Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Tillnyktring i Nämndemansgården bäddar för lönsammare missbruksvård

Efter flera års stålbad samlar förlusttyngda Nämndemansgården ny kraft i en nedbantad verksamhet som har skiftat fokus. Med successivt färre uppdrag från kommuner ska behandlingsföretaget istället bli bärkraftigt genom ökad uppvaktning av kunder i den privata sektorn.

Martin Franklin, vd för Nämndemansgården.
Martin Franklin, vd för Nämndemansgården.Foto:Hussein El-Alawi

I receptionen hänger ett porträtt på Birgitta Crafoord, Gambrogrundaren Holger Crafoords dotter som startade Nämndemansgården för 33 år sedan med delar av arvet från det Lundabaserade medicinteknikbolaget. Innan dess hade hon själv lyckats bli kvitt sitt alkoholmissbruk genom ett tolvstegsprogram i USA.

Fylld av inspiration från den så kallade Minnesotamodellen la hon grunden till en anläggning med flera byggnader vid det natursköna skogsområdet i Blentarp utanför Sjöbo, som än idag är hjärtat i det största privatägda behandlingsföretaget i Skåne.

20 år senare hade Birgitta Crafoords initiativ utvecklats till en känd institution i bredare kretsar. Med stark framtidstro strävade Skåneföretaget efter att växa vidare genom köp av andra verksamheter. Men ambitionen att snabbt bli en betydande spelare på ett rikstäckande plan spillde över i avtagande produktivitet.

”Förvärv kostar ju en hel del och det tar tid innan konsoliderade verksamheter landar som de ska. Intäkterna har inte hela tiden hängt med”, säger Martin Franklin, vd för Nämndemansgården.

När han tillträdde sin tjänst för cirka 1,5 år sedan var bolaget mitt uppe i både nedläggningar och en uppstart av ett behandlingsinternat utanför Köping, som tidigare var Volvos kursgård.

”Vi kunde inte ta in nya klienter, och samtidigt måste vi låta befintliga klienter genomgå sin behandling med bibehållen kvalitet. På så vis hade vi dels låga intäkter, dels höga kostnader överallt med en väldigt lång ställtid”, säger Martin Franklin.

Den ekonomiska obalansen gav årligen mångmiljonförluster. Kräftgången kulminerade i fjol då Nämndemansgården tvingades att upprätta en kontrollbalansräkning, vilket i regel innebär att bolagets kassa sinar rejält eller redan har tömts.

Detta betydde dock inte att just Nämndemansgården var på väg mot ruinens brant - inte med kapitalstarka familjen Crafoord som ägare och förvaltare av nykterhetskämpen Birgitta Crafoords vilja.

Men vid sidan av turer med uppköp, nedläggningar och sammanslagningar har företaget haft desto större besvär med att finna sin roll på en marknad i omvandling.

I Nämndemansgårdens senaste årsredovisning vittnar styrelsen om att Sveriges kommuner ”genomgår en tid av besparingar och visar tecken på försvagad köpkraft”. Det utlåtandet är en fortsättning på tidigare års analyser där bolaget hänvisar till nya villkor på intäktssidan mot bakgrund av förändringar inom den offentligt finansierade missbruksvården.

Således knakade det ofrånkomligen i fogarna hos behandlingsföretaget som till stor del har förlitat sig på klienter via beställningar från den offentliga sektorn.

Svängningen i efterfrågan har dessutom varit extra påfrestande för Nämndemansgårdens tungrodda och kostnadskrävande affärsmodell, späckad med all service i vårdkedjan: Utbildning, abstinensbehandling, utredning, öppenbehandling, internatbehandling, samsjuklighet, anhörigprogram och efterbehandling.

”Vår omsättning från det offentliga fortsätter att krympa. Vi har redan lagt ner två verksamheter i mellersta Sverige som huvudsakligen gjort affärer med huvudmän inom det offentliga. Vi skalar ner och ser till att ha tillräckligt hög efterfrågan på vår kvarvarande verksamhet”, säger Martin Franklin.

När kartan nu ritas om utgör vårdtagare från kriminalvården och kommunernas socialtjänst cirka 50 procent av Nämndemansgårdens kundstock. Den andra hälften består framför allt av människor från företag som sökt hjälp i enlighet med arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Den senare kategorin är också en växande del hos behandlingsföretaget som siktar på att stå stadigare på flera verksamhetsben.

”Inriktningen mot företagsanställda har varit vårt fokus under en längre tid. Idag har vi större kontakter med näringslivet än vad vi haft historiskt sett”, säger Martin Franklin som menar att bolaget inte kan sitta stilla på en konkurrensutsatt marknad och bara hålla tummarna för att den offentliga sektorns betalningsförmåga ska vända uppåt igen.

”Nu har vi börjat få fart på det som vi har lagt mycket pengar på i omställningen med effektiviseringar, och vi har helt enkelt kunnat fokusera mer på operativa uppgifter.”

I det ljuset hävdar Martin Franklin att bolaget kommer att visa ett bättre resultat för 2020 jämfört med flera tidigare förlusttyngda år.

”Prognosen visar att vi kommer att hamna runt plus minus noll. Då ska man ha med sig att vi är mitt uppe i en coronakris som påverkar oss negativt”, säger Martin Franklin.

Han understryker att den gängse uppfattningen annars är att Nämndemansgården går bra i pandemin, med tanke på att många människor jobbar hemifrån och har närmare till flaskan.

