1515
Annons

Teslas ansöker om koboltfritt i Kina

Tesla har nu ansökt om att få bygga elbilar med koboltfria batterier i Kina, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Ansökan finns på det kinesiska industri- och it-departementets sajt, där det framgår att Tesla vill kunna använda batterier av typen litiumjärnfosfat (”lifepo”) i sin minsta bil, Model 3.

Kinesiska CATL har tidigare bekräftat att företaget kan börja sälja lifepo-batterier till Tesla i juli.

Lifepo-tekniken är inte ny, och finns redan i exempelvis många batteridrivna bussar från Kina. Men den har en viktig fördel jämfört med den andra litiumjon-teknik Tesla hittills använt i sina bilar; batterierna innehåller ingen kobolt.

Kobolt är en metall som är både väldigt dyrbar och kontroversiell. Den används i alltifrån rengöringsmedel till oljeindustrin, men framför allt är den en avgörande beståndsdel i batterier i allas våra mobiltelefoner och datorer – samt elbilar.

Tesla är ett av de företag som sedan länge säger sig köpa kobolt endast från godkända, reko leverantörer, bland annat i den kanadensiska gruvstaden med det lämpliga namnet Cobalt.

Men många batteri-, elektronik- och biltillverkare i västvärlden har de senaste åren fått kritik för bristande kontroll av koboltens ursprung. Mycket av metallen kommer från Kongo, där gruvbranschen på sina håll är i milisgruppers händer och där människorättsorganisationer rapporterar att barnarbete förekommer.

De Tesla Model 3 som säljs i Europa tillverkas i USA, och väntas i nuläget inte få lifepo-batterier.

En häxbrygd av kostnadsökningar gör hushållen rekorddeppiga

Hushållen i Stockholm är nu deppigare än under finanskrisen 2008. En häxbrygd av kostnadsökningar försämrar ekonomin för många.

Men än så länge har inte höstkylan gjort spår på arbetsmarknaden enligt en ny rapport.

Foto:Jessica Gow/TT

Sedan 2003 har Stockholms Handelskammare regelbundet tagit tempen på hushållens och företagens framtidssyn samt gjort egna prognoser för huvudstadsregionen. I mätningen för det andra kvartalet drog privatpersoner ned rullgardinen när det gäller framtidstron. 

Den så kallade konfidensindikatorn i juli föll till rekordlåga 62,9 vilket till och med är lägre än hushållens framtidstro under finanskrisåren. Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare, pekar på att hushållens köpkraft faller snabbt för första gången sedan 90-talskrisen.

”På bara några få månader förlorade var och en av oss en tjugondel av våra tillgångar och löner i inflation och räntehöjningar.”

Kan hushållens pessimism tillta?
”Ja, många har nog inte tagit in hur illa det kan bli. De som är yngre vet inte vad hög inflation innebär. När Riksbanken höjer styrräntan ytterligare och vi får vinterpriser på el kan många få en chock”, säger Stefan Westerberg.

Vilka faktorer är värst?
”För många hushåll kan lejonparten av den ökade kostnadsmassan kopplas till ökade boendekostnader, en följd av stigande boräntor. Men tillsammans med fallande bopriser, börsras och högre elräkningar har vi en häxbrygd som försämrar läget på flera sätt samtidigt.”

Däremot har arbetsmarknaden ännu inte intecknad en fallande konjunktur. 21 procent fler företag ökade sin personalstyrka jämfört med antalet bolag som drog ned på personal. under det andra kvartalet. Även företagens anställningsplaner för kommande kvartal var på en hög nivå med undantag för byggbranschen.

Det rimmar väl med att färska siffror från Byggfakta visar på att bostadsbyggandet faller rapporterar TT.

När drabbas arbetsmarknaden?
”Svårt att säga. Vår exportsektor gynnas av en svag krona men om eller när våra viktiga exportmarknader får problem kommer det slå mot svensk ekonomi och arbetsmarknad”, säger Stefan Westerberg.

Däremot kan den hushållsnära arbetsmarknaden dippa tidigare enligt chefsekonomen. Det händer när vardagslyxen får stryka på foten.

”Många kommer att ändra vanor. Den dyrare lokalproducerade varan ersätts med ett billigare alternativ. Vi kan komma att göra färre restaurangbesök, renoveringar och resor”, säger han.

Stockholmsbarometern, där hushållens och företagens syn vägs samman, har nu fallit till en nivå på 91,9. Det är ett rejält nedställ men ännu inte lika dystert som under pandemins inledning då nivån sjönk till 60.

Handelskammaren spår i sin prognos att Stockholmsregionens ekonomi växer med 2,5 procent under 2023, jämfört med 2,1 procent för hela landet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera