ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Tidigare ECB-toppen ger Ingves rätt: ”Något händer mellan noll och minus”

  • Riksbankschef Stefan Ingves, och Peter Praet, som var ECB:s chefsekonom 2012-2019. Foto: TT/Bloomberg

Riksbanken gjorde rätt som höjde räntan, men av kulturella snarare än ekonomiska skäl. 

Det säger Peter Praet, ECB:s chefsekonom 2012-2019. Han varnar också för övertro på centralbankernas förmåga.

Peter Praet var, i egenskap av chefsekonom för ECB och medlem i den sex personer starka styrelsen, en central kraft bakom penningpolitiken i euroområdet från 2011 fram till sommaren 2019. Under de åren införde ECB negativ insättningsränta och startade, avslutade och återstartade så kallade kvantitativa lättnader, det vill säga köp av räntepapper. 

På tisdagen talade Peter Praet på ett seminarium anordnat av SNS och Swedish House of Finance. Han varnade för övertro på centralbankerna.

”Centralbanker är inte omnipotenta. Det är viktigt att påminna sig om både för allmänheten och för marknadsaktörerna. Exempelvis hade Mario Draghis 'whatever it takes'-uttalande aldrig haft samma effekt om inte andra institutioner hade backat upp det.”

På samma bog varnar han för att inte hoppas för mycket på den strategiska översyn av penningpolitiken som ECB planerar.

”Det är utmärkt att ha en bred diskussion, men det är också viktigt att kalibrera förväntningarna. Det jag tror kommer att hända är vi får ett förtydligande av målet, som nu är att inflationen ska vara nära men under 2 procent. I praktiken blir skillnaden inte så stor. Inom ECB såg vi alltid målet som symmetriskt och var villiga att periodvis acceptera en inflationstakt över 2 procent, men marknaden litade aldrig på det.”

”Jag tror också att begreppet 'medellång sikt', som ECB ofta använder, behöver förtydligas.”

Han ger inte mycket för dem som hävdar att det senaste decenniets spektakulära åtgärder inte har haft någon effekt.

”Det retar mig när folk säger att penningpolitiken inte har fungerat. Det man glömmer att euroområdet har drabbats av återkommande chocker, nu senast handelskonflikten mellan USA och Kina och brexit.”

Riksbanken lämnade nyligen minusräntan. Peter Praet tycker att det var rätt.

”Beslutet att höja till noll går lite på tvärs med den ekonomiska utvecklingen. Men tittar vi lite bredare finns en oro bland väldigt många centralbankirer om vad som händer med den finansiella stabiliteten och annat om räntan är väldigt låg väldigt länge.”

Med räntor under noll blir riskerna större, enligt Peter Praet.

”Minusränta under lång tid är en annan sak. Det handlar inte bara om vad som händer med bankerna och liknande. Negativ ränta återspeglar också en mycket dyster syn på framtiden. Att det är bättre att konsumera i dag än längre fram, att det blir sämre i framtiden än det är i dag. Det handlar om signalering.”

Han ser själva minustecknet som viktigt.

”Det handlar inte om siffermagi men något händer mellan noll och minus som gör skillnad. Vi har fått lära oss att tid är pengar. På lång sikt tror jag att det man kan kalla för kulturella aspekter av negativa räntor spelar roll.”

”Om räntan är negativ för länge kommer bankerna till slut att tvingas föra det vidare till hushållen som då kommer att se det som en skatt. De kommer inte att se minusränta som en penningpolitisk åtgärd. Det finns inte i vår kultur.”

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer