Trafikverkets fyra förslag – så ska nya snabbtågen bli billigare

Lägre kostnader för nya stambanor är möjliga om stationerna inte läggs centralt, visar Trafikverkets rapport som redovisades på måndagen.
Men det innebär att Landvetter inte inkluderas, vilket Västsvenska handelskammaren vänder sig emot. 

Foto:Johan Nilsson/TT

På måndagen presenterade så Trafikverket sin rapport om alternativ för nya stambanor i Sverige med ett kostnadstak på 205 miljarder kronor.  

Fyra alternativ redovisas, utan att Trafikverket tar någon ställning till de olika alternativen. 

”Förslagen är en avvägning mellan nationellt och regionalt perspektiv och har en ansats i en kapacitetsökning i järnvägssystemet och hur nätet sitter ihop från Göteborg, Stockholm och Malmö via Jönköping”, säger säger Ali Sadeghi, programchef för nya stambanor på Trafikverket. 

Enligt Trafikverket ger samtliga alternativ ett stort kapacitetstillskott och stora nyttor. De är dock inte några färdiga, optimerade förslag. Rapporten utgår ifrån ett system som är dimensionerat för hastigheter på 300 kilometer i timmen.

”När det gäller fysiska lösningar kommer vi att behöva fortsätta utreda ett antal tekniska lösningar och jämföra dem med varandra. När det gäller landbroar så redovisar vi att de rent geografiskt skulle kunna ha potential, på vissa delar av sträckan i alla fall, och kunna bidra med till exempel mindre barriäreffekter, men också lägre kostnader.”

En stor skillnad i flera av förslagen som presenteras är att stationerna i många fall hamnar utanför stadskärnorna. 

”När vi fick det här uppdraget kunde vi ganska snabbt se att vi behövde ta ett tidigt grepp som innebär färre stationer och att de stationer vi ha måste vara externa, för att komma ned i investeringskostnader. Det är det i princip alla fyra förslagen bygger på.”

Hur bindande är Sverigeförhandlingen?
”Det förslag som Sverigeförhandlingen tog fram är ju utgångspunkten i vårt arbete. Sedan är det här ett utredningsunderlag vi redovisar. Vi tar inte ställning. Jag vill mena att mycket dialog och förhandlingar återstår.”  

En konsekvens av ett minskat antal stationer är att det inte ingår någon hållplats vid Landvetters flygplats i flera av förslagen. Det är något som Västsvenska handelskammarens vd Johan Trouvé vänder sig emot. 

”Landvetter måste bara vara med och vi ser gärna att man också skulle lagt med Arlanda. Det tror vi är bra för att få med stockholmarna, att de ser fördelarna med att Sveriges största flygplatser kopplas till en sådan här satsning”, säger han. 

Även att stationerna hamnar utanför stadskärnorna är han kritisk till. 

”Järnvägen måste bygga ihop stadskärnor, inte stadsnära åkerlappar. Ska man använda det här för regional pendling måste det vara till stadskärnan man kommer.”

Johan Trouvé är mycket nyfiken på en bropelarlösning som han tror både är enklare och snabbare att bygga. Han anser fortfarande att det förslag som togs fram under Sverigeförhandlingen är att föredra. 

”Trafikverket själva säger ju att det här kan vara färdigt tidigast 2045. Även om det handlar om en stor summa pengar är det utsmetat under väldigt lång tid.”

Han får dock inget medhåll från Stockholms handelskammare som länge varit skeptiska till projektet. 

”Trots att man sänker kostnaden för investeringen något är nyttorna i projektet fortfarande för små för att det ska vara relevanta att gå vidare, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, enligt ett pressmeddelande.

Han anser att investeringen i höghastighetståg kan tränga undan andra viktiga åtgärder i tågsystemet. 

Utöver de fyra alternativen som presenteras uppdateras även kostnadsberäkningen för det så kallade jämförelseförslaget, som bygger på Sverigeförhandlingens alternativ. Kostnaden beräknas nu till 295 miljarder kronor. De alternativa förslagen beräknas kosta mellan 150 och 235 miljarder kronor. 

 


Innehåll från TrusTraceAnnons

Spårbara försörjningskedjor ger mersmak

Konsumenternas ökade efterfrågan på hållbara produkter ställer allt högre kontrollkrav på producenter och återförsäljare inom livsmedelsbranschen. Lösningen finns hos TrusTrace som hjälper företag att vända kraven till en konkurrensfördel. Med blockkedjeteknik och AI blir komplexa och snåriga försörjningskedjor tydliga och transparenta. Såväl producenter som återförsäljare och inte minst konsumenter får den helhetsbild av produktens miljöpåverkan man tidigare saknat.

– Du kommer inte längre undan genom att hävda att det är omöjligt att ha kontroll på alla delar, säger Shameek Ghosh, vd för TrusTrace.

Inom kort kommer Coop att lansera en hållbarhetsdeklaration för mer än 10 000 varor. Tillsammans med TrusTrace kartlägger man samtliga försörjningskedjor och visar varje varas avtryck ur flera olika perspektiv – klimat, miljö, vatten, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, övergödning, djuromsorg, arbetsförhållande mm. Kunderna tillåts på så sätt göra sina produktval utifrån ett bredare perspektiv med flera hållbarhetsaspekter. Det gör det också lättare för Coop att själva hålla koll på och utveckla sitt hållbara sortiment.

TrusTrace startade 2016 med en dröm om en mer hållbar mode- och livsmedelsbransch. Idag är man ett väletablerat företag med expertkunskap inom teknologi och spårbarhet. De har redan säkrat leveranskedjan hos en kvarts miljon produkter för välkända varumärken inom modeindustrin såsom Filippa K, Decathlon och Fjällräven m fl. 

– Produktionen av mat och kläder står för ett enormt avtryck på planeten, ett avtryck som är svårt att påverka utan kunskap och ökad medvetenhet, säger Shameek Ghosh. 

Därför vänder sig TrusTrace till hela kedjan – till producenter och återförsäljare som verkligen vill veta vad de säljer och till konsumenter som verkligen bryr sig om vad de köper. Shameek Gosh tvekar inte – ska vi nå en hållbar planet måste alla vara med och vår roll är att göra det möjligt.

Läs mer! 

 

Mer från TrusTrace

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med TrusTrace och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?