”Det finns en risk att man satsar på en teknik som inte är marknadsmässigt bärkraftig. Och det gäller inte bara elvägar”, säger Magnus Lindgren, senior sakkunnig på Trafikverket, och fortsätter:
”När vi ser hur snabb utvecklingen är av olika tekniker i kombination med de kostnader som är associerade med att bygga infrastruktur så är det viktigt att vi får ut den infrastruktur som behövs i närtid och bygger mer kunskap kring de fordon som har ett större energibehov.”
Regeringen gick i höstas ut med ambitionen är att elektrifiera 2.000 kilometer av de mest trafikerade stråken längs det statliga vägnätet till år 2030.
Trafikverkets rekommendation är att man bör avvakta med en sådan utbyggnad. Det ser också att den del av fordonsflottan som förväntas nyttja en elväg är betydligt mindre än man tidigare trott. Endast 25 procent bedöms kunna nyttja delar av det 3.000 kilometer långa elvägssystemet som planeras till 2040. Det är en drastisk sänkning av den bedömning man gjorde för bara några år sedan. Då ansåg man att upp mot 80 procent av flottan skulle nyttja dessa vägar.
När tror du att man kan få klarhet i vilken teknik man ska satsa på?
”Vi kommer att få en tydligare bild de närmsta åren. Det var inte länge sen det ansågs omöjligt att batteri-elektrifiera en lastbil. Det har gått så himla snabbt. ”
Men Lindgren understryker att han inte anser att Sverige ska avvakta och se hur resten av världen gör innan vi hoppar på en lösning.
”Vi ska ligga i framkant och vara med och bygga kunskap. Vi ska vara en del av att bygga framtidens standard.”
I dagsläget är det, enligt Trafikverkets rapport, bristen på stationär laddning som är det mest akuta hindret för en snabb elektrifiering av de tunga transporterna. Och där bör man kunna komma igång omedelbart med att bygga ut systemet.
”Fordonen finns redan på marknaden. Och vi har de standarder som behövs. Det finns varken några juridiska eller tekniska hinder”, säger Lindgren.
För att sätta fart på elektrifierings-viljan föreslår Trafikverket en klimatpremie för eldrivna tunga fordon anpassade för stationär laddning på upp till 350.000 kronor per fordon fram till år 2030. Detta under förutsättning att den föreslagna höjda reduktionsplikten (se faktaruta) införs. Utan den skulle det behövas upp till 550.000 kronor per fordon.
Trafikverket ser också att det skulle behövas någon form av klimatstöd för att få fart på utbyggnaden av laddningspunkter, och föreslår ett statligt stöd som motsvarar 50 procent av investeringskostnaden. Trafikverket ser också skäl att samordna utbyggnaden av snabbladdning för tunga fordon med utbyggnaden av snabbladdning för personbilar.
Beräkningarna pekar på upp mot 6,5 miljarder kronor i kostnader över en tioårsperiod, enligt Magnus Lindgren.
Enligt Trafikverkets analys kan utsläppen av klimatgaser från tunga fordon sänkas med 85 procent fram till 2040 genom en kombination av elektrifiering och en successivt högre andel förnybara drivmedel.
Läs hela rapporterna på Trafikverket
