1515
Annons

Tio nya aspiranter klara för Prins Daniels mentorprogram

Tio nya aspiranter har valts ut till Prins Daniels Fellowship mentorprogram som pågår mellan 2021 och 2023. Aspiranterna och bolagen, som är av blandad karaktär, kommer under två års tid få hjälp av erfarna företagare för att ta sin verksamhet framåt. 

Sedan 2013 har mentorprogrammet, som drivs av den Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin i samarbete med Prins Daniel, gett 53 entreprenörer med nystartade bolag möjligheten att på nära håll ta del av erfarenheter och kunskaper från framgångsrika företagsledare. Mentorerna varierar i arbetsroller och branscher men de har alla någon typ av framträdande roll på den svenska näringslivsmarknaden. Poängen är att aspiranterna ska ta med sig lärdomar från de kommande två åren med sin mentor in i det egna bolaget och även företagsbesök, föreläsningar och aktiviteter är en del av programmet. 

En av årets aspiranter är ai-bolaget Sana Labs medgrundare och marknadschef Anna Nordell Westling. Hon ser mentorprogrammet som en chans att växa som person och chef och som ett steg i rätt riktning för att bygga ut Sana Labs nätverk. 

”Det är en unik möjlighet att få utbyta erfarenheter med några av Sveriges mest framgångsrika entreprenörer och företagsledare under de här två åren”, säger hon. 

På eget förslag har Anna Nordell Westling parats ihop med Hélène Barnekow som är vd för Microsoft Sverige. Efter en första fas av att lära känna varandra är de båda nöjda med matchningen.

”Hélène är fantastisk. Jag har följt henne under några år och jag har alltid känt en koppling till henne. Hon är en av de mest dynamiska och varma ledarna som jag känner till och jag har mängder att lära av hennes erfarenheter inom affärsutveckling och ledarskap”, säger Anna Nordell Westling. 

Även programmets mentorer möts fyller på sin kunskapsbank med nya erfarenheter och Sana Labs grundaren lyfter fram att alla företagsledare borde ha en tjugo år yngre konsult eller liknande för att hålla sig uppdaterad i en värld som snurrar allt snabbare.

”Jag lär mig också mycket av Anna och Sana Labs. De håller på att revolutionera lärandet och bygger ett riktigt coolt bolag”, säger Hélène Barnekow. 

Anna Nordell-Westling, medgrundare till Sana Labs med sin mentor Helene Barnekow, vd på Microsoft Sverige. Anna är den nya deltagare i Prins Daniels Fellowship mentorsprogram.
Anna Nordell-Westling, medgrundare till Sana Labs med sin mentor Helene Barnekow, vd på Microsoft Sverige. Anna är den nya deltagare i Prins Daniels Fellowship mentorsprogram.Foto:Joey Abrait

Det är första gången som Microsoft vd:n deltar i programmet och för henne var det individuella mentorskapet med just Anna Nordell Westling en stor anledning bakom hennes val att tacka ja. Även syftet att främja unga entreprenörer lockade. 

”Annas drivkraft är otrolig och hon vill hela tiden lära sig av andra, tänka nytt och leta förbättringar. När Anna själv bad om att få mig som mentor kände jag att jag kunde tillföra något. Det är ju vad det handlar om. Det känns också seriöst att de för ett samtal med aspiranterna och att de får identifiera vad de söker i en mentor”, säger Hélène Barnekow.

En fokuspunkt i deras mentorskap handlar om ledarskap och kommunikation. Ju större ett bolag blir desto mer tid behöver man lägga på detta – något som kan kännas lite övermäktigt för många tillväxtbolag, berättar Microsoft vd:n. De pratar också mycket om självledarskap, hur man styr sin tid och hur man kan prioritera. 

”Anna vet vad hon vill och hon letar efter tips på hur hon ska få ihop alla delar i sitt liv och på så sätt utvecklas som hon vill. Förhoppningsvis kan jag vara en av pusselbitarna gör gör att hon tar sig dit”, säger Hélène Barnekow. 

Som svar på frågan om hur de resonerar kring att dela med sig av lärdomar och tips till eventuella framtida konkurrenter beskriver de techbranschen som ett ekosystem med en hälsosam inställning till konkurrens på marknaden. 

”Framgångsrika entreprenörer i Sverige hjälper och backar varandra. I Sana Labs har till exempel Krys grundare och produktchef och det tidiga Spotify-teamet investerat både tid och pengar”, säger Anna Nordell Westling.

”Visst kan det finnas de som tycker att det känns dumt, men det gör inte jag. Jag tycker inte att man kan se på techvärlden på det viset. Hela techvärlden gynnas av att finnas i samma ekosystem som framgångsrika techbolag”, säger Hélène Barnekow. 

 

 

Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Kapplöpning om biokol när industrin ställer om

Bureå. Biokol kan vara lösningen som gör stål fossilfritt på riktigt. Nu pågår en kapplöpning mellan flera bolag om att vara redo när de nya stålverken tas i drift. 

