1515
Annons

Trafiktopparna: Så reser vi i våra storstäder om tio år

Toppolitikerna i Sveriges storstadsregioner tror att mindre privatbilism, mer cykling och delad mobilitet är melodin för framtidens hållbara resande. Men det finns utmaningar som komplicerar resan dit. Di Mobilitet frågade de ansvariga för trafikfrågor i Stockholm, Göteborg och Malmö om deras visioner för mobiliteten i respektive stad de närmsta åren och hur de ska ta sig dit. Här är deras svar.

Blerta Hoti, kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg med ansvar för trafikfrågor, Simon Chrisander, miljökommunalråd i Malmö stad och Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad.
Blerta Hoti, kommunalråd för Socialdemokraterna i Göteborg med ansvar för trafikfrågor, Simon Chrisander, miljökommunalråd i Malmö stad och Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad.

Hur tar sig medborgarna runt i i era städer om 10 år?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Om tio år så är det många fler som väljer att gå, cykla eller åka med kollektivtrafiken i Göteborg. Det kommer att öka framkomligheten även för de som åker bil. Det ska vara enkelt, snabbt och bekvämt att röra sig i Göteborg, oavsett trafikslag och oavsett var du bor. Särskilt viktigt är det att kollektivtrafiken blir mer attraktiv genom bättre kapacitet, kortare restider och rimliga priser som vanligt folk har råd med.

Simon Chrisander (L), Malmö: Om 10 år har beslut tagits om att bygga en Öresundsmetro som gör att fler kan leva hållbart med snabb och effektiv tillgång till en ännu större geografisk arbetsmarknad. Vi har sett ett ökat cyklande och en kollektivtrafik som på ett bra sätt möter medborgarnas behov och som är integrerad med olika mobilitetslösningar. Våra infartsleder till staden är intakta och fungerar bra för en renare bilism och för nödvändiga transporter till näringslivet.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Tio år är en kort tid, men på den tiden ser jag framför mig att vi har tagit viktiga steg både mot att färdas fossilfritt och att färdas mer yteffektivt. Det betyder både att vi har minskat andelen privata bilresor till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik och att de bilresor som ändå sker är med elbilar eller möjligen hybrider eller biogasbilar.

Hur ska ni komma dit?
Blerta Hoti (S), Göteborg: De stora investeringar som nu görs i Västsvenska paketet ger helt andra förutsättningar för trafiken i framtiden. Det kommer att bli mycket enklare och snabbare att ta sig fram för de som väljer cykel och kollektivtrafik. Det gör det också smidigare och minskar trängseln för dem som behöver ta bilen. För mig som socialdemokrat är det självklart att alla göteborgare, oavsett var man bor eller jobbar, ska ha jämlika möjligheter att röra sig runt i staden.

Coronakrisen visar att kollektivtrafiken måste göras så säker som möjligt ur smittsynpunkt, både för förarna och de som reser. Vi behöver också fortsätta bygga ut nödvändig infrastruktur för gång och cykel. För mig är det däremot viktigt att framtidens mobilitet inte är exkluderande mot något trafikslag, som exempelvis bilar. Mer måste göras för att göra fordonsflottan mer miljövänlig och elektrifierad men det får inte ske på ett sånt sätt att man bestraffar de som inte har råd att köpa en Tesla. 

Simon Chrisander (L), Malmö: När det gäller Öresundsmetron så behöver vi både regionalt och nationellt kommunicera alla de fördelar som en Öresundsmetro kommer betyda. Att flytta över persontågtrafik från Öresundsbron till en Öresundsmetro frigör plats för godståg på Öresundsbron, som med Fehrman bält-förbindelsen kommer ge vår svenska export en snabb, grön och effektiv förbindelse med Europa. En bättre infrastruktursatsning från ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv är svår att hitta. När det gäller cykel och lokaltrafiken så har vi tagit viktiga steg i rätt riktning med snabbussar och nya tågstationer. Vi har också byggt ut cykelnätet.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Det finns inga genvägar i trafikpolitiken. För att få fler att gå, cykla och åka kollektivtrafik måste vi fortsätta förstärka cykelinfrastrukturen, göra Stockholm till en attraktiv stad att gå i och ro i hamn den stora utbyggnad av tunnelbana och spårvagn som pågår i Stockholm just nu. Under coronapandemin har vi sett att fler promenerat eller cyklat till jobbet. Förhoppningsvis har det bidragit till att de förändrat sina beteendemönster. Men på det stora hela förändrar det vare sig riktningen eller behovet av investeringar. Men en lärdom blir antagligen att vi kommer arbeta mer jobba hemifrån. En annan lärdom att när vi väl åker in till arbetsplatsen så måste inte alla göra det samtidigt. Detta kommer klippa trängseltopparna och bättre utnyttja befintlig infrastruktur så som den är i dag. 

Vilken roll spelar näringslivet i denna utveckling?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Det är oerhört viktigt med samverkan mot mer gröna transporter. AB Volvo satsar till exempel mycket på att göra sina lastbilar och även bussar elektrifierade vilket är bra. Här behöver beställarna möta upp med att efterfråga miljövänligare alternativ. Ett exempel är den jätteorder som gjordes i höstas av över 157 nya el-bussar till Transdev som ska köras i Göteborgs busslinjer. 

