ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
Di Gasell

Terroristerna ska avskräckas - inte talangerna

  • Foto: Rahmat Gul

I dag, måndag den 2 december, uppmärksammar Dagens industri de så kallade Gasellerna, alltså de företag i Sverige som har vuxit bäst av egen kraft. 

På Gasellgalan i Skåne förra veckan berättade David Polfeldt, vd för spelutvecklaren Massive Entertainment med medarbetare från 50 olika länder, om bolagets framgångar. 

I november delade kungen ut priset Årets nybyggare till företagare med utländsk bakgrund och nästa vecka belönar han världens främsta forskare med årets Nobelpris. 

Varken företagen, forskningen eller svensk ekonomi skulle vara lika starka utan möjligheten för talanger från andra länder att komma hit. I Sverige har Spotify medarbetare med 78 olika nationaliteter i Sverige.

2008 öppnades möjligheten för arbetskraftsinvandring till Sverige. Trots att det ibland påstås att invandrare skulle ta våra jobb har tusentals nykomlingar sedan dess tillfört kompetens som vi saknat och dessutom ofta själva skapat jobb åt fler.

”I och med en ökad internationalisering, tekniska innovationer och nya konsumtionsmönster förändras arbetsmarknaden.” 

Så står det i det första betänkandet från utredningen om arbetskraftsinvandring, som jag var ledamot i. Texten skrevs 2005.

Redan då utexaminerades varje år fler ingenjörer i Indien än vad det fanns medlemmar totalt i Sveriges Ingenjörer. Ändå hade ingen än hört talas om Iphone, vi handlade fortfarande med kontanter och det var svårt och dyrt att ringa utomlands. De stora effekterna av digitalisering och globalisering skulle dröja några år till.

Värmekameran Flir bygger på en svensk uppfinning och används i dag i hela världen, däribland av den indiska forskaren Dr Geetha Nanjumath. Hennes företag Niramai kan upptäcka bröstcancer tidigt, med Flirs teknik men utan behov av röntgen eller ens sjukhusbesök. Hon var under hösten i Stockholm för att söka forskningssamarbete.

Greetha Nanjumath träffade många under sitt besök, men Jin-yu Li från Taiwan var inte en av dem. Hon har visserligen sin akademiska bakgrund på Karolinska institutet och har arbetat i flera år med utveckling i svenska medicintekniska företag. Men hon är en av alla talanger som har tvingats lämna Sverige sedan arbetsgivare begått något, ofta mindre, formaliafel. 

Jin-yu Lis fall gick ända upp till Migrationsöverdomstolen, där hon förlorade och fick fyra veckor på sig att lämna landet. Vad processen kostade i tid och pengar, eller hur många asylansökningar som hade kunnat avgöras i stället för samma resurser, framgår inte av artikeln om henne i The Local. 

Nu studerar hon vidare i brittiska Oxford, men hoppas kunna återförenas med pojkvännen och katten. Som blev kvar i Stockholm. Som har sjunkit i attraktivitet för talanger.

”Sverige är ett litet land, med ett litet språk och med ett geografiskt perifert läge. Rekryteringen kommer att ske i skarp konkurrens med andra länder som också är i behov av arbetskraft med samma utbildning och kompetens.” 

Det var sant när vi skrev så 2005, och sedan dess har konkurrensen bara hårdnat.

Nu har allt fler länder särskilda visum och snabbspår för spetskompetens. Regeringspartierna har utlovat att införa talangvisum till Sverige, men hade i skrivande stund inte ens utformat direktiv till att utreda frågan. Hittills har annat gått före.  

Nu kräver flera partier översyn av arbetskraftsinvandringen. Sådan kan säkert behövas, arbete måste löna sig och bidragssystemen får inte missbrukas. Det gäller både irakiska försvarsministrar och indiska företagare.

Men ett dystert debattklimat får inte förstöra möjligheten att komma hit med kunskap. Det måste vara terrorister som ska avskräckas från Sverige, inte talanger. Dem borde vi i stället tävla om.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer