1515
Annons

Tre av tio lyckas inte anställa – kompetensbrist kan kosta företagen miljarder

Anställningsviljan är på topp, men långt ifrån alla företag klarar att locka till sig nya medarbetare. Allt fler uppger att de inte lyckas med sina rekryteringsambitioner. Störst är hetsjakten på yrkesutbildade, där bristen på kompetens kan kosta företagen 990 miljarder kronor de närmaste 15 åren. 

Foto:Most Photos

Senaste halvåret har nästan sju av tio företag varit på jakt efter personer att nyanställa. Det är något av en rekordnivå, konstaterar Svenskt Näringsliv i en rapport där det också framgår att tre av tio misslyckats med sina rekryteringsförsök. 

Motsvarande andel vid förra mätningen var två av tio. Det har alltså blivit svårare för företagen att uppfylla sina offensiva rekryteringsplaner.  

”Det är väldigt bekymmersamt”, kommenterar Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, och pekar på att läget även är tuff för de arbetsgivare som lyckas rekrytera: 

”Ingen tycker att det är lätt att rekrytera, majoriteten uppger att det är svårt. Det är genomgående för alla branscher”, säger hon till Di. 

Karin Johansson är vice vd för Svenskt Näringsliv.
Karin Johansson är vice vd för Svenskt Näringsliv.Foto:Sören Andersson

Företag som i störst utsträckning misslyckas med att locka till sig ny personal, hör till pandemidrabbade branscher som tappat tusentals anställda under åren med restriktioner. 

”Taxinäringen, till exempel, har svårt att få tillbaka sina chaufförer. Och det är inte så att arbetsgivarna är särskilt petiga med formell kompetens”, fortsätter Karin Johansson. 

Störst är efterfrågan på yrkeskompetens, som kockar, mekaniker, operatörer och anläggare. Bristen på yrkesutbildade kan kosta företagen 990 miljarder kronor de närmaste 15 åren, enligt analysbolaget WSP som på uppdrag av Svenskt Näringsliv har räknat på samhällsnotan för det ökande kompetensgapet.

På årsbasis ger det näringslivet en återkommande räkning på 66 miljarder kronor, vilket motsvarar en veckonota på 2,8 miljarder. Som jämförelse kostar rättsväsendet – polis, domstolar och kriminalvård – cirka 60 skattemiljarder om året.

WSP:s beräkningar utgår från det produktionsbortfall som kompetensbristen uppskattas ge upphov till. Exakt hur illa det kommer bli är svårt att veta, men många företag har det tufft, enligt Karin Johansson som samtidigt konstaterar att det inte saknas initiativ för att fylla kompetensbehovet, trots underskott på arbetsmarknaden.

Till exempel signalerar företag inom flertalet branscher en vilja att anställa eller erbjuda praktik till ukrainska flyktingar som tar sig till Sverige, säger Karin Johansson.   

Vissa utmaningar behöver dock lösas för att integrationen ska fungera, betonar hon och hänvisar till begränsningar inom massflyktigdirektivet som ger ukrainska flyktingar en snabb väg till asyl och arbetstillstånd. 

”SFI ingår inte, och språket är centralt. Migrationsverket undersöker inte heller utbildningsnivå, vilket gör att det är svårt att få en bild av de kompetenser som gruppen besitter.”

Intressemässigt har gymnasieskolans yrkesutbildningar trendat tydligt nedåt de senaste tio åren. Numera väljer knappt en tredjedel av eleverna i en årskull ett yrkesinriktat gymnasieprogram, Sverige placerar sig därmed i botten bland västeuropeiska länder.

Om volymerna inte förändras väntas arbetsmarknaden sakna 290.000 yrkesutbildade om ett drygt decennium. För att möta bristen måste 40 procent av varje årskull ta examen från ett yrkesprogram – vilket kräver ett rejält skifte i ungas gymnasieval.

Kan ukrainska flyktingar hjälpa företagen att fylla deras stora rekryteringsbehov?
”Många företag har redan anställt ukrainare och fler ropar efter arbetskraft. Men Sverige står inför ett vägval: tiotusentals fler utlandsfödda i utanförskap, eller en ny modell för hur människor kan komma in på arbetsmarknaden? Det borde vara ett lätt val för ansvariga politiker, men det kräver rätt reformer nu”, säger Karin Johansson.


Grand Hotel Saltsjöbadens vd: ”Sunt att tidsbestämma ordförandes uppdrag”

Ordförande och ledamöter behöver rotera, anser Katarina Romell, vd Grand Hotel Saltsjöbaden, som har en lång rad styrelseuppdrag bakom sig. För bolagen är en stagnerande styrelse förödande – ny kompetens måste kunna rekryteras in, anser hon. 

”Blir samma gäng kvar alldeles för länge börjar det till slut osa lite klubb av det hela.”

Katarina Romell, vd Grand Hotel
Katarina Romell, vd Grand HotelFoto:Jack Mikrut

Dagens industri rapporterade på måndagen att sex av tio ledamöter har eller planerar att dra ned på sina uppdrag i styrelser. Bakgrunden är den starkt kritiserade arvodesbeskattningen som dränerat näringslivet på styrelsekandidater.

Hotellprofilen Katarina Romell, vd för Grand Hotel Saltsjöbaden sedan tre år, har avsagt sig alla styrelseuppdrag som hon tidigare haft vid sidan av sina vd-jobb inom hotellnäringen.

”Jag är ganska ny fortfarande och vi är i ett operativt skede som är så pass krävande att jag vill fokusera på Grand helt och hållet”, säger hon. 

Under de elva år som Katarina Romell dessförinnan var vd för hotell- och konferensanläggningen Vår Gård, också i Saltsjöbaden, hade hon som mest fyra parallella styrelseengagemang. Bland annat i Visita, Svenska Möten och branschtidningen Besöksliv.

”Då maxade jag. Eftersom jag var så länge på Vår Gård satt organisationen, och jag kunde frigöra mig för styrelseuppdrag. Det fungerar inte om du är ny på din roll eller inte har en organisation som fungerar”, säger Katarina Romell och tillägger: 

”Det är svårt att leva på enbart styrelseuppdrag. Särskilt i vår bransch där marginalerna är låga.”

Hade du kunnat tänka dig en renodlad styrelsekarriär?
”Ja, absolut. Jag tror också att det skulle ha varit mycket lättare att rekrytera till styrelser om du kunde vara styrelseproffs från 45-årsåldern. Styrelseuppdrag får inte bli en ’pensionspost’ och något man gör efter att ha dragit ned på sitt operativa arbete.”

För egen del har arvode och beskattning inte vägt tyngst när hon tackat ja till eller avsagt sig uppdrag, gör Katarina Romell klart. Däremot tror hon att ersättningen är viktig för att locka en yngre generation, som i dag är runt 30 år.

”Många värderar sin fritid på ett annat sätt än tidigare. Styrelsearbete stjäl tid från att vara med din familj och ägna dig åt intressen. Får du inte betalt för den tiden, blir uppdragen kanske inte lika intressanta.”

Hon pekar på faran för bolagen, när rekryteringen haltar.
”Blir samma gäng kvar alldeles för länge börjar det till slut osa lite klubb av det hela. Det är inte riktigt affärsmässigt. Därför vore det sunt att tidsbestämma ordförande och ledamöters uppdrag.”

”Ett medskick till våra politiker är att skapa ett system så att rekryteringen kan fungera. Konsekvenserna av det vi har nu är ett urholkande av kompetens. Det är ganska skrämmande”, säger Katarina Romell vidare.

 Vad har du själv fått ut av att sitta i styrelser?
”Det är oerhört stimulerande att ha styrelseuppdrag. De lyfter dig ur vardagen. Jag har också lärt mig mycket av kreativa ägare och kunnat ta med det till min egen verksamhet. Så lärandet går åt båda håll.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?