Annons

Tiktok utreds – pekas ut som spionverktyg

Bannlyst av Indien och baktalad av USA. Flera länder inleder nu utredningar kring Tiktok efter att appen anklagats för censur och för att vara ett spionverktyg för den kinesiska staten. Samtidigt är dess främsta målgrupp tonårsflickor.

Hur blev egentligen en videoapp för barn en världsangelägenhet?

Tiktok har laddats ner över två miljarder gånger i 150 länder världen över.
Tiktok har laddats ner över två miljarder gånger i 150 länder världen över.Foto:Jessica Hill

Videoklipp på snubblande katter, skrattande bebisar och tonårsflickor som dansar synkroniserat till poplåtar. Tiktok kan tyckas oskyldigt vid första anblicken.

Men videoappen har laddats ner över två miljarder gånger i 150 länder världen över och dragit in enorma summor till det kinesiska moderbolaget Bytedance. Och i takt med att populariteten har vuxit har även misstron gjort det. Tiktok bannlystes i slutet av juni tillsammans med nästan 60 andra appar av Indien. Anledningen: De anklagas för att kunna fungera som ett spionverktyg åt den kinesiska regimen.

Oscar Almén, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar paralleller till telekombolaget Huawei, som varit föremål för en liknande diskussion.

”Företagen hävdar att de inte lämnar över någon information alls. Men vi vet inte det, och vi kan aldrig vara helt säkra på att det är så”, säger han.

Det man däremot vet är att alla organisationer och medborgare i Kina är skyldiga enligt lag att delge staten information, om staten skulle be om det.

”Lagen visar tydligt kommunistpartiets intention. Skulle de vilja kräva in informationen så finns det inget som kan hindra dem”, säger Oscar Almén.

Redan tidigare har Tiktok mottagit en lång rad liknande anklagelser. De beskylls för att på ett olagligt sätt ha samlat in data om sina användare, för att ha brustit i att skydda användarnas integritet och för att ha censurerat innehållet i appen. Bland annat har tidningen The Guardian publicerat dokument som visar hur Tiktok instruerar sina moderatorer att censurera videos som nämner saker som taiwanesisk självständighet, Falun Gong och Himmelska fridens torg.

Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, har nu valt att inrätta en arbetsgrupp för att få en bild av appens utbredning i EU och för att ”samordna potentiella åtgärder”. Även Danmarks och Nederländernas datatillsynsmyndigheter har tagit liknande beslut. USA:s president Donald Trump har meddelat att man ”ser över” ett förbud mot Tiktok.

Men varför skulle en stormakt som Kina vara intresserade av information från en app för barn? Enligt Oscar Almén är det ett sätt att kunna påverka omvärlden. Redan nu är det tydligt att den kinesiska staten samlar in data på samma sätt om sina egna medborgare, säger han.

”Man samlar in hur mycket data som helst om hur människor rör sig och agerar, för att sedan kunna rikta information och propaganda och på så sätt styra befolkningen. På samma sätt kan man göra det på en befolkning utanför Kina.”

TT: Hur orolig ska man vara över att ett kinesiskt företag samlar in data från svenska användare?
”Man behöver vara medveten om att man egentligen inte vet vart informationen går. Det är inte omöjligt att den kinesiska staten kan nå informationen, så man ska vara medveten om vad man lägger ut”, säger Oscar Almén och tillägger:

”Det gäller appar över huvud taget men det är extra viktigt när det gäller Kina, just eftersom regeringen inte begränsas av lagar på samma sätt som demokratiska länder.”

Tiktok förnekar alla anklagelser. Företaget hävdar att all data lagras i USA och Singapore, och därför inte omfattas av kinesisk lag. I ett mejl skriver Tiktok att de aldrig har delat användardata med den kinesiska regimen, och att de ”aldrig heller skulle göra det om de frågade”. Bland annat har de valt att lämna Hongkong sedan den kontroversiella kinesiska säkerhetslaget trätt i kraft där.

”Tiktok leds av en amerikansk vd, med hundratals anställda och ansvariga för säkerhet, trygghet, produkt och allmän policy i USA. Vår högsta prioritet är att främja en säkert och trygg upplevelse av appen för våra användare”, skriver en talesperson för Tiktok till TT.

Oscar Almén tror att fler länder kan komma att följa Indiens exempel och stoppa appen.

”Om den här utvecklingen fortsätter, att fler länder får en mer ansträngd relation till Kina, så kommer vi nog se mer av den här typen av åtgärder”, säger han.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?