1515
Annons

Törnqvist: Jag fick inte ge min version

Oljemiljardären Torbjörn Törnqvist petades mot sin vilja från posten som svensk honorärkonsul i Genève.
Nu rasar han mot beskedet och säger att han inte fick ge sin version av de affärer som föranleder avpolletteringen.

Torbjörn Törnqvist.
Torbjörn Törnqvist.Bild:Magnus Gotander

”Jag besviken på, och överraskad av, den brådstörtade reaktionen från Sveriges regering som framtvingade mitt avsked från posten som svensk honorärkonsul i Genève”, säger Torbjörn Törnqvist i en kommentar till att han snabbt tvingats lämna ett diplomatiskt uppdrag som han haft för Sveriges räkning sedan 2007.

Svenska UD har till en kommentar till Sveriges Radio sagt att Torbjörn Törnqvist själv bett om att få bli entledigad. Men det avvisas bestämt av affärsmannen, som dessutom inte upplever att han fått säga sitt i frågan:

”Jag fick aldrig någon möjlighet att lägga fram min ståndpunkt till regeringen."
Sveriges Radio rapporterade i förra veckan om handel med kontroversiella råvaror. Enligt dokument som Ekot tagit del av ska bolaget ha köpt oljeprodukter som smugglats ut ur Vitryssland, för att sedan via mellanhänder hamna hos Gunvor.

Oljehandelsbolaget nekar till att man skulle ha gjort något felaktigt och säger att produkterna köptes i Lettland efter att ha passerat vitrysk tull och att alla dokument var i sin ordning.

”Vi hade ingen anledning att misstänka att det fanns några konstigheter i exportprocessen och har själva låtit undersöka denna tio år gamla transaktion”, skriver Torbjörn Törnqvist, som också uppger att produkterna i fråga inhandlats på den öppna terminsmarknaden.

Torbjörn Törnqvist är en av Sveriges mest framgångsrika affärsmän, tack vare stora vinster i oljehandelsbolaget Gunvor. Men han har flera gånger haft problem med sin image. Häromåret anklagats för samröre med Vladimir Putin och bland annat det amerikanska finansdepartementet har i flera år framhärdat i att den ryske presidenten har investerat i Gunvor.

De uppgifterna torgfördes efter att hans dåvarande affärspartner Gennadij Timtjenko sanktionerades av USA, och i all hast köptes ut av Torbjörn Törnqvist. Sedan dess har Gunvors verksamhet i allt större utsträckning riktats mot andra geografiska områden än Ryssland.

Misstankarna var då inte tillräckligt graverande för att föranleda någon åtgärd från dåvarande utrikesminister Carl Bildts sida.

"Så länge han sköter det väl och det inte finns någon anledning att rikta någon anklagelse mot honom", sa Carl Bildt till Di 2014.

Inte heller efter maktskiftet i oktober samma år såg sig den tillträdande utrikesministern Margot Wallström nödd att göra några ändringar vad gällde uppdraget i Genève.
Amerikanska WSJ rapporterade nyligen att Gunvor bjudits ut till försäljning, men de uppgifterna tillbakavisas av bolaget.

"Vi utvärderar ständigt olika typer av partnerskap. Men vi kommer inte att sälja Gunvor", hälsar en talseperson för bolaget.

Gunvor är en ledande spelare bland världens oljehandlare, men verkar i en bransch med tunna marginaler och hård konkurrens. Nyligen konstaterade bolaget att intäkterna under 2016 minskade från motsvarande 579 till 425 miljarder kronor – detta trots ökade volymer i den totala handeln olja.

Nedgången förklarades av sjunkande råvarupriser och en strategiomläggning, där bolaget sålt tillgångar, vilket resulterade i engångskostnader som pressade vinsten.

