Annons

Trafikborgarrådet: ”Konstigt om man inte skapade känslor”

Trafikborgarrådet Daniel Helldén har fått ta mycket skit under åren. Men internationellt hyllas Stockholm för sin infrastruktur. Så uppenbarligen gör han något rätt. ”Som trafikborgarråd och miljöpartist så vore det konstigt om man inte skapade känslor”, säger han i en intervju med Dagens Industri.

Daniel Helldén är Stockholms trafikborgarråd sedan 2014.
Daniel Helldén är Stockholms trafikborgarråd sedan 2014.Foto:Joey Abrait

Miljöpartisten Daniel Helldén är Stockholms trafikborgarråd, och en av stadens mest kända politiker. Sedan han tillträdde sin post 2014 har bilisterna fått se åtskilliga körfiler försvinna, cykelbanorna breda ut sig, parkeringsavgifterna höjts och se införandet av Sveriges första miljözon på Hornsgatan. 

Stockholm kommer på en tredje plats när mobiliteten i 50 av världens storstäder rankas. Vad tror du ligger bakom den placeringen?
”Jag har varit i de tio främsta städerna och tittat på deras infrastruktursystem. Vi har ju ett fantastiskt tunnelbanesystem som utgör själva ryggraden. Åker man till Tokyo, London eller New York så har ju de också fantastiska tunnelbanesystem men för att vara en stad i den här storleksklassen så sticker vi ut. Jag tycker också att vår bussinfrastruktur ligger långt fram för vara att en stad med komplicerad geografi med våra vattendrag med mera som är i vägen. Vi är på god väg fram när det gäller cykelbanor men vi kommer ju aldrig komma i nivå med Amsterdam till exempel. Vi ligger bra till på många fronter, men vi är inte bäst. En otrolig styrka att vi har vårt tunnelbanesystem.”

Stockholm får mycket beröm för sin kollektivtrafik.
Stockholm får mycket beröm för sin kollektivtrafik.Foto:Joey Abrait

Du har hunnit med mycket under dina år i stadsledningen. Vad är du mest nöjd med?
”Vi börjar få ett system som fungerar bra, till exempel när det gäller cykelinfrastrukturen som är avgörande för att ha en hållbar stad. Jag vet att cyklister många gånger tycker att det borde göras ännu mer, men de skulle bara vet hur mycket vi jobbar med det och hur mycket vi faktiskt gör. 

 En annan del som vi jobbat mycket med är elektrifieringsfrågan, där vi legat på för att förenkla övergången till elfordon. Det börjar hända saker där. 2022 kommer vi ha 4.000 publika laddpunkter – alltså fria som inte är knutna till en specifik bil. Det är ett kraftfullt sätt att förändra staden både vad gäller både luftkvalitet och buller. 

Ett annat fokusområde är att förbättra kollektivtrafiken ihop med regionen. Vi måste framförallt öka framkomligheten för storbussarna. Hela tunnelbanenätet- och bussnätet och våra spårbundna tvärförbindelser är helt avgörande för att få till den staden som vi vill ha. Det arbetet vi gjort hittills är jag stolt med.

Vi kommer framåt och håller på med flera projekt som rör nya smarta digitala lösningar. Vi drar bland annat igång projekt med smart trafikstyrning. Vi försöker ligga i framkant när det gäller teknikutveckling både vad gäller trafikstyrning, nya innovativa fordon och mobilitetslösningar.”

Kan ny teknik vara en väg till att nå de mål ni satt upp för Stockholmstrafiken?
Absolut. Tekniken kan ju bidra med en smidigare och mer flexibel justering av hela systemen. Det måste kombineras med det hårda infrastrukturbyggandet. Trängselskatterna i kombination med de saker vi nu drar i gång med trafikljusstyrning som kan känna av alla färdsätt och reglera dem på ett smart sätt hoppas jag ska få det att flyta på bättre.  De system vi haft hittills har varit dumma.  