”Nu tror jag visserligen att fler människor i riskzonen mår dåligt av isolering hemma och därför dricker alkohol i större utsträckning än tidigare. Men det är inget som vi kan fastställa rent statistiskt”, säger Martin Franklin och lyfter flera faktorer som talar mot att behandlingsföretaget på kort sikt skulle gynnas av det rådande virusläget.

Bland annat har hr-chefer på pressade bolag nog en del andra personalutmaningar att hantera i en brinnande pandemi, jämte rehabiliteringsansvaret. En annan faktor hänger samman med smittorisken, att det just nu inte är så intressant att ta in på internat och dela utrymme med andra vårdtagare. En tredje omständighet är att människor som mår dåligt vanligtvis dröjer med att söka hjälp för sitt missbruk.

”Däremot tror jag att covid-19 har medfört ett uppdämt behov för missbruksbehandling som vi kommer att se tydligare effekter av längre fram. Men vi är inte där än.”


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Monitor Capital MarketsAnnons

Därför ökar intresset för investeringar i onoterade bolag

Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.
Fredrik Roos, en av grundarna till Monitor Capital Markets.

När coronapandemin bredde ut sig i våras tog många ett steg tillbaka. Investerare var inga undantag och resultatet blev fallande kurser. Men nu har återigen aktiviteten kommit tillbaka och intresset för att investera i onoterade bolag har blivit allt starkare. Monitor Capital Markets, som mäklar just onoterade aktier, har nu vind i seglen och ska därför expandera. 

– Redan i somras tog det ordentlig fart igen. Juli, som annars är en relativt lugn månad, var minst sagt transaktionsintensiv. Efterfrågan på onoterat ökar kontinuerligt och vi växer och ska därför anställa fler medarbetare, berättar Fredrik Roos, vd på Monitor Capital Markets som är ett mäkleri med fokus på onoterade värdepapper. 

Läs mer om Monitor Capital Markets. 

På spelplanen, inte vid sidlinjen 

Vid kriser minskar investerare ofta sin risk. I mars, när coronakrisen slog till med full kraft, skedde precis det och investerare gjorde sig mer likvida genom att sälja tillgångar, till exempel aktier, såväl noterade som onoterade. 

– Troligen gjorde sig investerare alltför likvida. Mycket talar för att intresset för att investera i onoterat kommer att öka allt mer. Det beror bland annat på att det kontinuerligt kommer fler intressanta startups samt att det finns gott om mogna bolag som man kan investera i innan de noteras, konstaterar Fredrik Roos.

Sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterat

Monitors affärsidé är att upprätthålla en sund och effektiv andrahandsmarknad för onoterade bolag. Rent konkret innebär det att den investerare som vill köpa eller sälja en onoterad aktie tar kontakt med Monitor Capital Markets, som i sin tur åtar sig att hitta en motpart.

En nyckelfaktor bakom bolagets framgång när det gäller att säkerställa avslut är dess nätverk, som Fredrik Roos och hans kollegor successivt har byggt upp under de dryga tio år som de har arbetat med onoterat. Nätverket består av förmögna privatpersoner, family offices, fonder, investmentbolag samt börsnoterade bolag som är intresserade av onoterade investeringar. 

– Investeringar i onoterat kan vara svåråtkomliga för privatplacerare. Genom vårt nätverk, som utgörs av aktiva investerare, får man ta del av dessa möjligheter, säger Roos och berättar att den genomsnittliga transaktionen ligger i spannet 0,5–1 miljon kronor. 

Avlastar bolagsledningarna

Det är inte bara investerare som uppskattar Monitor Capital Markets tjänster utan även de onoterade bolagen. Anledningen är att de ser en stor fördel med en organiserad handel och en aktör som är specialiserad på just detta. Att onoterade företag kontaktar Monitor beror bland annat på att bolaget bidrar till ökad likviditet i aktien samt att bolagsledningarna avlastas.

– Att hantera enskilda aktieägares frågor tar för det första mycket tid och för det andra så finns det en risk att man inte behandlar alla ägare lika. Och det är här vi kommer in i bilden eftersom vi agerar professionellt, oberoende och behandlar alla lika, berättar Fredrik Roos. 

Förbättrar likviditeten

Ett annat dilemma som Monitor bidrar till att lösa är likviditeten. Genom sitt nätverk av investerare kan Monitor hitta en motpart vilket bidrar till en effektivare andrahandsmarknad. 

– Vi agerar inte rådgivare och kan inte garantera avslut, men vi har ett mycket starkt track record när gäller att komma till avslut. Det bidrar i sin tur till att likviditeten förbättras, vilket är bra vid kommande kapitalanskaffningar, säger Fredrik Roos. 

Granskar verksamheten

När Monitor tar sig an ett bolag granskas verksamheten för att säkerställa att den är seriös. Alla köpare och säljare är anonyma så länge de inte sitter i ledningen. 

– Ledande befattningshavare har ett informationsövertag och det bör investerare få reda på. För oss är transparens A och O och det vet vi att våra uppdragsgivare värdesätter, avslutar Fredrik Roos.

Fakta: Monitor Capital Markets

Monitor Capital Markets arbetar enbart inom orderförmedling. Bolaget arbetar således som ett renodlat finansiellt mäkleri utan rådgivning. Genom sitt breda kontaktnät och samarbete med de ledande aktörerna på marknaden för främst onoterade tillgångar bygger Monitor Capital Markets verksamheten framför på andrahandsmarknad och kapitalanskaffning. Läs mer här.

 

Mer från Monitor Capital Markets

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Monitor Capital Markets och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?