Innehåll från Advokatfirman MORE EvenderAnnons

Bristande finansiell regelefterlevnad kan bli mycket kostsam

Det blir allt svårare för företag att säkra sin finansiella regelefterlevnad med de snabba förändringar som sker i en alltmer komplex regulatorisk miljö. Det gör att det har blivit allt viktigare att välja en juridisk partner som har spetskompetens inom området när du exempelvis ska säkra din löpande verksamhet, lansera nya produkter eller är intresserad av företagsförvärv inom finanssektorn.

– Den snabba utvecklingen har gjort att det är betydligt mer riskfyllt att driva företag inom den finansiella sektorn idag och mycket svårare för företag att ensamt säkra sin regelefterlevnad, menar Martin Orehag, advokat och delägare på MORE Evander. 

Det har under de senaste åren varit en otroligt snabb utveckling av det finansiella regelverk som företag inom den finansiella sektorn måste följa, där de nya reglerna tas fram på EU-nivå. Att inte följa regelverket kan leda till bland annat varning och mycket kännbara böter, och i sista hand att de tillstånd som företag har hos Finansinspektionen dras tillbaka.

– Ofta leder tillsynsprocesser av Finansinspektionen även till en stor negativ medial påverkan. Därför är det viktigt att få juridisk experthjälp i de här frågorna så att man gör rätt från början och undviker dyra misstag, berättar Martin Orehag. 

Stor fokus på den finansiella sektorn

Advokatbyrån MORE Evander hjälper idag bland annat värdepappersbolag, fondbolag, betalinstitut och finansiella institut med både enstaka projekt eller löpande compliance- och riskuppdrag. Byrån bistår också med juridisk expertis och projektledning vid ansökningsprocesser och företagsförvärv. MORE Evander har under de senaste åren haft ett stort fokus på IT och den finansiella sektorn och byggt upp en spetskompetens inom dessa sektorer. 

– Vi har lång erfarenhet av att arbeta med både IT och regelefterlevnadsfrågor inom finanssektorn. Därför ligger vi idag i framkant inom området och förstår den snabba digitala utveckling och den verklighet som många av våra kunder verkar i. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hjälpa våra klienter med kvalitativ expertis kring de alltmer komplexa frågeställningar som dyker upp.  

Som en relativt liten advokatbyrå, med 11 anställda, har MORE Evander alla fördelar en liten byrå kan ha när det gäller att bygga upp ett nära, personligt kundsamarbete. Samtidigt har byrån, tack vare sitt medlemskap i ADVOC, tillgång till global expertis från mer än 5 500 jurister och de advokatbyråer de arbetar för och kan stötta sina kunder både i Sverige och internationellt. Med ett nära kundfokus blir också digitaliseringsutvecklingen på den egna byrån en allt viktigare fråga.  

– Vi behöver verkligen inom advokatbranschen göra det enklare för våra klienter och komplettera våra traditionella konsulterbjudanden med digitala. Vi håller just nu på att ta fram olika digitala lösningar och först ut så sjösätter vi en digital avtalsplattform som bygger på det juridiska hantverket och de frågor vi stöter på. En lösning som vi tycker har saknats på marknaden och som många av våra klienter har efterfrågat, avslutar Martin Orehag.

Om MORE Evander 

MORE Evander är mer än bara en advokatbyrå. Kombinationen av den branschkunskap – särskilt inom IT och finansmarknaden - och vår juridiska kunskap gör oss till en juridisk och affärsmässig partner. Med syftet att bygga långsiktiga relationer kan vi förstå klienters verksamhet och visioner, vilket tillsammans med vår erfarenhet och internationella anknytning ger våra klienter den bästa rådgivningen. 

Läs mer här!   

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Advokatfirman MORE Evender och ej en artikel av Dagens industri

Konjunkturinstitutet sprider lite ljus i räntemörkret

Nya besked från Konjunkturinstitutet och hård motvind för handeln pekar med hela handen mot sämre tider. Men prognosmyndighetens förväntan på Riksbanken skickar en strimma ljus i räntemörkret.

Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.
Erik Spector, enhetschef realekonomisk analys, presenterar Konjunkturinstitutets prognos under en presträff i Stockholm.Foto:Hanna Franzén/TT; Jessica Gow/TT

Hårdare ekonomisk inbromsning och högre inflation jämfört med juniprognosen var minst sagt väntat i Konjunkturinstitutet KI:s nya uppdatering. Aktivitets- och prisdata har tvingat mängder av andra analytiker till liknande revideringar de senaste månaderna.

Svensk BNP väntas nu lägga i backen och krympa 0,1 procent nästa år samtidigt som arbetslösheten vänder uppåt redan i höst, och stiger drygt en halv procentenhet till nära 8 procent i slutet av nästa år. Det är lika med lågkonjunktur 2023, enligt KI.

Onsdagens färska KI-barometer understryker inbromsningen. Samtliga branscher i näringslivet sänkte temperaturen betydligt i september och tidigare mycket offensiva anställningsplaner började skalas ned.

Även i den länge oväntat muntra industrin falnar nu optimismen. Inte minst orderingången fortsatte att tunnas ut. Det skvallrar om ytterligare nedväxling under kommande månader.

De redan dystra hushållen blev ännu deppigare om framför allt den egna ekonomin, under trycket av stigande räntor och inflation. Humöret är nu nere i nivå med 1990-talskrisens mörkaste stunder.

Framför allt handlarna känner av hushållens snabbt snörpta munnar. Detaljhandelns försäljning i augusti rasade med 5 procent jämfört med ett år tidigare - för första gången sedan 1993.

Däremot sticker KI ut med bedömningen att Riksbanken redan inom ett år tvingas byta fot igen och inleda en serie räntesänkningar med start nästa höst, efter att först ha höjt styrräntan till 2,5 procent under vintern.

Räntan är tillbaka nere på 1,75 procent till sommaren 2024 ”för att inflationen 2024-2025 inte ska falla långt under inflationsmålet samt för att motverka konjunkturnedgången”, skriver KI.

Dykande konjunktur, avtagande globala flaskhalsproblem och förväntat fallande energipriser från hysteriska nivåer - då slocknar inflationsbrasan lika snabbt som den har blossat upp. Efter en inflationstopp på 11 procent i februari nästa år (KPIF), är KI:s bästa bedömning att prisökningstakten rasar ned under Riksbankens inflationsmål 2 procent redan nästa sommar, och fortsätter ned mot noll nästa höst.

Det skulle innebära en betydligt mjukare ränteresa jämfört med Riksbankens egna färska räntebana. 

Ännu större är kontrasten mot marknadens förväntningar. Enligt terminsprissättningen väntas Riksbanken fortsätta att höja under 2023 till en topp omkring 3,75 procent, och möjligen sänka försiktigt först i slutet av 2024.

Mellan raderna bedömer KI att Riksbankens räntehöjningar biter betydligt hårdare än vad Riksbanken själv och ännu mindre ränteinvesterarna räknat med. 

Svensk ekonomi når en form av smärtgräns, där efterfrågan vänder tvärt ned under tyngden av höga räntor i kombination med högre konsumentpriser och iskyla på både bostads- och aktiemarknaden. Vikande exportefterfrågan när även omvärlden bromsar in kommer som lök på laxen.

Såväl de sedan i mars dalande bostadspriserna och den sedan halvårsskiftet krympande privatkonsumtionen fortsätter nedåt under 2023, bedömer KI.

Med vägrundade argument tecknar Sveriges kanske allra tyngsta prognosmakare ett förlopp som trots allt liknar ett slags guldlockscenario, möjligen frånsett de sjunkande bostadspriserna. Smällen mot BNP och jobb blir begränsad, inflationsvågen ebbar äntligen ut och räntesmärtan uppe på 2,5 procent blir kortvarig.

Men en påtagligt risken stavas förstås Vladimir Putin. En rysk upptrappning av invasions- och energikriget hotar att förvandla den milda lågkonjunkturen till en djupare kris. 

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera