1515
Annons

Transportstyrelsen: Flygförbudet mot Iran Air ligger fast

Iran har nu erkänt att dess luftvärn skjutit ned det ukrainska passagerarflygplanet, och förbudet för Iran Air att flyga till och från Sverige ligger fast tills vidare.

Iran måste nu på ett trovärdigt sätt visa att landet säkrat upp sitt luftrum, enligt Transportstyrelsen.

”För flygningar till Teheran vill man väl få något slags garanti från iranska staten på något sätt för att de har fått bort fingrarna från avtryckarknappen”, säger Gunnar Ljungberg, sjö- och luftfartsdirektör vid Transportstyrelsen.

Det ukrainska flygplanet kraschade tidigt i onsdags morse kort efter att det lyft från Teherans internationella flygplats och samtliga 176 personer ombord dödades — varav 17 var hemmahörande i Sverige.

Iran pekade på ett tekniskt fel men snart kom uppgifter från västerländska underrättelseorgan om att planet av misstag skjutits ned av iranskt luftvärn. Efter att först flera gånger i tvärsäkra ordalag ha nekat till detta medgav Teheran att så var fallet.

Under fredagen beslutade Transportstyrelsen att tillfälligt återkalla trafiktillståndet för Iran Airs flygningar mellan Sverige och Iran, och Ljungberg pekar nu på behovet av säkerhetsgarantier från Iran.

”Vårt beslut att stoppa flygningarna ligger fast tills vi har fått någon rätsida på det här. Det ligger fast tills vi fattat ett annat beslut och det måste värderas dagligen.”

Efter ett möte i EU-kommissionen gick unionen i fredags ut och avrådde flygbolagen från att flyga i regionen. På lördagen avrådde även den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten Easa flygbolagen från att flyga i Irans luftrum tills vidare, skriver Reuters.

Transportstyrelsen gav ut ett så kallat Notam-meddelande (Notice to airmen) med starka rekommendationer för flygbolag om att undvika luftrummet över Iran och Irak.

”Vår rekommendation är ju till och med skarpare än EU:s”, säger Ljungberg.

Sådana rekommendationer innebär inget förbud men bolagen är ytterst ansvariga för sina flygningar, vilket kräver att de tar del av information som kan påverka säkerheten.

Ljungberg säger att EU-kommissionen ska ha fortsatta möten för att bedöma flygsäkerheten över Iran. På frågan om detta påverkas av att Iran ljugit i flera dagar svarar han:

”Det är klart att det förvärrar situationen och påverkar trovärdigheten”.

Eftersom svenska medborgare finns bland de omkomna är Sverige ett av de länder som enligt Chicagokonventionen om civil luftfart har rätt att utse en expert i haveriutredningen, som Iran har huvudansvaret för. Statens haverikommission (SHK) har utsett avdelningschefen Peter Swaffer till expert i ärendet och utredningsordförande för svensk del är Helene Arango Magnusson.

”Det är förstås en komplikation att det här misstaget har skett inom militär verksamhet”, säger hon.

”Vi hoppas att den här utredningen får fortsätta och att Peter får fortsätta vara expert men sedan vet vi inte hur Iran kommer att hantera frågan. Vi inväntar ett besked från den iranska utredningsmyndigheten som vi har tät kontakt med”, fortsätter hon.

Expert: Trumps attack mot Iran impuls – snarare än strategi

Donald Trump har lovat att avsluta USA:s ”ändlösa krig” – men har inte dragit ner på antalet soldater i Mellanöstern. Däremot har icke-militära projekt och civila insatser nedmonterats.

Efter attacken mot Iran frågar sig många hur USA:s strategi i regionen egentligen ser ut.

Fanns det verkligen ett omedelbart hot mot amerikaner i regionen – och var anfallet en del av en större Mellanösternplan? Det är vad många frågar sig efter attacken mot Iran.
Fanns det verkligen ett omedelbart hot mot amerikaner i regionen – och var anfallet en del av en större Mellanösternplan? Det är vad många frågar sig efter attacken mot Iran.Foto:Patrick Semansky/AP

Analytiker världen över har kliat sig i huvudet och försökt tolka USA:s agerande när supermakten valde att attackera och döda den iranske toppgeneralen Qassem Soleimani i början av januari.

Fanns det verkligen ett omedelbart hot mot amerikaner i regionen – och var anfallet en del av en större Mellanösternplan?

Daniel Benaim, Mellanösternexpert vid tankesmedjan Center for American Progress, anser att två starka impulser – snarare än en strategi – ligger till grund för USA:s agerande i regionen: Dels president Trumps löfte att minska närvaron och engagemanget. Dels viljan att vara tuff gentemot Iran, att i princip ”mobba dem till underkastelse”.

”Dessa två impulser går ofta tvärs emot varandra och gör det problematiskt på marken”, konstaterar han för TT på telefon från Washington DC.

Trump själv har sagt att han tycker om att vara oförutsägbar, att det är en styrka som innebär att han kan överraska fiender. Det senaste året har han också gjort många lappkast i politiken rörande Mellanöstern.

Den stora frågan är hur viktig Trumpadministrationen anser att regionen är för USA? I den försvarsstrategi som Vita huset lade fram 2018 heter det att man nu ska fokusera på att vässa försvaret mot andra stormakter som Kina och Ryssland.

Men tiotusentals soldater och mycket av den militära infrastruktur som behövs för storskaliga operationer finns fortfarande i Mellanöstern, där Saudiarabien och Israel är USA:s närmast allierade.

Benaim anser att området är både mer och mindre viktigt för USA nu är för 30 år sedan.

”Det är av mindre vikt eftersom USA nu är en nettoexportör av olja. Men regionen är av stor vikt eftersom där finns viktiga oljemarknader och vattenleder som är avgörande för global handel. Dessutom tror jag att hotet från jihadismen kommer att vara med oss länge, även om vi inte strider mot IS i detta nu”.

Trumpstyrets militära prioriteringar i kombination med upprepade nedskärningar i utrikesdepartementets budget har dock resulterat i en parallell utarmning av USA:s civila närvaro i regionen: Höga poster har förblivit obesatta, flera länder har länge stått utan ambassadörer och hjälpprogram har skurits ner.

”I både Irak och Syrien har civil hjälp och stabiliseringsstöd till områden som befriats från IS uteblivit”, säger Benaim, som också undervisar vid New York University.

”Det är kontraproduktivt för regionen i stort och det hjälper inte i kampen mot IS eller i bekämpandet av Irans inflytande i regionen”.

Den typ av civila ”krockkuddar” som ofta finns i länder där USA har militär närvaro har således pyst sönder i stora delar av Mellanöstern och regionen runt Persiska viken.

I mer extrema fall, som när den saudiske journalisten Jamal Khashoggi mördades i Turkiet, innebar avsaknaden av ambassadörer att presidenten samt hans svärson och Mellanösternrådgivare Jared Kushner själva tog en stor del av kontakterna med saudiska och turkiska myndigheter, noterar tidskriften Foreign Affairs. Benaim talar om en kraftigt personcentrerad politisk makt där diplomater och tjänstemän inte har så mycket att säga till om.

”Trumps syn verkar vara att ”kungliga familjer” i USA och i Mellanöstern och deras militärer och underrättelsetjänster ska göra upp. Diplomati och bistånd är oviktigt för honom, en inställning som jag själv tycker är kortsiktig”.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera