1515

Trafikutskottet: Digital teknik kan lösa landsbygdens dilemma

MOBILITY INSIGHTS Glesbygden tampas med utmaningar att få till en fungerande kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Riksdagens trafikutskott jobbar med frågan och ser att digitala tjänster möjliggör nya mobilitetslösningar.  ”Det finns mängder av transporter som skulle kunna samordnas med hjälp av digital teknik”, säger riksdagsledamoten Teres Lindberg (S).

Socialdemokratiska riksdagsledamoten och grupp ledare i trafikutskottet Teres Lindberg tror att teknik kan lösa många av landsbygdens transportproblem.
Socialdemokratiska riksdagsledamoten och grupp ledare i trafikutskottet Teres Lindberg tror att teknik kan lösa många av landsbygdens transportproblem.Foto:MICHAEL ERHARDSSON/RIKSDAGEN

Strax innan coronakrisen lamslog Sverige publicerade riksdagens trafikutskott en rapport med fokus på hållbar mobilitet på landsbygden. Bakgrunden till arbetet är det fördubblingsmål för kollektivtrafiken som riksdagen tog beslut om under förra mandatperioden.

 ”Utgångspunkten är att det finns en gemensam politisk ambition i riksdagen att mobilitet på landsbygden måste öka. Ska vi fördubbla all kollektivtrafik kommer det inte räcka med att det sker i storstäderna. Vi måste se till att det fungerar bättre även på landsbygden”, säger Teres Lindberg (S), ledamot i trafikutskottet.

Att kollektivtrafiken behöver öka är en uppfattning som hon delar med lokala makthavare i glesbygden. Två av tre KSO:er i mindre kommuner och landsbygdskommuner anser att resande med kollektiva transportmedel behöver öka som andel av de totala transporterna. Det visar en enkät som Dagens Samhälle har gjort med Dagens Industri och Aktuell Hållbarhet.

 Samtidigt säger fyra av tio KSO:er att minskad biltrafik i kommunen är en förutsättning för att kunna nå de nationella miljömålen. Men för många kommuner i glesbygden är den krassa verkligheten att det är svårt att klara sig utan bil.   

 

”I dagsläget är det inte möjligt att klara sig utan bil i vår kommun, då kollektivtrafik inte är ett alternativ”, skriver Stina Munters (C), KSO i landsbygdskommunen Vansbro i enkäten.

Hon är inte ensam om åsikten. En lång rad KSO:er skriver att det inte går att klara sig utan bil. En del menar att lösningen ligger i bränslebyte och elektrifiering. Många andra skriver att det krävs en kraftigt ökad kollektivtrafik för att bilberoendet ska minska. Samtidigt finns en utmaning i hur det hela ska finansieras.

 ”Glesbefolkad och stor kommun till ytan gör det svår att få kostnadseffektiv kollektivtrafik”, skriver Tommy Nilsson (S), KSO i Kalix kommun.

 Om man ser till miljöaspekten är det inte heller alltid självklart att traditionell linjelagd kollektivtrafik är ett bra alternativ för glesbygden.

”Det är inte självklart att mer kollektivtrafik är bättre för miljön. Om folk går in i bussar som redan körs så är det en besparing. Men om man kör mer bussar är det inte självklart att det är bättre för miljön, och det kan så klart bli väldigt dyrt”, säger Karin Brundell-Freij, senior transportexpert på WSP och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Hon säger att det finns ett behov av minskat bilåkande även utanför städerna för att klimatmålen ska nås, men det handlar inte om att alla ska sluta köra bil utan att många ska köra mindre bil. Som exempel nämner hon att det kan vara viktigt att underlätta möjligheterna till ett transporteffektivt liv genom att exempelvis förbättra utbudet av affärer och underlätta för distansarbete, vilket bidrar till minskade körsträckorna.

”Det finns bilresor som man kan påverka även på landsbygden”, säger Karin Brundell-Freij.

Samtidigt är problematiken kring mobilitet i glesbygd inte bara en fråga om miljö. Teres Lindberg säger att det lika mycket handlar om ökad valfrihet och tillgänglighet.

”I de här frågorna finns det väl inte några direkta konflikter. Om vi pratar om höjd bensinskatt uppstår en konflikt men behovet av valfrihet ser nog alla”, säger hon.

Det finns inget enkelt svar på hur mobiliteten på landsbygden ska förbättras, och trafikutskottets rapport visar att det inte finns mycket forskning på området. Däremot presenterar rapporten flera exempel på projekt för nya mobilitetslösningar som pågår runtom i landet. Rapportförfattarna konstaterar att digitaliseringen skapar nya möjligheter, vilket också Teres Lindberg lyfter fram som en tänkbar lösning för mobilitet på landsbygden.

”Man kan fråga sig hur effektivt det är när det i glesbygd går flera olika former av samhälleliga och affärsmässiga transporter på samma slinga varje dag, exempelvis hemtjänst, paketdistribution och brevbäring. Det finns mängder av den här typen av transporter, och även persontransporter, som skulle kunna samordnas med hjälp av digital teknik, säger hon.

