1515
Annons

Toppvittne stoppas – demokrater tar strid

Vita huset stoppar EU-ambassadören Gordon Sondland från att vittna inom utredningen om en eventuell riksrättsprocess mot president Donald Trump.

Toppdemokrater i kongressen anser att viktig information undanhålls och tar strid för att tvinga fram vittnesmålet.

Adam Cliff, demokratisk ordförande i representanthusets underrättelseutskott, under en presskonferens om att EU-ambassadören Gordon Sondland stoppats från att vittna.
Adam Cliff, demokratisk ordförande i representanthusets underrättelseutskott, under en presskonferens om att EU-ambassadören Gordon Sondland stoppats från att vittna.Foto:Alex Wroblewski

Bara två timmar innan Sondland skulle träffa representanthusledamöter bakom stängda dörrar fick han order från utrikesdepartementet att inte gå dit.

Sondland hade frivilligt gått med på att vittna och meddelar via sin advokat att han står till förfogande om och när han får tillåtelse.

Tidigare har det framkommit att personal på USA:s ambassad i Kiev skickat meddelanden till Sondland som berör det beryktade samtalet med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i juli där republikanen Trump ska ha bett om hjälp i syfte att svartmåla den demokratiske kandidaten Joe Biden inför nästa års presidentval.

President Trump skriver på Twitter att han ”gärna” hade låtit Sondland vittna, men hävdar att denne hade blivit utsatt för en skenprocess, där ”republikaners rättigheter dragits tillbaka och där sanna fakta inte släpps fram”.

Adam Schiff, demokratisk ordförande i representanthusets underrättelseutskott, säger att UD dessutom har tillgång till den apparat som Sondland använt för att skicka och ta emot de aktuella mejlen eller sms-meddelandena men vägrar att ge kongressen tillgång till dem.

”Dessa meddelanden är också djupt relevanta för denna efterforskning och riksrättsutredningen”, säger Schiff.

Det är tre utskott i representanthuset som vill fråga ut Sondland bakom stängda dörrar, och Adam Schiff dundrar vidare:

”Genom att förhindra oss från att höra detta vittne och få tillgång till dessa dokument vidtar presidenten och utrikesministern åtgärder som förhindrar oss från att få de fakta som behövs för att skydda nationens säkerhet.”

Senare under tisdagen kom beskedet att demokraterna i representanthuset kommer att utfärda en stämning som ska tvinga Sondland att vittna.

Samtidigt öppnar Lindsey Graham, republikansk ordförande i senatens justitieutskott, dörren för Trumps advokat Rudy Giuliani att vittna.

”Det är dags för senaten att utreda om korruption och andra oegentligheter som berör Ukraina”, skriver Graham på Twitter.

Giuliani svarar, enligt The Washington Post, att han är ”mycket intresserad” av att delta men att det först finns många juridiska frågor att överväga. Däremot klargör Giuliani att han absolut inte kommer att delta i representanthusets riksrättsutredning och att han inte kan tänka sig att någon annan av Trumps medarbetare vill göra det heller.

Giuliani har, utan att framlägga bevis, hävdat att Biden under sin tid som vicepresident tryckt på för att få en ukrainsk åklagare sparkad för att hindra en korruptionsutredning där hans son Hunter Biden var inblandad.

I förra veckan föreslog Trump också att Peking ska utreda Bidens affärsintressen i Kina. Men en talesperson för kinesiska utrikesdepartementet svarar att Kina inte har någon önskan att lägga sig i amerikansk inrikespolitik.


Stoltenberg: Vi löser det här

Besluten i Sverige och Finland att ansöka om Natomedlemskap är historiskt och de ultimatum som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ställt kommer att kunna lösas.

Det sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Davos bara timmar efter Turkiet presenterat sin kravlista för att godkänna ett svenskt medlemskap. 

Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.
Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.Foto:Markus Schreiber
Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.
Jens Stolgenberg, Natos generalsekreterare.Foto:Alessandro della Valle

Under tisdagen presenterade Turkiet en kravlista för att godkänna Sveriges Natomedlemskap. Men Jens Stoltenbergs övertygelse om att Sverige blir Natomedlem är orubbad. 

”Alla allierade är överens om att Natos utvidgning har varit en succé. Därför är jag säker på att vi hittar en sätt att lösa alla allierades säkerhetsoro och välkomna Natos närmaste partners i vår familj av fria nationer”, sa Jens Stoltenberg, som talade med Turkiets president Erdogan i lördags. 

”Turkiet har uttryckt oro för terrorism och sin säkerhet. Vi måste göra det vi alltid gör i Nato, vi sitter ned och löser problemen. Det har vi gjort många gånger genom åren”, sa han på toppmötet i Davos. 

Han sa att han givetvis känner Sverige och Finland väl, att länderna kommer att bidra till Natos gemensamma försvar och att det är viktigt inte minst för Baltikum, där Nato har ökat sin närvaro, delvis för att minska oron för ökat hot under den tiden Sverige och Finlands ansökan behandlas. 

President Putins kravlista från december, på att Nato skulle minska sin närvaro och inte anta nya medlemmar fick motsatt effekt, konstaterade han. 

”Putin ville ha mindre Nato vid sina gränser och startade ett krig. Nu får han mer Nato vid sina gränser.” 

Men Jens Stoltenberg poängterade också vikten av att ta hänsyn till Turkiets oro. 

”Turkiet är en viktig allierad, med ett strategiskt geografiskt läge. Ingen Natomedlem har drabbats så mycket av terror och ingen har så många flyktingar”, sa Jens Stoltenberg. 

Han anser att ett finskt och svensk medlemskap skulle stärka de redan starka banden mellan Nato och Europa. Han avlöste också EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på den stora scenen på kongresshallen i Davos, där hon bland annat talat om EU:s försvarsinitiativ.

”När Sverige och Finland blir Natomedlemmar är 96 procent av dem som lever i EU en del av Nato. Vi delar invånare, vi delar territorium och vi delar utmaningar”, sa Jens Stoltenberg.  

Han välkomnar också EU:s försvarsinitiativ, inte minst för att det europeiska försvaret är så splittrat.

”I USA finns det många tanks, av en sort. I EU finns det få tanks, av nio olika sorter. Det ger ingen skalbarhet och stora extrakostnader för underhåll. Och detta gäller nästan alla militära kapaciteter i Europa”, konstaterade han. 

Alla försvarsinitiativ i Europa bör minska denna fragmentisering och uppmuntra till mer försvarsinvesteringar, sa han, men skickade också med en varning:  

”Ett EU-försvar får inte konkurrerar med Nato eller bli en kopia av Nato. Nato kommer att fortsatt att vara hörnstenen i den europeiska säkerhetsordningen”, sa han.  

”Alla försök att dela Europa och Nordamerika kommer inte bara att försvaga Nato, det kommer att dela Europa. Vi behöver EU och Nordamerika tillsammans i Nato”, sa han. 

Han ville inte spå utgången av kriget i Ukraina men sa att Vladimir Putins strategi - att på kort tid ta huvudstaden och avsätta regeringen - tydligt misslyckats. 

Samtidigt har kriget visat hur stor skada ekonomiska band med totalitära regimer kan orsaka - och det gäller även Kina, enligt Natochefen. 

”Internationell handel har tveklöst gett stor ekonomiska fördelar och jag är en av flera här som i många år jobbat för globalisering”, sa han. 

Men våra ekonomiska val har konsekvenser för vår säkerhet. ”Frihet är viktigare än frihandel. Våra värden är viktigare än vinst”, sa han och gav rysk gas och kinesisk 5g-teknik som exempel. 

”Frihandel har gett välstånd. Men det har ett pris. Handel med totalitära regimer underminerar vår säkerhet”, sa Natochefen.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?