balkongraderna och tittar ut över det renoverade taket samt den nyputsade kristallkronan.Foto:Jack Mikrut
Stora teatern i Norrköping.
Stora teatern i Norrköping.Foto:Jack Mikrut

På Stora teaterns utomhusbalkong i Norrköping har de två röda lamporna fått jobba för sin batteritid de senaste veckorna. Sedan publiken hälsades välkomma tillbaka den 26 september har varje föreställning av musikalen Come From Away varit helt utsåld.

”Det känns visserligen fattigt med 50 personer i en så stor salong, speciellt när man har ett så fint och berörande stycke att visa upp. Men vi är glada över att vi får spela inför en publik över huvud taget. Vi gör irl-konst, digitala pjäser blir mest ett surrogat”, säger Nils Poletti, teaterchef för Östgötateatern.

När han sittandes i en stol, med panoramavy över salongen, reflekterar över det gångna året gör han det med jämnmod:

”Det har varit ganska mycket trubbel och frustration, med allt från elsanering i Linköping och inställda föreställningar till corona och en brand. Vi har verkligen blivit drabbade av kris.”

Det var en ovädersnatt i slutet av augusti 2019 som Stora teatern i Norrköping blev föremål för ett häftigt blixtnedslag. Branden startade i ett vindsutrymme och lågor slog upp från taket.

”Jag var på ett jobbmöte i Köpenhamn och blev väckt mitt i natten. När jag såg bilderna på eldsvådan tänkte jag att: ’nu är det kört, i morgon har vi ingen teater att gå till’”, säger Nils Poletti.

Inte heller Malin Eklöf, förvaltare på Norrevo Fastigheter – som äger Stora teatern – kunde tro sina ögon.

”När larmet på teatern kom blev jag alldeles kallsvettig. Jag hade hoppats att det pyrde lite, men det brann ordentligt. Det var först dagen därpå som jag insåg vilken tur vi faktiskt haft. Om elden spridits till en annan takkonstruktion hade vi stått här utan en teaterbyggnad idag”, säger hon.

Elden brandskadade delar av teaterhusets tak, vind och trapphus men nådde aldrig scen och salong. Arkitekt Axel Anderberg hade med sig brandperspektivet redan när han byggde teatern 1908, smärtsamt påmind om det teaterhus i Chicago som brunnit till marken.

”Han satsade på avancerad brandsäkerhet med eldfasta trapphus. Vattnet från släckningsarbetet leddes rakt ner i stentrapphuset”, säger Malin Eklöf.

Renoveringsarbetet efter branden har pågått i nästan ett år och gått på cirka fem miljoner kronor. Tornet på taket, där blixten slog ned, har återställts enligt ursprungligt skick. Teatern har vatten-, sot- och röksanerats.

”Och i Café Gycklaren har det vattenskadade innertaket åtgärdats och målats vitt”, berättar Malin Eklöf.

I salongen har den 750 kilo tunga kristallkronan fått ett nytt gnistrande skimmer. Den solkiga kronan hissades ner och prismorna putsades varsamt för hand med putsdukar.

”Innertaket, där det hängde färgflagor, har också restaurerats. Men det var planerat redan innan branden”, säger Malin Eklöf.

Branden orsakade blott en veckas försening för Johann Wolfgang von Goethes sällan spelade Faust II, med Faust som har sålt sin själ till djävulen.

”Branden gjorde så att hela Sverige fick upp ögonen för Faust II. Det var en chansning att ta upp den i repertoaren eftersom den är så ologisk. Man kan ju nästan tro att föreställningen gjorde djävulen förbannad”, säger Nils Poletti med ett snett leende.

Och fortsätter:

”Det positiva med branden, om det finns något positivt, var att det blev ett riksintresse för en teaterverksamhet i en historisk byggnad som brunnit. Här finns en själ bevarad och efter eldsvådan blev teatern en viktig påminnelse om vad många behöver. Teatern är mer än bara ett hus.”

Även i Linköping har teaterhuset renoverats. Där har renoveringen pågått i två år.

”Vi har digitaliserat och byggt ett helt nytt elnät i delar av huset. Vi har även bytt ut belysning till energieffektiv led-belysning, samt moderniserat brandlarmet med sprinkler och digital röst. Skådespelarna har fått nya fräscha loger”, berättar Kjell Samuelsson, fastighetsförvaltare på Lejonfastigheter.