Ett exempel på en sådan lösning har utvecklats av Dalatrafik tillsammans med Skattungbyns utvecklingsförening, IVL Svenska Miljöinstitutet och företaget Freelway. De har gått samman för att utveckla en digital samåkningstjänst där privatpersoner kan lägga upp och boka samåkningsresor. Den digitala tjänsten används även av Dalatrafik som lägger upp lediga platser i särskilda persontransporter, till exempel serviceresor, som passerar Skattungbyn.

”När Dalatrafik får in en bokning för exempelvis en sjuktransport eller färdtjänst som passerar Skattungbyn så synliggörs den direkt i Freelway-appen. Då blir resan tillgänglig för bokning för de som bor i Skattungbyn, och om någon bokar in sig så går informationen om bokningen direkt till Dalatrafik”, säger Tobias Forngren, vd för Freelway som står för utvecklingen av den digitala tjänsten.

Trafikutskottets arbete med mobilitet på landsbygden fick sig en oväntad paus på grund av coronakrisen, som bland annat ledde till att en hearing i riksdagen ställdes in. Men Teres Lindberg tror att rapporten bidrar till att landsbygdens utmaningar kommer få ett ökat utrymme på den politiska dagordningen framöver.

 ”Jag ser fram emot att vi kommer behandla mobilitet i landsbygden i högre utsträckning i de betänkande vi ska behandla under riksdagsåret”, säger hon.

 


Innehåll från HypergeneAnnons

Så digitaliserar du planering och uppföljning: ”Se det som en trappa”

Digitaliseringen berör alla företag och målet är ofta flexibilitet och effektivare processer. Inte minst när omvärlden blir allt mer oförutsägbar. Mitt i utvecklingen står Hypergene och deras molnbaserade produkt för beslutsstöd och verksamhetsstyrning. För att få ut full effekt av digitaliseringen finns steg som du bör ta i rätt ordning.

– Idag jobbar många med affärsplanering, budget och uppföljning på ett sätt som inte alltid hänger ihop. Vår produkt gör processerna enklare, höjer kvaliteten och ser till att företag kan styra mot sina mål, säger Peter Andersson, vd på Hypergene.

Digitaliseringen sker samtidigt som mycket annat i samhället förändras i snabb takt. Då blir det viktigare än någonsin att ha rätt beslutsunderlag och flexibilitet i sina planeringsprocesser. 

– Målet bör ju vara att affärsplaner, budget och prognos är enkla för organisationen att ta fram, men också enkla att revidera. Dessutom behövs rätt beslutsunderlag för chefer och ledare. Det kan låta lätt i teorin men är ofta svårt för lite större verksamheter. 

Fem steg för att lyckas

Att digitalisera sin planering, uppföljning och analys skapar nya möjligheter, fortsätter Peter Andersson, och menar att det finns fem steg för att optimera utvecklingsresan. Det första steget handlar om ekonomistyrningen.

– Ekonomi- och personalinformation är visserligen digital men finns ofta i separata system eller Excel-modeller som fyller olika funktioner. Det gör arbetet svårt. I Hypergene gör integrationer och automatiska arbetsflöden att du kvalitetssäkrar och effektiviserar budget- och prognosarbetet. 

Steg nummer två handlar om att införa stöd för affärs- och verksamhetsplanering. För med ekonomistyrningen på plats kan du enklare få strategi och styrmodell att fungera i vardagen. En viktig del är att definiera och prioritera i bolagens nyckeltal. Först då vet du vad som ska mätas och följas upp för att få bolaget att utvecklas rätt. Även här skapar Hypergene nya möjligheter, menar Peter Andersson.  Väl vid steg tre är det dags att bygga ut med mer verksamhetsdata: omvandla data och information till rapporter för analys och beslut. Det handlar om att tidigt kunna fånga signaler och styra om snabbt om det behövs.

– Vid det fjärde steget arbetar man effektivt med både kvalitetsarbete och förändringar. Nu handlar det om att optimera och förbättra processer, flöden och hur information tillgängliggörs. Med det gjort kan du i det femte steget ta hjälp av intelligenta system som föreslår lösningar med hjälp av exempelvis machine learning och AI. Det kommer vara en naturlig del i beslutsfattande i framtiden, säger Peter Andersson.

– Det är som en trappa. Det viktiga är att du har en produkt som verkligen har stöd för dina behov och låter dig ta stegen i din takt.

Ett system för nya tider

Peter Andersson berättar att Hypergene har kunder i de flesta branscher och att pandemin visat hur viktigt det blivit att ha rätt systemstöd på plats.

– Att snabbt kunna uppdatera sina planer, arbeta med rullande prognoser och få ut beslutsunderlag är exempel på det som blir allt viktigare framöver, avslutar han.

Ta del av fler insikter från Hypergene 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hypergene och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?