Annons

Trafiktopparna: Så reser vi i våra storstäder om tio år

Toppolitikerna i Sveriges storstadsregioner tror att mindre privatbilism, mer cykling och delad mobilitet är melodin för framtidens hållbara resande. Men det finns utmaningar som komplicerar resan dit. Di Mobilitet frågade de ansvariga för trafikfrågor i Stockholm, Göteborg och Malmö om deras visioner för mobiliteten i respektive stad de närmsta åren och hur de ska ta sig dit. Här är deras svar.

Blerta Hoti, kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg med ansvar för trafikfrågor, Simon Chrisander, miljökommunalråd i Malmö stad och Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad.
Blerta Hoti, kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg med ansvar för trafikfrågor, Simon Chrisander, miljökommunalråd i Malmö stad och Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad.

Hur tar sig medborgarna runt i i era städer om 10 år?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Om tio år så är det många fler som väljer att gå, cykla eller åka med kollektivtrafiken i Göteborg. Det kommer att öka framkomligheten även för de som åker bil. Det ska vara enkelt, snabbt och bekvämt att röra sig i Göteborg, oavsett trafikslag och oavsett var du bor. Särskilt viktigt är det att kollektivtrafiken blir mer attraktiv genom bättre kapacitet, kortare restider och rimliga priser som vanligt folk har råd med.

Simon Chrisander (L), Malmö: Om 10 år har beslut tagits om att bygga en Öresundsmetro som gör att fler kan leva hållbart med snabb och effektiv tillgång till en ännu större geografisk arbetsmarknad. Vi har sett ett ökat cyklande och en kollektivtrafik som på ett bra sätt möter medborgarnas behov och som är integrerad med olika mobilitetslösningar. Våra infartsleder till staden är intakta och fungerar bra för en renare bilism och för nödvändiga transporter till näringslivet.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Tio år är en kort tid, men på den tiden ser jag framför mig att vi har tagit viktiga steg både mot att färdas fossilfritt och att färdas mer yteffektivt. Det betyder både att vi har minskat andelen privata bilresor till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik och att de bilresor som ändå sker är med elbilar eller möjligen hybrider eller biogasbilar.

Hur ska ni komma dit?
Blerta Hoti (S), Göteborg: De stora investeringar som nu görs i Västsvenska paketet ger helt andra förutsättningar för trafiken i framtiden. Det kommer att bli mycket enklare och snabbare att ta sig fram för de som väljer cykel och kollektivtrafik. Det gör det också smidigare och minskar trängseln för dem som behöver ta bilen. För mig som socialdemokrat är det självklart att alla göteborgare, oavsett var man bor eller jobbar, ska ha jämlika möjligheter att röra sig runt i staden.

Coronakrisen visar att kollektivtrafiken måste göras så säker som möjligt ur smittsynpunkt, både för förarna och de som reser. Vi behöver också fortsätta bygga ut nödvändig infrastruktur för gång och cykel. För mig är det däremot viktigt att framtidens mobilitet inte är exkluderande mot något trafikslag, som exempelvis bilar. Mer måste göras för att göra fordonsflottan mer miljövänlig och elektrifierad men det får inte ske på ett sånt sätt att man bestraffar de som inte har råd att köpa en Tesla. 

Simon Chrisander (L), Malmö: När det gäller Öresundsmetron så behöver vi både regionalt och nationellt kommunicera alla de fördelar som en Öresundsmetro kommer betyda. Att flytta över persontågtrafik från Öresundsbron till en Öresundsmetro frigör plats för godståg på Öresundsbron, som med Fehrman bält-förbindelsen kommer ge vår svenska export en snabb, grön och effektiv förbindelse med Europa. En bättre infrastruktursatsning från ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv är svår att hitta. När det gäller cykel och lokaltrafiken så har vi tagit viktiga steg i rätt riktning med snabbussar och nya tågstationer. Vi har också byggt ut cykelnätet.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Det finns inga genvägar i trafikpolitiken. För att få fler att gå, cykla och åka kollektivtrafik måste vi fortsätta förstärka cykelinfrastrukturen, göra Stockholm till en attraktiv stad att gå i och ro i hamn den stora utbyggnad av tunnelbana och spårvagn som pågår i Stockholm just nu. Under coronapandemin har vi sett att fler promenerat eller cyklat till jobbet. Förhoppningsvis har det bidragit till att de förändrat sina beteendemönster. Men på det stora hela förändrar det vare sig riktningen eller behovet av investeringar. Men en lärdom blir antagligen att vi kommer arbeta mer jobba hemifrån. En annan lärdom att när vi väl åker in till arbetsplatsen så måste inte alla göra det samtidigt. Detta kommer klippa trängseltopparna och bättre utnyttja befintlig infrastruktur så som den är i dag. 