Han menar att det aldrig tidigare gjorts en så stor insats för att lyfta teaterhuset, som varit helt stängd för föreställningar mellan april och september. Renoveringen har gått på 20 miljoner kronor.

”Det är välinvesterade pengar. Stora teatern är ju ett av våra fina kulturhus i Linköping som invigdes 1903. Det är viktigt att vi tar hand om våra hus och kulturskatter.”

 

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Bostadspolitisk expert: Saknas dedikerade satsningar för att upprätthålla byggtakten

Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.
Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Äntligen ligger byggtakten av nya bostäder på en acceptabel nivå. Men Johanna Ode, bostadspolitisk expert på Riksbyggen, menar att det inte räcker.

– Det krävs dedikerade politiska satsningar för att hålla byggandet uppe över tid, och om vi väntar tills nästa lågkonjunktur slår till med att införa dem är det för sent.

Nästan alla Sveriges kommuner rapporterar bostadsbrist, men, för första gången på många år visar nu Boverkets siffror att bostadsbyggandet 2021 kommer att ligga över den takt som krävs för att på sikt nå balans på bostadsmarknaden.

– Det är så klart jättepositivt att vi har en hög byggtakt generellt sett, men det betyder inte att den bara kommer att rulla på. Det är långa ledtider i bostadsbyggandet och får vi en konjunkturändring är risken att bostadsbyggandet avstannar uppenbar, säger Johanna Ode.

Stödet är avgörande för om det byggs

För att undvika den risken efterlyser hon och Riksbyggen flera åtgärder från politiskt håll, bland annat höjda nivåer och mer långsiktiga besked kring det statliga investeringsstödet för hyresrätter.

– Det här stödet gör det möjligt att bygga nya hyresrätter över hela landet, även på orter där vi inte hade fått ihop kalkylen annars. De orterna behöver också fler bostäder, och stödet är avgörande för om de blir byggda eller inte, men det finns en stor politisk osäkerhet kring hur det kommer att utvecklas, något som hämmar bostadsbyggandet.

Läs mer om Riksbyggens bostadspolitiska opinionsarbete

Men även på bostadsrättsmarknaden efterlyser Johanna Ode fler åtgärder, framförallt statliga garantier innan byggstart.

– I dag vill färre privatpersoner köpa ny bostad på ritning i samma grad som tidigare. Samtidigt kräver bankerna att hälften av lägenheterna i ett nytt projekt ska vara sålda innan de ska bevilja ett lån, och det här glappet ställer till det.

Satsningar som gynnar hela samhället

Därför skulle Johanna Ode gärna se att staten går in och erbjuder statliga garantiåtaganden som kan hjälpa till att överbrygga glappet och möjliggöra för fler projekt att sätta spaden i marken tidigare. Eftersom bostadsbyggandet står för 11 procent av BNP menar Johanna Ode att sådana här och liknande satsningar inte bara gynnar de enskilda personer som äntligen kan skaffa en bostad, utan hela samhället.

– Man brukar säga att varje byggarbetare sysselsätter ytterligare tre personer i nästa led, så att hålla igång bostadsbyggandet ger stora effekter på samhällsekonomin.

Men det är inte bara nybyggnation som löser problemen på bostadsmarknaden.

– Det är jättepositivt att vi har en hög nybyggnadstakt, men ska vi vara ärliga innebär det att bostadsmarknaden är i balans först om ett decennium, och det är lång tid att vänta för den som behöver bostad här och nu.

Läs mer om Riksbyggens förslag om ett startlån för unga vuxna

Vill se startlån för unga vuxna

Därför menar Johanna Ode att det behövs satsningar som gör att vi kan nyttja det befintliga beståndet på bättre sätt, något som dessutom är bra ur hållbarhetsperspektiv, samt satsningar som gör det lättare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden. På Riksbyggen har man därför konceptet Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna, där personer upp till 35 år får hyra sin lägenhet i fem år medan de sparar ihop till kontantinsatsen. Men Johanna Ode vill även här se statliga satsningar.

– Vi på Riksbyggen har tagit fram förslag på något vi kallar Ungbolån, ett startlån för unga vuxna som kan jämföras med CSN-lån, och som gör det möjligt för dem att starta sitt vuxna liv och bidra till samhället med den trygghet en egen bostad innebär. Det finns en statlig utredning som tittar på startlån för förstagångsköpare.

– Nu gäller det att det blir tillräckligt enkelt och attraktivt utformat för att det ska vara användbart och att regeringen ser till att det införs, så fler unga vuxna kan köpa en egen bostad.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?