Daniel Helldén har lagt ner mycket kraft på att få till en bra cykelinfrastruktur i staden, men det finns mer att göra där.
Daniel Helldén har lagt ner mycket kraft på att få till en bra cykelinfrastruktur i staden, men det finns mer att göra där.Foto:Joey Abrait

Vilka färdsätt är prioriterade för dig?
”Vi har ju en framkomlighetsstrategi som antogs för ett antal års sen i fullmäktige. Gång, cykel, kollektivtrafik i den ordningen. Sen kommer de tunga varutransporterna som ska fram. Och sist är det bilarna, som kapacitetsmässigt är sämst. Bilar är bra på långa avstånd men sämst i staden. Men självklart gör man avvägningar. Man stänger inte bara av en gata och gör en cykelväg. Men när det går och är nödvändigt att prioritera så gäller detta.” 

Vilka nya utmaningar har pandemin skapat för trafiksituationen i Stockholm?
”Uppmaningarna att inte ta kollektivtrafiken. När själva ryggraden i vårt system blivit ett problem. Först befarade vi en kraftig uppgång i biltrafiken – men så har det inte blivit. Det visar att folk stannar hemma och jobbar. Den flexibilitet som skapats hos folk i arbetet är någonting som jag gissar kommer revolutionera lite hur vi tänker kring trafiken i Stockholm. Problemen handlar ju främst om bilar under peak-tiderna. Annars har vi egentligen inga problem gällande framkomligheten. Många gånger dimensionerar man systemen just efter dem högsta belastningen. Blir det inga peakar på det sättet behöver man kanske inte göra nya infrastruktursatsningar för miljarder.”

Är detta frågor ni i stadsledningen kan diskutera med näringslivet i Stockholm – att sprida ut anställdas arbetstider till exempel?
”Innan corona var det svårt att prata om det. Vi vet att det skulle vara betydligt bättre om man spred ut både när folk börjar och slutar sitt arbete. Egentligen skulle också skolorna behöva börja och sluta vid andra tider för att undvika de här topparna. Men nu under pandemin är ju det en realitet. Jag tror ju att företagen kan fortsätta med det man nu lärt sig, att man kan jobba ett par dagar hemifrån och ha en bra effektivitet med de digitala systemen. Man behöver inte vara med fysiskt och kasta sig runt i stan hela tiden. Det där ger ju en otroligt positiv effekt på infrastrukturen och när man väl behöver så kommer man fram raskt fram. Jag hoppas ju att näringslivet ser fördelarna för sin egen del. De kan ha mindre lokaler som de behöver finansiera men också att deras anställda kan känna att deras arbeten blir mer flexibla.”

Vilken är den tydligaste förändringen i hur folk transporterar sig under pandemin?
”Vi kan se att fler cyklar och att det är nya kategorier människor. Man pratar mycket om den hårda trafikattityden i Stockholm, men den har lugnat ner sig. 

Vi ser ju också att det blir köbildningar vid flaskhalsar som inte är dimensionerade för våra cyklar, exempelvis vid Hornstull och Slussen. Vi har en plan fram till 2030 men är inte klara med alla delar. Hornsgatan är en av de delar där vi nu går i gång med dynamisk trafikljusstyrning. Det skulle kunna hjälpa. Man kan programmera systemen att de prioriterar det färdsätt som det finns störst mängd av. I dag är de låsta i en fast rull oavsett tid på dygnet. Trafikljusen förstår inte att det är ett annat rörelsemönster som behövs. Men det kommer de här nya systemen att göra.”

Vilka konkreta förändringar har ni implementerat i gatubilden under det här året - som är en direkt konsekvens av pandemin?
”Vi har inte gjort så mycket. Det pratas mycket om andra städer som tagit hela gator och gjort om till cykelbanor och gångbanor. Och skälet till det är väl att vi inte haft samma nedstängning som andra delar av världen. Det har flutit på mer hos oss vilket gjort att de här skarpare åtgärderna inte behövts. När det gäller infrastrukturen så har vi de flaskhalsar vi har, till exempel i Hornstull. Det går inte att i en handvändning rycka ett körfält där i och med att den infarten är helt igenkorkad. Slussen samma sak – det går ju inte flytta på husen som är i vägen där.”

Har pandemin fått er att tänka på ett annat sätt kring trafikbilden på längre sikt?
”Ja, när det gäller framkomligheten. Om det fortsätter med de här nivåerna och folk jobar mer hemm,a så kan vi tänka om när det gäller stora infrastrukturprojekt, men även när det gäller mindre saker då vi får kortare köer. Ett vanligt dilemma i städer är kömagasin, det vill säga var köerna ska stå. Med mindre köer så kan vi använda de utrymmena på ett smartare sätt, till exempel för gång och cykel eller ge bussarna separata körfält.  Blir det mer utrymme så kan vi göra nya beräkningar och nya lösningar.”

El-scootrar som ligger slängda på trottoarer och cykelbanor har retat gallfeber på många stockholmare. Inte helt lätt att lösa, enligt Helldén.
El-scootrar som ligger slängda på trottoarer och cykelbanor har retat gallfeber på många stockholmare. Inte helt lätt att lösa, enligt Helldén.Foto:Jack Mikrut

Du har varit en förespråkare för elscootrar, hur ställer du dig till dem i dag?
”De är ju ett problem på det viset att de är i vägen på trottoarerna och ligger och skräpar och människor som har dålig syn får ju problem med dem. Jag tycker själva transportmedlet i sig är smart i en tät stad. Men själva affärsmodellen hos de här bolagen har jag ju ett och annat som inte är så bra och det måste vi komma till rätta med. Vi gjorde an avsiktsförklaring tillsammans med bolagen så de följer vissa regler som vi satte upp, men det visar sig inte räcka. Vi skulle behöva lagförändringar för att kunna styra hur de får agera i staden.” 

Vad skulle ni vilja göra då?
”Vi skulle vilja ha det som ett eget fordonslag. Då skulle vi kunna införa ett separat parkeringsförbud. I dag klassas de som samma som cyklar så ett parkeringsförbud skulle ställa till det. Vi skulle också vilja reglera om de får köra som gående eller inte, för de räknas nämligen också som gående, så vi kan inte förbjuda dem från att åka på trottoarerna. Vi skulle vilja ha den flexibiliteten att som stad få bestämma var de ska få finnas. Det är en juridisk gråzon.

Ser du en förändring i närtid?
”Transportstyrelsen utreder detta just nu och kommer med lagförslag i april. Men innan dess ska vi ha möte med bolagen för att se om vi kan hitta ett nytt sätt att styra upp detta. Blir det en varm vinter kommer elsparkcyklarna vara kvar och den ilska som stockholmarna har måste vi kunna hantera. Det kan inte vara på det här sättet.”

Har ni som stad några förebilder vad gäller deras hantering av scootrarna?
”Man har lyckats bra i Paris. Så fort man lämnar landet har man ju en annan lagstiftning. Där är det tre bolag som fått licens och jag tror att man pekat ut platser där man ska parkera dem. Och som privatperson kan du få 15.000 kronor i böter om du parkerar el-scootern fel. Och då är det ju klart att man kan få ordning på verksamheten. Vi har ju inga såna befogenheter. Det är det vi vill ha. Kanske inte 15.000 i böter, men vi vill ställa vissa krav och att de som använder dem inte lägger dem ner på trottoarer med mera.”

Tycker du att det är orättvist att du fått ta så mycket skit för detta?
”Ja, det tycker jag. Vi var ju tidigt ute och diskuterade med bolagen när de dök upp 2018. Paris tog ju med mycket av det vi gjorde. Vi har verkligen försökt. Men lagstiftningen och polisens tolkningar har gjort att vi har det knepigt. Som storstad kan vi fatta vissa typer av beslut - men vi kan inte fatta olagliga beslut. Andra städer har inte samma ögon på sig. Ja, jag tycker det är orättvist. ”

Du har ju överlag fått utstå mycket kritik och en hel del hat sen du tillträdde 2014. Sett till vad du åstadkommit, har det varit värt det?  
”Absolut. Jag ska säga att på ett sånt område som trafiken så är det mycket känslor oavsett stad. Som trafikborgarråd och miljöpartist så vore det konstigt om man inte skapade känslor.  Så fort man kliver ut ur sitt hus så kliver man in i den miljön jag är ansvarig för. Och det är klart att det påverkar folk.” 

 


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?