1515
Annons

Telias misstänkta miljardmutor i rätten

Miljardmutor, en ex-vd för ett av Sveriges största bolag, en gigantisk brottsutredning och en osannolik diktatorsdotter.

Det är ingredienserna när rättegången på tisdag inleds mot Lars Nyberg och andra tidigare toppchefer om Telias misstänkta rekordmutor till Uzbekistan. Men försvaret anser att mutlagen inte gäller i detta fall.

Foto:FREDRIK SANDBERG / TT

Telia Sonera (nu Telia Company TELIA -1,08% Dagens utveckling ) mutade 2007–2010 diktatorn Islam Karimovs mäktiga dotter Gulnara Karimova med 3 miljarder kronor för att få verka i Uzbekistan, enligt åtalet.

”Alla telekombolag som ville göra affär i Uzbekistan gick till väga på samma sätt. Man betalade i praktiken Karimova, eller hennes offshorebolag Takilant, för beslut och beskydd”, säger åklagaren Gunnar Stetler.

Totalt betalade bolagen – Telia, rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS – cirka 6 miljarder kronor enligt honom.

Utredningen har tagit sex år. Under tiden hann amerikanska och nederländska myndigheter (pengar passerade där, bland annat) ingå en förlikning med statligt delägda Telia. Företaget fick böta och återbetala vinst på totalt 8 miljarder kronor och erkände mutbrott enligt amerikansk lag.

Men nu ska tre forna chefers personliga ansvar prövas i svensk rätt. Ex-vd Lars Nyberg, förre chefen för regionen Eurasien, Tero Kivisaari, och en tidigare hög jurist nekar alla till brott.

”Det här är normala affärer. Priset var helt marknadsmässigt. Man har fått övertygande besked om att allt är korrekt och i enlighet med den lagstiftning som gäller”, säger juristens advokat Hans Strandberg.

Försvaret har försökt få åtalet nedlagt. För även om det gick till som åklagaren säger är det inte mutbrott i lagens mening, hävdar de, eftersom Karimova inte formellt ansvarade för licenser till telekombolag. Även om Karimova tog pengarna och fick licenserna utverkade handlar det snarare om utpressning eller hot, anser Strandberg.

Men åklagarna hävdar att i en benhård diktatur som Uzbekistan hade Karimova det faktiska ansvaret och tog betalt för myndighetsbeslut. Dessutom var hon biträdande utrikesminister, alltså statlig tjänsteman.

Telias erkännande i USA ser advokaterna bara som en del i en kommersiell uppgörelse.

Nybergs advokat Stephane Pleijel försökte få åtalet mot hans klient underkänt. Det går inte att ta ställning till påståendena i gärningsbeskrivningen om vad ex-vd:n har gjort, anser advokaten.

”Den är pratig och otydligt skriven”.

En vd för ett storföretag har inte heller detaljkunskaper ens i en så stor affär, enligt Pleijel.

Åklagaren anser dock att Nyberg vid flera tillfällen fick veta att saker inte stod rätt till och borde ha agerat.

Nu väntar tre månaders rättegång. Karimovas skuld kan dock inte prövas i hennes frånvaro. Hon sitter fängslad i hemlandet, dömd för bland annat förskingring, sedan hon fallit i onåd.

Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning.

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt.

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det.

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar.

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Lettlands sittande ledare mot valseger

Lettlands premiärminister Krisjanis Karins och hans parti Ny enhet vinner lördagens parlamentsval, enligt en vallokalsundersökning som publicerats efter att vallokalerna stängt.

Ny enhet samlar enligt undersökningen 22,5 procent av de lettiska väljarnas röster. Det innebär sannolikt att Karins kan bilda regering när det nya parlamentet samlas i november. Sedan 2018 har han lett en koalition med konservativa, liberaler och ytterhöger.

Resultatet är inte oväntat. Det lettiska valet har i hög grad präglats av säkerhetsfrågor och kriget i Ukraina. Karins har stigit fram som en av de EU-ledare som skarpast fördömt de styrande i Kreml.

Enligt vallokalsundersökningen backar samtidigt de partier som representerar landets rysktalande minoritet.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera