För andra året i rad minskade antalet Gasellföretag. I år är det knappt 850 bolag som klarar Di:s krav för att utses till ett av Sveriges mest snabbväxande företag. Det är en minskning med nästan 40 procent sedan 2018, ett ras orsakat av bland annat en avkyld byggkonjunktur. Den negativa trenden väntas fortsätta även nästa år då vi får veta hur många snabbväxande Gaseller som har stått pall i coronakrisen.

”Antalet Gasellföretag kommer att minska 2021. Hur mycket är svårt att säga men det som kommer att bromsa fallet något är de branscher som har gynnats av en stark hemmamarknad trots – eller tack vare – coronapandemin. Det handlar bland annat om byggbranschen, e-handel, transport- och logistik. Däremot kommer det att bli ett större tapp av konsulter och företagstjänster när storföretagen varslar”, säger Per Weidenman, senior analytiker på beslutsstödsföretaget Bisnode som är Gaselltävlingens dataleverantör.

Rekordåret 2008 med nästan 1 500 Gasellföretag följdes av en lågkonjunktur i finanskrisens spår. Svenska storföretag blev då bra på att fokusera på kärnverksamheten och istället köpa in kringtjänster externt när konjunkturen vände uppåt igen. Gasellbranscher som konsultföretagen, it-företagen och företagstjänster, däribland bemanningsföretag, blev då vinnare.

”I en högkonjunktur skalar storföretagen upp verksamheten genom att köpa in konsulter och bemanning externt, men när det är dags att minska kostymen är det branscher som dessa som drabbas först. Storföretagen har skapat flexibilitet i sina organisationer som ökat konkurrenskraften”, säger Per Weidenman.

Hög- och lågkonjunkturer har avlöst varandra de senaste två decennierna med Di Gasell. Gasellerna har bevisat att de kan växa i både med- och motvind i Sveriges alla län. Enligt Per Weidenman finns det framgångsfaktorer som gör Gasellerna bättre rustade än andra företag för att klara kriser.

”Gaselltävlingen är en tävling i entreprenörskap och i en kris sätts Gasellföretagarnas unika affärsmannaskap på prov och man har visat på god förmåga att ställa om och anpassa sig efter nya omständigheter”, säger han.

Gemensamt för många Gasellföretag är att man har en tydlig affärsidé, använder rörelsekapitalet effektivt och har en låg skuldsättningsgrad.

”En egen större finansiell styrka är en fördel när man vill vara långsiktig och utveckla sin affärsidé, men är också en fördel i en kris som den som coronapandemin har orsakat. Det ger Gaseller ökade chanser att överleva.”

Gasellföretagen har också en viktig roll som jobbskapare i den svenska ekonomin. Sedan Gaselltävlingens start år 2000 har 13 000 Gasellföretag tillsammans skapat över 300 000 nya arbetstillfällen i sina företag. Det är två av fem nya jobb i den privata sektorn, enligt Bisnodes beräkningar.

”I spåret av krisen stiger arbetslösheten och då borde politiker se över hur man kan skapa förutsättningar för att det ska bli fler Gasellföretag. För även om de är en förhållandevis liten grupp företag står de för den största andelen av sysselsättningstillväxten i det privata näringslivet i Sverige”, säger Per Weidenman.

Det tycks vara lättast att bli ett Gasellföretag i bygg- och entreprenadbranschen för den har hittills genererat flest Gaseller genom tiderna och innehar förstaplaceringen på Gasellistan sedan år 2006 – så även i år. Ingen annan bransch kommer i närheten av det rekordet.

Trots att antalet byggföretag minskade med en tredjedel i årets Gaselltävling var 9 av 21 länsvinnare ett bygg- och entreprenadföretag, inklusive BMJ som blev både länsvinnare i Värmland och årets Supergasell. Byggbranschen är också bra på att skapa jobb och står i år för nästan var fjärde av de 14 000 nya jobb som årets Gaseller har skapat.

Ett byggjobb beräknas ge ytterligare tre jobb någon annanstans i ekonomin.

”Att i det här läget öka bygginvesteringarna som har minskat de senaste åren och satsa på bland annat ombyggnationer och renoveringar som har korta ledtider är ett enkelt sätt för politiker att skapa förutsättningar för fler Gaseller i byggbranschen, och därmed fler arbetstillfällen. Ett jobb i byggsektorn ger spridningseffekter till andra branscher”, säger Per Weidenman.

Regeringens coronastöd såsom permitteringsstödet har hittills haft en dämpande effekt på konkurser och arbetslösheten utan att ha hämmat nyföretagandet vilket bådar gott för den framtida tillväxten av Gasellföretag.

”Permitteringsstödet verkar ha varit det mest effektiva i att hålla tillbaka negativa effekter på ekonomin orsakade av coronapandemin. Till exempel har konkurserna inte ökat ännu. Men stöd måste komma med tidsbegränsningar. Annars riskerar man att dämpa innovationskraft som kommer ur kriser och stödja bolag som kanske inte är bärkraftiga. Vår statistik visar att detta ännu inte har hänt utan att nyföretagandet istället har ökat.”