1515

Telia ryter till om fördröjd 5G-auktion: ”Extremt olyckligt”

Tuffare säkerhetskrav leder till betydande förseningar av utbyggnaden av 5G-nät i Sverige. En auktion av 5G-frekvenser kan dröja till slutet av 2020, varnar branschfolk.

”Extremt olyckligt”, säger Telias tillförordnade vd Christian Luiga.

Foto:TT

Auktionen av spektrum avsedda för 5G skulle från början ha genomförts redan i mars 2018. Detta visade sig dock var för ambitiöst. Auktionen sköts därför upp, först till fjärde kvartalet 2019 och sedan till mars 2020.

Inför julhelgerna kom dock nya bud från Post- och telestyrelsen (PTS), som håller i auktionsprocessen av de eftertraktade frekvenserna i de så kallade 3,5 GHz- och 2,3 GHz-banden.

”Myndighetens inriktning är att hålla auktionerna under 2020”, skriver PTS.

Myndigheten tillägger att en dialog har inletts med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten om hur Sveriges säkerhet ska skyddas när nya frekvenser för 5G ska delas ut till operatörerna.

”I den bästa av världar skulle 5G-auktionen kunna äga rum i slutet av andra kvartalet nästa år. Men jag är väldigt skeptisk till det. För mig låter det mer rimligt att sker i slutet av 2020”, säger Telias tillförordnade koncernchef Christian Luiga, när han tolkar det senaste PTS-beskedet.

”Det är extremt olyckligt för oss. Men framför allt drabbar det Sverige och företag i Sverige”, tillägger han.

Tester och pilotprojekt med 5G-teknik har redan gjorts på flera håll. I Telias fall rör det sig om en rad projekt med storföretag som Volvo, Boliden, Stora Enso och ABB, bland annat med självkörande lastbilar.

”Den delen av Sveriges utveckling kommer att bromsas på grund av att vi inte kan leverera fler och bredare lösningar”, säger Luiga.

Men han ser även hur en försenad 5G-auktion kan slå mot hushåll. Enligt Luiga är 5G-tekniken ett viktigt verktyg för att få ut bredband i hela Sverige, inklusive de cirka 20 procent som i nuläget inte täcks av fibernät.

”Detta är två områden som halkar efter omedelbart.”

Luiga är kritisk till att auktionen av frekvenser har kopplats så hårt till att nya och långsiktiga säkerhetskrav ska vara på plats:

”Man måste separera frågorna tycker jag.”

”Det är bra att det finns en lag som är tydlig. Tillsynen ska vara effektiv och kraven på nätägarna ska vara hårda. Men de måste ju vara utformade så att de kan ändras över tiden och inte låsas fast i en auktion.”

De skärpta svenska säkerhetskraven på mobilnäten, som även gäller befintliga nät, kommer efter en stundtals het debatt i USA och EU om riskerna med att låta kinesiska företag stå för komponenter eller tjänster i 5G-näten. Det har från bland annat Säkerhetspolisens håll varnats för att kinesisk lag gör att kinesiska bolag som Huawei kan tvingas att medverka till kinesiskt spionage.

TT: Kommer ni undvika komponenter från utländska leverantörer som Huawei?
”Det är svårt att säga. Men vi behöver många leverantörer och vi har i dag Huawei i delar av våra nät. Vi kommer att vara beroende av Huawei, oavsett, under ett par år framöver”, säger Luiga.

”Vi svarar inte på den frågan i förhand”, tillägger han.

De avgörande besluten om Telia kan använda Huawei kommer i stället fattas från fall till fall när operatören tar ställning till behov och gällande säkerhetsregler i respektive land där bolaget planerar 5G-utbyggnad.

TT: Finns det en risk för att svenska 5G-nät blir sämre och dyrare om Huawei stängs ute?
”Det finns generella risker med att det finns för få leverantörer på nätverkssidan. Det ena är kostnaden över tid. Den andra är, vilket kanske är viktigare, hur vi driver på utvecklingen.”

Utvecklingen av 5G-tekniken är enligt Luiga beroende av konkurrens på marknaden, som i dag domineras av Huawei, Ericsson och Nokia.

”Genom att de tre har fått slita ganska hårt mot varandra har de också varit ganska duktiga på att utveckla sina produkter. Forskning och utveckling är en jätteviktig fråga här”, säger han.

Luiga tillägger att det är troligt att fler alternativa leverantörer av 5G-teknik dyker upp i framtiden.

”Diskussionen om tre leverantörer i dag kanske är en diskussion om fem leverantörer om fem år.”


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?