Simon Chrisander (L), Malmö: Min vision är att Malmö ska vara lyhörda och jobba tillsammans med näringslivet för att skapa de bästa förutsättningar både för människor och för företag i vår stad. Det måste finnas en bra blandning av verksamheter och bostäder som möjliggör en levande och trygg stad. 

Daniel Helldén (MP) , Stockholm: Näringslivet spelar en otroligt viktig roll om vi ska lyckas med omställningen. Vi i Stockholm samarbetar tätt med näringslivet i flera olika projekt, framförallt för att effektivisera leveranstrafiken. Inom projektet Älskade stad har enstaka varutransporter och avfallstransporter samordnats och ställts om till en smidig eldriven truck i samarbete med både renhållningsföretag, logistikföretag och inte minst butikerna själva. Projektet är nu utökat till stora delar av city och hela Gamla Stan och jag tror att vi kommer att få se ännu fler såna här projekt framöver.

 Även vad gäller utbyggnad av laddinfrastruktur är det något städerna inte klarar själva utan samarbete med näringslivet. När allt fler skaffar elbil blir också laddinfrastrukturen kommersiellt gångbar och en viktigare intäktskälla för elbolagen.

 Näringslivet bidrar också genom att introducera nya trafiklösningar och ny teknik. Det har vi sett genom elsparkcyklarnas entré i storstäderna, men det är vare sig den första eller den sista gången vi får se nya transportlösningar som förändrar städerna.

När är det slut på slentrianmässig biltrafik i stan?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Det finns alltför ofta en föraktfull ton mot bilister i trafikdebatten. Det gillar jag verkligen inte. Bilen är ett trafikslag bland andra med både fördelar och nackdelar. Det ska vara lätt och smidigt för de som behöver ta bilen i stan och samtidigt enkelt och billigt att välja andra alternativ, som att gå, cykla eller åka kollektivt. Med smart trafikplanering kan alla trafikslag få plats i Göteborg.

Simon Chrisander (L), Malmö: Malmö behöver erbjuda ypperliga cykel- och kollektivtrafiknät för att göra det lätt för medborgarna att göra hållbara val. Det betyder att vi på ett positivt sätt ska uppmuntra och möjliggöra goda beteende. Vi har förståelse för att vissa delar av vår befolkning fortfarande behöver bilen för att få ihop sitt livspussel.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Jag tror att vi framför allt kommer att få se en mer bilsnål stad framöver. Biltrafiken kommer inte försvinna, men många resor kommer ställas om till gång, cykel och kollektivtrafik. Vi kommer också att få se fler bilfria miljöer i städerna. I Stockholm har vi under de senaste åren både skapat fler permanenta gågator och ändrat gatornas funktion under sommaren genom det vi kallar Levande Stockholm, där det nu är ett tjugotal platser som förvandlas till sommargågator och sommartorg från maj till september. Trängselskatten kommer fortsätta bidra i omställningen genom att sätta ett pris på biltrafiken och göra det mer förmånligt att välja andra alternativ.

Vilka är de största utmaningarna för att nå visionen?
Blerta Hoti (S), Göteborg: Den största utmaningen är att få fram finansieringen av kommande infrastruktursatsningar. Tyvärr har staten under lång tid backat bort från samhällsviktiga infrastrukturinvesteringar och lämnat över allt mer ansvar på kommunerna. Det håller inte i längden. I framtiden så måste staten gå in och ta ett mycket större ansvar för att Sveriges infrastruktur håller måttet. Vi behöver även titta på hur vi kan finansiera förstärkningen av kollektivtrafiken genom EU-medel. 

Simon Chrisander (L), Malmö: Att jobba för att åstadkomma positiva beteendeförändringar är inte alltid lätt eller särskilt populärt, men jag tror att Malmöiterna vill göra bra och hållbara val. Ett gott samarbete med regionen krävs för att maximera kollektivtrafikens potential. Och, på ett nationellt plan måste vi föra fram Öresundsmetron och vara tydliga med alla dess fördelar och att det faktiskt är en investering för Sverige.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Jag vill framför allt nämna två utmaningar. Det ena är att balansera det enorma behovet av att skapa bättre infrastruktur för gående, cyklister och kollektivtrafik mot de tillfälliga problem med begränsad framkomlighet detta kan skapa. Vi kan helt enkelt inte bygga om för många platser samtidigt i en trång stad med gammal bebyggelse när vi samtidigt spränger för ny tunnelbana på flera platser i staden. Behovet av bra infrastruktur på sikt måste balanseras mot behovet av god framkomlighet i närtid.

Den andra utmaningen är elbilsrevolutionen. Det går allt snabbare, priset på nya elbilar sjunker snabbt, allt fler skaffar elbil och vi ser de första tecknen på en gryende andrahandsmarknad för elbilar. Det är fantastiskt, men det ställer krav på att bygga ut laddinfrastruktur i ett tempo som det är en utmaning att leva upp till.