Vilken roll spelar näringslivet i denna utveckling?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Det är oerhört viktigt med samverkan mot mer gröna transporter. AB Volvo satsar till exempel mycket på att göra sina lastbilar och även bussar elektrifierade vilket är bra. Här behöver beställarna möta upp med att efterfråga miljövänligare alternativ. Ett exempel är den jätteorder som gjordes i höstas av över 157 nya el-bussar till Transdev som ska köras i Göteborgs busslinjer. 

Simon Chrisander (L), Malmö: Min vision är att Malmö ska vara lyhörda och jobba tillsammans med näringslivet för att skapa de bästa förutsättningar både för människor och för företag i vår stad. Det måste finnas en bra blandning av verksamheter och bostäder som möjliggör en levande och trygg stad. 

Daniel Helldén (MP) , Stockholm: Näringslivet spelar en otroligt viktig roll om vi ska lyckas med omställningen. Vi i Stockholm samarbetar tätt med näringslivet i flera olika projekt, framförallt för att effektivisera leveranstrafiken. Inom projektet Älskade stad har enstaka varutransporter och avfallstransporter samordnats och ställts om till en smidig eldriven truck i samarbete med både renhållningsföretag, logistikföretag och inte minst butikerna själva. Projektet är nu utökat till stora delar av city och hela Gamla Stan och jag tror att vi kommer att få se ännu fler såna här projekt framöver.

 Även vad gäller utbyggnad av laddinfrastruktur är det något städerna inte klarar själva utan samarbete med näringslivet. När allt fler skaffar elbil blir också laddinfrastrukturen kommersiellt gångbar och en viktigare intäktskälla för elbolagen.

 Näringslivet bidrar också genom att introducera nya trafiklösningar och ny teknik. Det har vi sett genom elsparkcyklarnas entré i storstäderna, men det är vare sig den första eller den sista gången vi får se nya transportlösningar som förändrar städerna.

När är det slut på slentrianmässig biltrafik i stan?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Det finns alltför ofta en föraktfull ton mot bilister i trafikdebatten. Det gillar jag verkligen inte. Bilen är ett trafikslag bland andra med både fördelar och nackdelar. Det ska vara lätt och smidigt för de som behöver ta bilen i stan och samtidigt enkelt och billigt att välja andra alternativ, som att gå, cykla eller åka kollektivt. Med smart trafikplanering kan alla trafikslag få plats i Göteborg.

Simon Chrisander (L), Malmö: Malmö behöver erbjuda ypperliga cykel- och kollektivtrafiknät för att göra det lätt för medborgarna att göra hållbara val. Det betyder att vi på ett positivt sätt ska uppmuntra och möjliggöra goda beteende. Vi har förståelse för att vissa delar av vår befolkning fortfarande behöver bilen för att få ihop sitt livspussel.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Jag tror att vi framför allt kommer att få se en mer bilsnål stad framöver. Biltrafiken kommer inte försvinna, men många resor kommer ställas om till gång, cykel och kollektivtrafik. Vi kommer också att få se fler bilfria miljöer i städerna. I Stockholm har vi under de senaste åren både skapat fler permanenta gågator och ändrat gatornas funktion under sommaren genom det vi kallar Levande Stockholm, där det nu är ett tjugotal platser som förvandlas till sommargågator och sommartorg från maj till september. Trängselskatten kommer fortsätta bidra i omställningen genom att sätta ett pris på biltrafiken och göra det mer förmånligt att välja andra alternativ.

Vilka är de största utmaningarna för att nå visionen?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Den största utmaningen är att få fram finansieringen av kommande infrastruktursatsningar. Tyvärr har staten under lång tid backat bort från samhällsviktiga infrastrukturinvesteringar och lämnat över allt mer ansvar på kommunerna. Det håller inte i längden. I framtiden så måste staten gå in och ta ett mycket större ansvar för att Sveriges infrastruktur håller måttet. Vi behöver även titta på hur vi kan finansiera förstärkningen av kollektivtrafiken genom EU-medel. 

Simon Chrisander (L), Malmö: Att jobba för att åstadkomma positiva beteendeförändringar är inte alltid lätt eller särskilt populärt, men jag tror att Malmöiterna vill göra bra och hållbara val. Ett gott samarbete med regionen krävs för att maximera kollektivtrafikens potential. Och, på ett nationellt plan måste vi föra fram Öresundsmetron och vara tydliga med alla dess fördelar och att det faktiskt är en investering för Sverige.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Jag vill framför allt nämna två utmaningar. Det ena är att balansera det enorma behovet av att skapa bättre infrastruktur för gående, cyklister och kollektivtrafik mot de tillfälliga problem med begränsad framkomlighet detta kan skapa. Vi kan helt enkelt inte bygga om för många platser samtidigt i en trång stad med gammal bebyggelse när vi samtidigt spränger för ny tunnelbana på flera platser i staden. Behovet av bra infrastruktur på sikt måste balanseras mot behovet av god framkomlighet i närtid.

Den andra utmaningen är elbilsrevolutionen. Det går allt snabbare, priset på nya elbilar sjunker snabbt, allt fler skaffar elbil och vi ser de första tecknen på en gryende andrahandsmarknad för elbilar. Det är fantastiskt, men det ställer krav på att bygga ut laddinfrastruktur i ett tempo som det är en utmaning att leva upp till.

