Annons

Tre män vill ta över efter Merkel

Tre män vill ta över som CDU-ledare och efterträda Angela Merkel som Tysklands förbundskansler. Men medan de gör sig redo för debatt lobbar partikamrater för en yngre bubblare – samtidigt som en bayrare är favorit till kanslerjobbet.

Armin Laschet (t v) och Friedrich Merz är två av kandidaterna till att ta över efter Angela Merkel som ledare för tyska CDU.
Armin Laschet (t v) och Friedrich Merz är två av kandidaterna till att ta över efter Angela Merkel som ledare för tyska CDU.Foto:TT

Den sittande CDU-ledaren Annegret Kramp-Karrenbauer, som länge sågs som Merkels självklara arvtagerska, meddelade sin avgång i början av året sedan en rad partischismer lett till en mindre lyckad start på posten.

Valet av en ny ledare för det kristdemokratiska partiet har skjutits fram till december med anledning av coronaviruset. Tre kandidater ställer upp: Armin Laschet, Friedrich Merz och Norbert Röttgen.

Partimedlemmarna och väljarna tycks inte helt eniga om vem som är bäst lämpad. Vinnaren blir sannolikt också Tysklands nästa förbundskansler när Merkel tar avsked i oktober nästa år. 

De tre kandidaterna kommer att göra upp i tre direktsända debatter – den första på lördagen – och sedan lägga fram sin politik i brevutskick till samtliga CDU-medlemmar.

Armin Laschet, regeringschef i Tysklands folkrikaste förbundsland Nordrhein-Westfalen, lanserar sin mittenpolitik som en förlängning av Merkels. Under det senaste året har hans schema påmint om en förbundskanslers, då han besökt världsledare och deltagit vid EU-toppmöten. Han har framför allt en god relation till Frankrikes president Emmanuel Macron.

Bakom de kristdemokratiska kulisserna har 59-årige Laschet seglat upp som en favorit, uppger en rad partikällor för Reuters. Han uppges ha skaffat sig stöd från många delegater i det tysta.

Armin Laschet ställer upp med en populär andreman: den tyske hälsoministern Jens Spahn, som har fått mycket rampljus i år med anledning av pandemin. Laschets egna popularitetssiffror bland väljarna matchar dock inte alls det rapporterade stödet inom partiet. 

Friedrich Merz utlovar en ”nystart” för partiet, i högerriktning. Den tidigare affärsmannen hoppas kunna kapitalisera på det missnöje som växt bland väljarna med Angela Merkels ”storkoalition” – CDU:s kompromissfyllda regeringssamarbete med socialdemokraterna SDP.

Den konservative 64-åringen är väldigt kritisk till det växande miljöpartiet De gröna, som blivit landets näst största parti och således är en av få tänkbara samarbetspartner för att kunna bilda en majoritetsregering.

Väljarna föredrar Merz, enligt de flesta opinionsundersökningarna, men hans stöd har sjunkit sedan han fällt en sedermera ifrågasatt kommentar om homosexualitet i en intervju med tidningen Bild i september.

55-årige Norbert Röttgen var miljöminister under Merkel 2009-2012, vill stärka partiets miljöprofil och talar gärna om utrikespolitiska frågor i sina anföranden. I opinionsundersökningar har han legat sämst till av kandidaterna. 

Faktum är att väljarna föredrar partifavoriten Armin Laschets andreman, den högerorienterade hälsoministern Jens Spahn, framför Laschet själv. Det har spekulerats i att de två skulle kunna byta plats, men bägge har avfärdat detta.

Det muttras även inom partiet om att ingen av Laschet, Merz eller Röttgen vore ett bra val. Flera toppnamn säger till Der Spiegel att processen borde startas om med Jens Spahn som kandidat. En anonym och folkvald partitopp säger till Reuters att denne helst av allt skulle välja Spahn, men tillägger att den 40-årige hälsoministern nog är för lojal:

”Laschet skulle behöva be honom försöka bli kansler. Det kommer han inte göra.”

När det gäller förbundskanslerposten föredrar väljarna inte någon av ovanstående. I stället ser de – precis som många namn inom CDU – helst Markus Söder, ledare för CDU:s bayerska systerparti CSU.

CDU:s partiledare blir nämligen inte kanslerkandidat per automatik, utan detta görs upp inom den kristdemokratiska unionen med CSU. Hittills har Söder dock sagt sig vilja stanna i Bayern. Och en CSU:are har ännu aldrig lyckats bli förbundskansler i Tyskland.

Partikongressen hålls i Stuttgart den 3-5 december.

Innehåll från PreemAnnons

Så ska Preem ställa om till 2035

Preem ställer om sin verksamhet till 2035. Målet är att företagets direkta utsläpp ska minska med över 2,1 miljoner ton koldioxid fram till 2035. 

– Vi ska vara med och bidra till att Sverige når sina klimatmål, samtidigt som vi bidrar till att säkerställa en förnybar drivmedelsförsörjning i hela landet, säger Magnus Heimburg, VD och koncernchef på Preem.

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag och har två raffinaderier, i Lysekil och Göteborg, med en raffineringskapacitet på över 18 miljoner kubikmeter per år.

Samtidigt tillhör Preem de företag som just nu släpper ut mest koldioxid i landet, både i den egna produktionen men också i nästa steg, i användarledet, då kunder använder drivmedel från Preem i sina fordon.

Nu ska Preem ställa om sin verksamhet. 

Preem arbetar brett för sin omställning mot förnybara drivmedel. I ett första steg handlar det om att byta ut den fossila oljan som används i produktionen mot förnybara alternativ som tallolja, återvunnen frityrolja och animaliska fettrester.

I produktionen används i dag stora mängder vätgas, som har sin källa i fossil gas. Denna kan bytas ut till förmån för fossilfri vätgas från havsbaserad vindkraft. 

Preem ökar också sitt engagemang för att fånga in koldioxid med så kallad CCS-teknik, Carbon Capture and Storage. 

– När CCS kombineras med utsläpp från förnybar produktion innebär det i praktiken en reducering av koldioxidhalterna i atmosfären. Genom att driva verksamheten mot negativa utsläpp kan våra kommande bioraffinaderier bli utsläppssänkor, förklarar Magnus Heimburg.

Men att helt sluta producera flytande drivmedel är inget alternativ.

– Det kommer att finnas personbilar och lastbilar med förbränningsmotor år 2035. Dessa behöver hållbara drivmedel och det vill vi bidra med. Därtill kommer andra marknader där efterfrågan kommer fortsätta att vara stor, såsom sjöfarten och inte minst flyget, säger han.

Preems omställning minskar utsläppen rejält

Preems anläggning i Göteborg har redan genomgått flera ombyggnationer för att öka produktionskapaciteten av förnybara drivmedel.

För omställningen av raffinaderiet i Lysekil har Preem beviljats tre miljarder kronor i lån från Svensk Exportkredit. 

Projektet ska stå klart i slutet av 2023 och produktionen planeras starta i början av 2024. 

Ombyggnationen beräknas minska utsläppen i hela värdekedjan med ungefär 1,7 miljoner ton koldioxid per år. Den största minskningen kommer att ske inom vägtrafiken, motsvarande årliga utsläpp från cirka 500 000 personbilar.

En ny rapport från Hagainitiativet visar att Preems klimatmål skulle innebära att företagets direkta utsläpp minskar med över 2,1 miljoner ton. Enligt rapporten är detta mer än någon annan aktör i Sverige. 

Läs mer på: www.preem.se 

 

Mer från Preem

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Preem och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera