Tidigare ECB-toppen ger Ingves rätt: ”Något händer mellan noll och minus”

Riksbanken gjorde rätt som höjde räntan, men av kulturella snarare än ekonomiska skäl. 

Det säger Peter Praet, ECB:s chefsekonom 2012-2019. Han varnar också för övertro på centralbankernas förmåga.

Riksbankschef Stefan Ingves, och Peter Praet, som var ECB:s chefsekonom 2012-2019.
Riksbankschef Stefan Ingves, och Peter Praet, som var ECB:s chefsekonom 2012-2019.Bild:TT/Bloomberg

Peter Praet var, i egenskap av chefsekonom för ECB och medlem i den sex personer starka styrelsen, en central kraft bakom penningpolitiken i euroområdet från 2011 fram till sommaren 2019. Under de åren införde ECB negativ insättningsränta och startade, avslutade och återstartade så kallade kvantitativa lättnader, det vill säga köp av räntepapper. 

På tisdagen talade Peter Praet på ett seminarium anordnat av SNS och Swedish House of Finance. Han varnade för övertro på centralbankerna.

”Centralbanker är inte omnipotenta. Det är viktigt att påminna sig om både för allmänheten och för marknadsaktörerna. Exempelvis hade Mario Draghis 'whatever it takes'-uttalande aldrig haft samma effekt om inte andra institutioner hade backat upp det.”

På samma bog varnar han för att inte hoppas för mycket på den strategiska översyn av penningpolitiken som ECB planerar.

”Det är utmärkt att ha en bred diskussion, men det är också viktigt att kalibrera förväntningarna. Det jag tror kommer att hända är vi får ett förtydligande av målet, som nu är att inflationen ska vara nära men under 2 procent. I praktiken blir skillnaden inte så stor. Inom ECB såg vi alltid målet som symmetriskt och var villiga att periodvis acceptera en inflationstakt över 2 procent, men marknaden litade aldrig på det.”

”Jag tror också att begreppet 'medellång sikt', som ECB ofta använder, behöver förtydligas.”

Han ger inte mycket för dem som hävdar att det senaste decenniets spektakulära åtgärder inte har haft någon effekt.

”Det retar mig när folk säger att penningpolitiken inte har fungerat. Det man glömmer att euroområdet har drabbats av återkommande chocker, nu senast handelskonflikten mellan USA och Kina och brexit.”

Riksbanken lämnade nyligen minusräntan. Peter Praet tycker att det var rätt.

”Beslutet att höja till noll går lite på tvärs med den ekonomiska utvecklingen. Men tittar vi lite bredare finns en oro bland väldigt många centralbankirer om vad som händer med den finansiella stabiliteten och annat om räntan är väldigt låg väldigt länge.”

Med räntor under noll blir riskerna större, enligt Peter Praet.

”Minusränta under lång tid är en annan sak. Det handlar inte bara om vad som händer med bankerna och liknande. Negativ ränta återspeglar också en mycket dyster syn på framtiden. Att det är bättre att konsumera i dag än längre fram, att det blir sämre i framtiden än det är i dag. Det handlar om signalering.”

Han ser själva minustecknet som viktigt.

”Det handlar inte om siffermagi men något händer mellan noll och minus som gör skillnad. Vi har fått lära oss att tid är pengar. På lång sikt tror jag att det man kan kalla för kulturella aspekter av negativa räntor spelar roll.”

”Om räntan är negativ för länge kommer bankerna till slut att tvingas föra det vidare till hushållen som då kommer att se det som en skatt. De kommer inte att se minusränta som en penningpolitisk åtgärd. Det finns inte i vår kultur.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?