Hur tar du dig själv runt?
Blerta Hoti (S), Göteborg:
Jag cyklar och även joggar till jobbet ibland. Annars är det spårvagn och buss som gäller. 

Simon Chrisander (L), Malmö: Jag cyklar till och från jobbet, vilket ger en välbehövlig vardagsmotion. Vår bil, som är väldigt liten (Skoda Fabia), används fortfarande för handling och en del andra ärenden.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Oftast åker jag tunnelbana eller cyklar för att ta mig från hemmet till Stockholms stadshus. Bilresor begränsar jag till helger och semestrar, när jag ofta åker bort från Stockholm. Vi får se hur mycket av den varan det blir i år, med hänsyn till corona.


Innehåll från NorrenergiAnnons

Snart streamar Norrenergi förnybar kyla till Bromma

Bild: NCC
Bild: NCC

Utbyggnaden av fjärrkyla till området vid Bromma Blocks är i full gång. Expansionen innebär att Norrenergi kan tillgodose den växande efterfrågan på förnybar kyla hos många företag i Bromma.

Bygg- och fastighetsbolaget NCC var först ut med att teckna avtal. Det omfattar fastigheten Hangar 5 med cirka 50 000 kvadratmeter kontor, kommersiella lokaler och hotell. Två exempel på aktörer som etablerar sig där är Maxi ICA Stormarknad och Biz Apartment lägenhetshotell.

 – Det känns oerhört roligt att vi bygger ut vår kyla till Bromma, och är med och bidrar till regionens hållbara utveckling. Vår värme är sedan tidigare utbyggd till Bromma, bland annat till Bromma flygplats, så nu kan vi erbjuda både värme och kyla här – något som kunderna brukar efterfråga, säger Maria Carvinge, marknadschef på Norrenergi.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Norrenergis förnybara kyla till Bromma. 

Helt förnybar kyla

Norrenergis fjärrkyla är helt förnybar och produceras bland annat med hjälp av frikyla, vilket innebär att man använder kallt bottenvatten från Lilla Värtan. Spillvatten från Bromma reningsverk är en annan energikälla som används för att producera både värme och kyla.

Även Norrenergis fjärrvärme står sig väl miljömässigt och är nästan helt förnybar, till cirka 99 procent. Den är dessutom märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval.

– Vi ser att våra tjänster fjärrvärme och fjärrkyla hjälper kunderna i deras hållbarhetsarbete, bland annat då man lätt uppnår höga nivåer i de olika systemen för miljöcertifiering av byggnader, säger Maria Carvinge. 

Tack vare Norrenergis fjärrvärme och fjärrkyla kan städerna växa hållbart. Väljer man fjärrvärme står Norrenergi för kontinuerlig utveckling enligt senaste teknik och miljöprestanda som minskar miljöpåverkan och sänker kostnader för både kunder och Norrenergi. Väljer man en alternativ uppvärmningsform som en värmepump köper man den teknik som är aktuell vid köptillfället.

– Vi säger att vi streamar värme och kyla. Tjänsterna levereras över nät, vilket innebär att vi kan dra en parallell till streaming av musik och filmer. Med digitaliseringen och en ökad uppkoppling av kundcentraler kan vi hjälpa kunden att optimera sin energianvändning ännu mer – något som sparar både pengar och miljö.

Fortsatt expansion

Expansionen av fjärrkylnätet gör det möjligt för många fastighetsägare i denna del av Bromma att få förnybar kyla. På sin väg från Solnaverket till Bromma Blocks-området passerar fjärrkylan bland annat Ulvsunda industriområde. 

– Det krävs stora investeringar att dra rör så här långt, och vi tror att det finns många företag i Ulvsunda industriområde som vill ha kyla. Efterfrågan på förnybar fjärrkyla är stor och vi för samtal med ett flertal fastighetsägare.

Norrenergi har ambition att fortsätta expandera i framtiden.

– Vi följer alltid stadsplaneringen såväl i Solna som i Sundbyberg och närliggande kommuner. Det finns flera spännande utbyggnadsområden i Västerort som vi hoppas kommer välja värme och kyla från Norrenergi, avslutar Maria Carvinge.

Fjärrkylan till Hangar 5 beräknas vara utbyggd hösten 2020.

Fakta: Norrenergi

Kärnverksamhet: Fjärrvärme och fjärrkyla

Försäljning värme: cirka 1 000 GWh /år

Andel förnybart: cirka 99 %

Försäljning kyla: cirka 70 GWh/år

Andel förnybart: 100 %

Antal brukare: fler än 100 000 människor

Ägare: Solna stad (2/3) och Sundbybergs stad (1/3)

Antal anställda: 79 personer

Omsättning: cirka 790 Mkr per år

www.norrenergi.se

Mer från Norrenergi

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Norrenergi och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?