1515
Annons

Tobias Wikström: Ett slag mot tillväxten och mot entreprenörer

LEDARE. Regeringen delar ut en välriktad smäll mot ägarledda företag, alltså den vanligaste formen av företagande. Gårdagens utredningsförslag, som är ett resultat av en detaljerad beställning från den nuvarande regeringen, innebär kännbara skatteskärpningar.

Biträdande finansminister Per Bolund (MP) pläderade i opposition för goda skattevillkor för växande företag. Nu delar han kontor med finansminister Magdalena Andersson (S) som återigen vill skärpa entreprenörsskatten.
Biträdande finansminister Per Bolund (MP) pläderade i opposition för goda skattevillkor för växande företag. Nu delar han kontor med finansminister Magdalena Andersson (S) som återigen vill skärpa entreprenörsskatten.Bild:Jessica Gow

Det här är ett utslag av den tyvärr tydligaste delen av regeringens näringspolitik: Företagare ska i princip inte ha en bättre skattesituation än anställda. Det visar sig i oviljan att göra reglerna för personaloptioner rimliga. Det visar sig nu också i inställningen till entreprenörsskatten, alltså de så kallade 3:12-reglerna.

Reglerna infördes efter skattereformen i början av 1990-talet. Då oroades politikerna av att alltför många skulle omvandla sin högbeskattade lön till lågbeskattad utdelning. Det var dels sådana som kunde avtala med sin arbetsgivare om att ”sätta sig på bolag” i stället för att vara fortsatt anställda. Men det gällde också dem som redan var företagare och som av politikerna konstant misstänktes för att använda sin affärskritiska arbetstid till att skatteplanera.

Eftersom den högsta marginalskatten (då för tiden) var 50 procent och skatten på utdelning betydligt lägre var detta tvunget att regleras. Paragrafen hette 3:12 och utvecklade sig strax till ett monster av formler och beräkningsprinciper.

Samtidigt som politikerna har gjort det enklare att starta företag (logga in med din e-legitimation och allt är klart) har det blivit omöjligt för i stort sett alla företagare att överblicka sin egen deklaration. Gränsbelopp infördes för hur mycket som fick tas ut som utdelning och hur mycket som skulle beskattas som lön.

2005 beslutades om en lindring av 3:12-reglerna. Skatten sänktes till 20 procent på det som togs ut som utdelning och förenklingar infördes. Skatteintäkterna ökade ändå, tack vare den positiva trenden för företagande som påskyndades av just dessa förenklingar.

Trots att 3:12-reglerna gäller för den största delen av företagarna i Sverige har både alliansregeringen och den nuvarande valt att rikta sin uppmärksamhet mot det man anser vara missbruk av reglerna. Stora konsultföretag låter sina anställda bli delägare och de kan därmed få ut sin ersättning till lägre skatt.

Att Anders Borgs (M) motåtgärder (2013) mot detta slog stenhårt även mot andra företag tycktes han ta med ro. Men han tvingades till modifikationer i sitt skärpningsförslag av ett kompakt motstånd bland remissinstanserna och även hos Lagrådet.

Den enda skärpning av betydelse som blev kvar var den regel som sa att man måste äga 4 procent av ett företag för att få ta ut lågbeskattad utdelning enligt den så kallade löneunderlagsregeln. Det innebar att större fåmansföretag inte längre kunde låta sina anställda bli delägare.

Denna 4-procentsregel föreslås nu slopas. Det är, tillsammans med en förbättring vid ägarskiften, det enda positiva med gårdagens utredningsförslag.

Skatten ska nu höjas från 20 procent till 25 procent. Det kan låta som en låg skattenivå, men det är då viktigt att veta att de flesta företagare bara i begränsad omfattning får del av denna låga skatt. Huvudregeln är annars att företagare ska betala lika mycket skatt som löntagare – alltså upp till över 60 procent.

Detta tydliggör utredaren i formuleringen ”förändrade skattesatser har medfört en ökad spänning mellan skatteuttaget på kapitalinkomster och på arbetsinkomster”. På vanlig svenska: löntagare har fått höjd skatt – då måste företagare också få det.

Utredningen vill också minska beloppet som kan tas ut till lägre skatt enligt förenklingsregeln med en dryg tredjedel. Den ventil som finns för mindre företagare som inte själva är skatteexperter blir därmed mindre användbar.

Listan kan göras längre.

Det finns starka skäl att avskaffa hela 3:12-systemet. Risken att hela Sverige skulle bli företagare i stället för att vara löntagare borde vara värd att ta.

Just nu måste dock energin inriktas på att stoppa de nya försämringarna.

Hela utredningen osar av en dyster syn på företagare. Här finns inget om entreprenörskapets betydelse, här finns inget om tillväxtens mekanismer, här finns inget om företagarnas viktiga roll som smörjmedel i en ekonomi som annars riskerar att bli trög. Men här finns en tydlig bild av företagare som ägnar sig åt ”inkomstomvandling”. Detta byråkratord avslöjar att politikernas statiska syn på företag.

Som om inkomsten har kommit av sig själv, och inte tack vare företagarens hårda arbetsinsats och risktagande.


Hyllade konstmässan ställer ut i Skärholmen

60 gallerier från hela världen är på väg till Skärholmen, för den hyllade konstmässan Supermarket – Stockholm Independent Art Fair. 

Med bas vid en tidigare lekplats utanför Ica och Coop ska tillställningen visa konst för en ny publik och locka besökare till ett köpcentrum i ekonomiskt pandemi-tillfrisknande.

Sanna Sultan, centrumchef på köpcentret Skärholmen Centrum.
Sanna Sultan, centrumchef på köpcentret Skärholmen Centrum.

”Kulturen blir lite mer tillgänglig och det här lockar många människor till oss”, berättar Sanna Sultan som är centrumchef på köpcentret Skärholmen Centrum. 

Under Kristi himmelsfärdshelgen kommer hon därmed inte bara att agera hyresvärd åt köpcentrets 160 butiker, restauranger och serviceinrättningar – utan även åt ett 60-tal gallerier från när och fjärran.

Los Angeles-baserade Durden and Ray och Garage 33 Gallery-Shelter från Kiev är ett par exempel på de konsthandlare som besöker Stockholmsförorten under veckoslutet. 

”De kommer naturligtvis att visa och sälja konstverk. Men det blir också diskussioner, nätverkande och performancekonst”, säger Sanna Sultan. 

Bland de många inslagen kan nämnas den värmländska musikduon Lerin/Hystad som i projektet Electronic Flora använt sensorer för att spela in bioelektriska signaler från växter, som omvandlas till musik för att ackompanjera teckningar. 

KX Space, en plattform för belarusisk konst och konstnären Tasha Katsuba från samma land, är också representerade i Skärholmen. 

Konstmässan Supermarket skapades under 2006 under namnet Minimarket, då som en reaktion på den mer etablerade och kommersiellt inriktade konstmässan Market Art Fair. Alternativmässan har sedan dess växt i omfång, bytt namn och lockar nu omkring 6.000 besökare. Tillställningen har tidigare företrädesvis hållits i Stockholms innerstad, senast i Stadsgårdsterminalen 2021. 

”Det är första gången som den hålls i Skärholmen och det känns förstås spännande att få ge tillgång till konsten åt människorna här”, säger Sanna Sultan och fortsätter: 

”Det här är en väldigt stor konstutställning, med över 60 gallerier.” 

At the Supermarket, av Alberte Skronski.
At the Supermarket, av Alberte Skronski.

Stort är också Skärholmens centrum. 

”Den utbytbara ytan är på över 98.000 kvadrat”, berättar Sandra Sultan om köpcentret, som invigdes redan 1968, under högtidliga former av prins Bertil. 

Flera in- och ombyggnationer har skett genom åren och Sandra Sultan berättar att verksamheten också är bredare än den rent kommersiella biten. Här finns inte bara affärer, utan även en kyrka, en konstateljé och en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. 

”Vi jobbar med ett brett utbud som hjälper människor med vardagspusslet.” 

I den paletten passar en stor konstmässa extra bra, påpekar centrumchefen. 

”Vi vill stärka Skärholmen som Stockholms södra stadskärna.” 

SKHLM, Skärholmen Centrum, som gallerian kallar sig i dag, ägs av brittiska fastighetsbolaget Grosvenor, som i sin tur kontrolleras av hertigen av Westminster, 31-åriga Hugh Grosvenor. Satsningar på svenska köpcentrum som Haninge och Väsby Centrum föregås bland annat av utbyggnaden av några av Londons dyraste områden, som Eaton Square och Belgravia, där den adliga familjen ägt stora markarealer ända sedan 1600-talet. 

Grosvenor Group vände under 2021 till en vinst på 437,5 miljoner pund före skatt, rapporterar brittiska The Times, efter ett coronatyngt förlustår 2020. 

”Det går bra skulle jag säga”, säger Sanna Sultan om sin del av det brittiska fastighets-imperiet. 

”Skärholmen drabbades hårt av pandemin. Fysiska mötesplatser av den här typen har varit utmanade. Men nu är vi på väg åt rätt håll.” 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?