Marknaden för biokol i Norden bedöms vara värd fem miljarder kronor.

Det är varmt inne i den röda tegelbyggnaden i Bureå söder om Skellefteå. Förr hade Modo ett träsliperi i lokalerna, i dag finns här, lite tillspetsat, en modern kolmila. 

”Du hettar upp veden, eller pellets i vårt fall, utan att tillföra syre. På det sättet drivs fukt och volatiler, det vill säga lättflyktiga oljor ut. I grunden är det kolmileprincipen, på modernt språk kallas det pyrolys”, säger Lars-Gunnar Almryd, vd på Envigas. 

Anläggningen Bureå producerar 5.000 ton biokol per år. Med den produktionen är Envigas stora i sin nisch. Men det är en bara en procent av det biokol som industrin väntas behöva om några år. Envigas vill i ett första steg vilja bygga en biokolsfabrik som är tio gånger så stor som den i Bureå.

”Vi sitter med den största anläggningen i vår del av världen, men den är ingenting. Om vi ska vara relevanta och möta industrins behov som den spelare vi är behöver vi sätta i gång nu”, säger Lars-Gunnar Almryd.

Som i många andra diskussioner om industri och nya satsningar i norra Sverige kommer snabbt H2 Green Steel och Hybrit på tal. Med vätgas ska Sverige bli världsledande på fossilfri järnsvamp och fossilfritt stål. 

Men helt fossilfritt är inte det nya stålet. Under H2 Green Steels miljöprövning i Boden i början av juni framkom att bolaget kan bli den femte största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Orsaken är att det kommer att behövas kolatomer i form av naturgas för att klara vissa delar av tillverkningen. 

Inte heller Hybrit, som drivs gemensamt av LKAB, SSAB och Vattenfall, vågar lova en helt fossilfri produktion. Bolaget är förteget om hur mycket koldioxid bolaget kommer att släppa ut, mängderna lär inte klarna på allvar förrän miljöansökan för Hybrits anläggning i Gällivare lämnas in. 

Det är där biokol kommer in i bilden. Med kol tillverkat av träprodukter skulle mängden koldioxidutsläpp kunna pressas ner ytterligare.

”Har du sagt att det ska vara fossilfritt krävs det något annat än fossilt kol. Även om det bara är tre procent av dagens utsläpp”, konstaterar Lars-Gunnar Almryd. 

Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.
Företaget Envigas i Bureå. Lars-Gunnar Almryd, vd.Foto:Anders Alm

Envigas är inte ensamt om att ha identifierat den här marknaden. Norska Vow Green Metals har också siktet inställt på metallurgisk industri och samarbetar redan med industrikoncernen Elkem. 

Bakom Envigas finns flera namnkunniga investerare. Joakim Karlsson, tidigare partner på Nordic Capital, är via Imran en av huvudägararna. Storägare är också investmentbolaget Concejo och bland de med en mindre ägarandel finns Karl-Johan Perssons (H&M) riskkapitalbolag Philian. 

Under våren har Envigas fört samtal med fler potentiella investerare. Målet är att få ihop en halv miljard kronor till nästa anläggning. Den nordiska marknaden bedöms vara värd fem miljarder kronor. 

Målet är att vara klar lagom till att de stora nya stålverken tas i drift under andra halvan av 2020-talet. 

”Behoven är så stora och att bygga industri tar tid. Det är så mycket som ska gå snabbt i hela värdekedjan och då måste man börja bygga så snart som möjligt. Vi måste börja nu om det ska bli något sen”, säger Lars-Gunnar Almryd. 

Under året ska bolaget bestämma var biokolsanläggningen ska placeras. Luleå är en het kandidat, men även Bergslagen och Sörmland är tänkbara alternativ. Grunden är att fabriken ska ligga nära stora kunder och att det ska finnas avsättning för den restvärme och energi som uppstår under tillverkningen. 

En annan viktig del är att anläggningen vara nära råvaran. Många branscher vill åt restprodukter från skogsbruket, som ska användas till allt från talldiesel till förpackningar, vilket kommer att bli en utmaning för Envigas och andra intressenter. 

”Man behöver tänka till strukturellt hur råvaran ska användas. Den bör användas till de mest mest förädlade produkterna först och sedan får du ut biprodukter. Är man smart tror jag det kommer finnas tillräckligt med råvara. Däremot kommer det inte att räcka om alla isolerat av varandra säger att vi ska ha si och så mycket”, säger Lars-Gunnar Almryd.

De stora ståltillverkarna är inte de enda som ser biokol som ett alternativ när utsläppen ska pressas. Även för smältverk och mindre gjuterier, som har svårt att gå över till vätgas, är biokol högintressant. Det pågår även försök med inblandningar i plast och gummi, exempelvis i bildäck. 

”Flera biltillverkare pratar inte bara om fossilfritt stål utan om att slutprodukten ska vara fossilfri. Då är det inte bara stål, utan aluminium, plaster och alla möjliga grejer där man vill byta ut kolatomer”, säger Lars-Gunnar Almryd.

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera