1515
Annons

Tillväxtraketen går till val – men bankerna tynger börsen

På söndag går polackerna till valurnorna. Landets ekonomi växer fortsatt, men den tunga exponeringen mot banksektorn ses som börsens akilleshäl.

En sönderriven affisch med Polens premiärminister Mateusz Morawieck.
En sönderriven affisch med Polens premiärminister Mateusz Morawieck.Foto:Bartek Sadowski

Sedan 1992, efter Sovjetunionens kollaps, har Polens ekonomi vuxit oavbrutet. Landet växte till och med under finanskrisen och bara råvarutunga Australien kan visa upp en längre tillväxtsvit.

”Polen är förebilden för en framgångsrik övergång. På 30 år har landet gått från en situation med en brist på nästan allt - tomma hyllor i affärer, där allt från kött, smör och cigaretter till choklad och vodka ransonerades - till att vara med i klubben för rika länder”, säger Beata Javorcik, chefsekonom på Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, till Financial Times.

Dessutom förväntas tillväxten uppnå 4,3 procent i år, enligt Världsbankens rapport som publicerades i onsdags, skriver den polska nyhetsbyrån Pap.

Det är särskilt inom sektorer kopplade till konsumtion som Eglé Fredriksson, portföljrådgivare på East Capital, ser de största tillväxtmöjligheterna. 

”Ur ett börsperspektiv är investeringsmöjligheterna bäst i alla sektorer som är exponerade mot konsumtion, som detaljhandel, e-handel och alla sektorer där konsumenter ska spendera pengar för att öka sin levnadsstandard”, förklarar hon. 

Landets ekonomi lutar sig i hög grad mot bank- och finanssektorn, som också utgör ungefär hälften av den polska börsen. Bland de tre största börsbolagen i Polen kontrolleras två av staten: försäkringsbolaget PZU och banken PKO. Men bankernas dominans kan samtidigt ses som en akilleshäl för Warszawabörsen.

”Den dominerande positionen är också skälet till att börsen väntas sjunka i år, då bankerna dragit ned indexet på grund av exponeringen mot belåningar i schweizerfrancs”, säger hon.

De senaste 20 åren har 700.000 polacker tagit bolån i schweizerfranc, enligt nyhetsbyrån Reuters. Men schweizerfrancens rusning har gjort lånen dyrare.

Elena Lovén, förvaltare på Swedbank Roburs Östeuropafond, konstaterar att de polska bankernas ”enorma belåning” i utländska valutor har varit ett stort problem för den polska ekonomins utveckling. 

”Bank och finanssektorn är den viktigaste sett till påverkan på landets ekonomiska utveckling. Detta är främst med hänsyn till de polska bankernas enorma belåning i utlandsvaluta, som har varit bland de största utmaningarna till landets ekonomiska utveckling och den polska finanssektorn i synnerhet”, säger Elena Loveeéen.

De polska bankernas utlåning uppskattas till 30 miljarder euro, cirka 300 miljarder kronor, tillägger hon.

För den polska börsen är det en utmaning att diversifiera sektorexponeringen, anser Eglé Fredriksson.

”Om man inte vill investera inom hälften av marknaden, det vill säga bankerna, så har man få alternativ. Därför investerar vi i icke-polska banker som är aktiva i regionen. På en makroekonomisk nivå är landet intressant”, tillägger hon. 

 


Båtpriserna fortsätter öka: ”Efterfrågan är jättestor”

Efterfrågan på båtar fortsätter att öka. Köparna är ute efter både gamla och nya båtar. Priserna stiger i år igen, i alla fall på motorbåtarna.

Foto:Henrik Montgomery/TT

Priserna på begagnade båtar stiger fortfarande, visar färska siffror från Blocket. I maj i fjol låg medianpriset för en motorbåt på 85 000 kronor på Blocket, i år går den lös på 95 750 kronor.

Under pandemin blev svenskarna alltmer båtintresserade, och det blev rusning efter båtar.

Det ser nu ut att hålla i sig, konstaterar Björn Sandhaag, vd på Skanstulls Marin som har tre försäljningsanläggningar i Stockholmsområdet med både nya och gamla båtar.

”Begagnatpriserna är höga och efterfrågan är jättestor. För nya båtar har priserna stigit sju procent i år, men vi förväntar oss dramatiska prisökningar framöver. Framför allt på aluminiumbåtar”, säger han. 

Precis som för andra varor är det råvarupriser, komponentbrist och transporttrassel som ligger bakom prisökningarna på nya båtar, förklarar han. Aluminium som råvara har till exempel gått upp dramatiskt i pris, bara på ett år har det ökat över 24 procent.

Han berättar att medianpriserna på de begagnade båtar som de säljer ligger betydligt högre än Blockets. Där säljs alla möjliga båtar, men i hans båtbutiker är det mest nyare och dyrare farkoster.

”Medianpriset ligger runt 250 000 kronor”.

Det var då pandemin slog till och vi blev tvungna att semestra hemma som drömmarna om en egen båt på allvar tog form hos så många.

”Vi märkte en stor prisuppgång på begagnat 2020, i takt med att nya båtar tog slut. Vi såg då att årsgamla båtar kostade lika mycket som nya, för nya fanns inte att få”.

Förra året var också efterfrågan stor, även om det inte var riktigt lika hårt tryck som 2020. I år är tillgången ännu lite bättre, men ändå betecknar han efterfrågan som mycket stor.

”Det är bättre tillgång på båtar nu än 2020, och förra året då allt tog slut redan i maj. Men till midsommar kommer det mesta vara sålt”. 

Men det folk efterfrågar är motorbåtar. Kanske skulle man kunna tro att segelintresset ökar när bränslet är så dyrt, men så är det inte, konstaterar Björn Sandhaag. Enligt Blockets siffror har segelbåtarna sjunkit i pris.

”Det är så få människor som kan segla. Det är betydligt svårare att segla än att köra motorbåt, det krävs kunskap som få har”.

Dessutom tar det betydligt längre tid att ta sig fram med segelbåt, och folk har inte tid, förklarar han.

”De ska hinna med golfen och semesterresan och påta i trädgården”.

Bensinpriset har inte så stor betydelse för båtägarna, förklarar han. Inte heller stigande räntor.

”Genomsnittsbåtägaren har motorn igång 30 timmar under säsongen. Då spelar inte bränslepriset så stor roll. Räntorna påverkar inte heller så mycket. Men en sak som verkligen fick betydelse var kriget i Ukraina. När det bröt ut drog kunderna öronen åt sig”, säger Björn Sandhaag.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?