Hur tar du dig själv runt?
Blerta Hoti (S), Göteborg:
Jag cyklar och även joggar till jobbet ibland. Annars är det spårvagn och buss som gäller. 

Simon Chrisander (L), Malmö: Jag cyklar till och från jobbet, vilket ger en välbehövlig vardagsmotion. Vår bil, som är väldigt liten (Skoda Fabia), används fortfarande för handling och en del andra ärenden.

Daniel Helldén (MP), Stockholm: Oftast åker jag tunnelbana eller cyklar för att ta mig från hemmet till Stockholms stadshus. Bilresor begränsar jag till helger och semestrar, när jag ofta åker bort från Stockholm. Vi får se hur mycket av den varan det blir i år, med hänsyn till corona.

 

Innehåll från Ports GroupAnnons

Experten: Skydda ditt varumärke – och bolagets värde

Varumärket är ett företags hjärta och kan stå för så mycket som 80 procent av bolagets värde. Ett starkt varumärke skapar relation, sätter företaget på kartan och skapar förutsättningar för att lyckas. Att skydda sitt varumärke är av dessa anledningar helt affärskritiskt.

En global marknad och ökad digitalisering bidrar ständigt till nya sätt för bedragare att göra varumärkesintrång och lura konsumenter. Alla bolag, såväl små som stora, riskerar att drabbas eftersom antalet dataintrång med största sannolikhet kommer fortsätta att öka. 

Företagets rykte och värde ligger i riskzon

Med ett genomtänkt varumärkesskydd säkerställer bolag den exklusiva ensamrätten. Det innebär att det är olagligt för andra aktörer att använda varumärket eller göra en allt för lik variant för sina egna varor och tjänster. 

– Trots alla uppenbara anledningar att skydda sina varumärken, så som rykte och bolagsvärde, är skydden förvånansvärt ofta eftersatta, säger Per Ahlström senior advisor på Ports Group som är experter på varumärkesskydd, domänhantering och webbsäkerhet.

Kunskapen kring hur bolag på bästa sätt bör skydda sina immateriella tillgångar är generellt sätt låg. Det här är oroväckande då det gör det enkelt för bedragarna att sabotera. För att ett varumärkesskydd ska vara bra, kräver det att bolagen arbetar proaktivt med såväl uppsättning av skydd, som en omfattande bevakning.

Många delar i varumärkesskyddet

För att få ett heltäckande skydd, krävs förutom själva varumärkesregistreringarna att man har en strategi kring sina domännamn och webbsäkerhet. Det här är ett arbete som kräver tid, resurser och rätt kompetens.

– Man behöver tänka på alla sidor av sitt varumärke. För att bygga ett starkt varumärkesskydd behövs flera delar. Bland annat domänhantering där företagets domäner samlas, förnyas och bevakas för största säkerhet. Webbsäkerhet är en annan viktig del för att skydda sig mot kostsamma cyberattacker, säger Per Ahlström.

Det är viktigt att vara proaktiv i sitt varumärkesskydd. Genom omvärldsbevakning och ett bra systemstöd kan företag hålla kolla på sina konkurrenter och över varumärkesregistreringar som ligger nära deras område. Domänbevakningar ger information om domäner som blivit lediga eller om någon sökt varumärkesskydd för någon närliggande produkt.

Helhetslösning ger trygghet

Bolag tenderar att ha hanteringen, förvaltningen och bevakningen av sina varumärken och domännamn utspridda. Men fler börjar se fördelen att samla dem med hjälp av en partner.

– Mitt jobb är att hjälpa bolag att se helheten i sitt varumärkesskydd och upptäcka vilka svagheter som finns. Jag arbetar fram en skräddarsydd paketlösning där mina kunder får ett aktuellt och uppdaterat skydd som håller över tid, förklarar Per Ahlström.

Om Ports Group:

I en global och digital värld krävs en samlad varumärkesstrategi. Ports Group skyddar och bevakar allt som rör ditt varumärke. 

Ditt varumärke må vara registrerat men är det tillräckligt skyddat mot intrång? Låt oss göra en gratis analys av ert varumärkesskydd och identifiera de brister som finns.

 

Mer från Ports Group

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ports Group och ej en artikel av Dagens industri

Volkswagen utesluter inte börsnotering av batteriverksamhet

Tyska fordonsjätten Volkswagens finanschef Arno Antlitz säger till Reuters att man inte utesluter en börsnotering av sin batteriverksamhet. I nuläget överväger man att ingå olika partnerskap de kommande 1-2 åren som ett första steg.

”Vi utesluter inte en börsnotering av batterienheten, men den finansiella flexibilitet som vi fick idag gör det möjligt för oss att ytterligare stärka vårt arbete inom enbart batterier. Sedan kommer vi att överväga att lägga till strategiska partners senare”, sade Antlitz till Reuters.

Vidare avfärdade Antlitz att dagens börsnotering av Porsche kommer leda till en notering av Audi. Istället kommer fokus ligga på en eventuell notering av batteriverksamheten. 

Volkswagen har avsatt 20 miljarder euro för investeringar i dess batteriverksamhet.

Arno Antlitz sade också att han förväntar sig att chipbristen består in i 2024.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera