1515
Annons

Transportplan väntas ge tiotusentals jobb

Trafikverkets förslag till nationell transportplan för de närmaste tolv åren väntas att ge jobb åt cirka 20 000 personer per år inom anläggningsbranschen, enligt en beräkning som verket har gjort.

Jobben kommer att finnas hos många olika aktörer.

"Det handlar om nybyggnation, och om konsulter för projektering, men även om företag som gör underhåll," säger Rolf Haraldsson, nationell projektledare på Trafikverket.

I vissa fall räknar verket med att det behövs nya former av kompetens, till följd av teknikens utveckling.

"Vi behöver samverka med andra parter i branschen för att vi ska klara den framtida kompetensutmaningen", säger Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, enligt ett pressmeddelande.

Verket har också startat ett projekt där nyanlända ingenjörer vidareutbildas för att arbeta med järnvägar.

Förslaget till transportplan för 2018—2029 lades fram i somras och har sedan dess varit ute på remiss. Regeringen väntas besluta om planen under våren.

Den mest uppmärksammade delen av Trafikverkets förslag handlar om järnvägar för höghastighetståg. Verket föreslår att de byggs för maxfarten 250 kilometer i timmen. Alternativet, att bygga för 320 kilometer i timmen, har bedömts som för dyrt.

Trafikverkets anslag för investeringar och underhåll ökar dock, från 52 miljarder kronor 2016 till nästan 66 miljarder 2019, enligt förslag från regeringen.

Samtidigt behöver Trafikverket självt rekrytera personal. Myndigheten räknar med att anställa cirka 3 000 personer under de närmaste åren, som följder av teknikutveckling, pensionsavgångar och normal omsättning bland personalen.

Långsiktiga fördelar av en bättre infrastruktur är inte med i den jobbanalys som Trafikverket nu presenterar.

"Vi tittar på samhällseffekter, men den analysen är inte klar ännu", säger Rolf Haraldsson.

Elprischocken väntas sprida sig

Elprisgapet mellan norr och söder vidgas – allra största prisökningen har drabbat Blekinge, tätt följt av Halland och Kronobergs län.

Snart kommer de stigande elpriserna också att slå igenom som högre taxa på vatten, fjärrvärme och sophämtning, varnar Nils Holgerssongruppen.

”Där är prissättningsmodellerna långsammare och det gör att vi ännu inte ser effekten fullt ut, konstaterar gruppens ordförande”, Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Hon tror att det finns risk för stora höjningar av VA-taxan, något som vissa företag redan har aviserat.

”Det kostar ju el att rena vattnet och ta hand om avloppet, så därför kommer det att påverka de priserna också. Hur mycket det kommer att öka beror på hur bolagen har effektiviserat i sina anläggningar, så det kommer säkerligen att påverka lite olika”, säger Mari-Louise Persson.

Även fjärrvärmepriset kommer att påverkas, både av höjda elpriser och bränslekostnader. Men många taxor kommer att förändras först vid årsskiftet.

”En del fjärrvärmeverk producerar el och de kan också ha en fördel av att elpriserna har gått upp. Därför blir det svårt att sia och det kommer säkert att se olika ut.”

Sedan 27 år tillbaka undersöker Nils Holgerssongruppen varje år hur kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning slår mot en typbostad i var och en av Sveriges 290 kommuner.

Nytt för i år är att utgifterna för el nu nästan är i paritet med uppvärmningskostnaden för hushåll med fjärrvärme i ett antal kommuner.

Det växande prisgapet mellan olika elprisområden får allt större genomslag i den totala elkostnaden för hushållen. Tidigare var det många små Norrlandskommuner som låg i topp när det gäller total elkostnad, på grund av höga elnätkostnader.

Men på grund av de kraftigt höjda elhandelspriserna och de stora prisskillnaderna mellan elprisområden så har nu sydsvenska kommuner seglat upp i tio-i-topplistan. Under perioden juli 2021–juni 2022 har medelpriset skiljt nästan 110 procent mellan det dyraste elprisområdet längst i söder och det billigaste längst i norr.

Tittar man på höjningen av den totala elkostnaden län för län ligger Blekinge i topp med 68 procents höjning 2021–2022. Lägst ökning har Jämtland med 14 procent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera