1515

Telia i linje med förväntningarna

Teleoperatören Telias ebitda-resultat före engångsposter blev 6.149 miljoner kronor för det första kvartalet 2017, framgår det av delårsrapporten.

Telias vd Johan Dennelind.
Telias vd Johan Dennelind.Bild:TT

Marginalen uppgick till 31,9 procent.

Analytikernas förväntningar låg på ett underliggande ebitda-resultat på 6.118 miljoner kronor med en marginal på 32,5 procent, enligt SME Direkt.

Nettoomsättningen blev 19.252 miljoner kronor, mot väntade 18.800 miljoner.

Telia upprepar sina prognoser för 2017 om att det organiska ebitda-resultatet, för kvarvarande verksamhet och före engångsposter, ska uppgå till omkring 2016 års nivå.

Analytikernas snittförväntningar låg inför rapporten på ett ebitda-resultat, exklusive extraordinära poster, på 25,5 miljarder kronor 2017, vilket i stort sett är i linje med utfallet 2016 på 25,8 miljarder kronor.

Liksom tidigare siktar bolaget på att det operationella fria kassaflödet, vilket definieras som fritt kassaflöde exklusive licenser och utdelningar från intressebolag, från kvarvarande verksamhet ska överstiga 7 miljarder kronor 2017. Det skulle innebära en ökning från 5,5 miljarder kronor 2016.

Telia står också fast vid att detta operationella fria kassaflöde tillsammans med utdelning från intressebolag, bör täcka en utdelning 2017 omkring 2016 års nivå.

Bolaget tror nu att ett sannolikt förlikningsbelopp avseende myndigheternas utredning kring Uzbekistan blir 1 miljard dollar. Det är lägre än det tidigare antagandet om 1,45 miljarder dollar.

Det skriver vd Johan Dennelind i vd-ordet i delårsrapporten.

"Dialogen som vi har med de amerikanska, nederländska och svenska myndigheterna om deras utredningar avseende Telia Companys inträde i Uzbekistan går framåt", skriver Johan Dennelind.

Johan Dennlind konstaterar vidare i rapporten att bakom Telias operationella fria kassaflöde om 3,9 miljarder kronor i det första kvartalet låg ett flera olika faktorer.

Han skriver att kassaflödesnivån var drivet av lägre skatt, lägre finansiella kostnader och lägre investeringar och konstaterar även sysselsatt kapital bidrog.

"Delar av den positiva effekten kommer inte att upprepas kommande kvartal", skriver han i vd-ordet.

Bolaget upprepar i rapporten sin bedömning om att operationella fria kassaflödet, vilket definieras som fritt kassaflöde exklusive licenser och utdelningar från intressebolag, från kvarvarande verksamhet ska överstiga 7 miljarder kronor 2017. Det skulle innebära en ökning från 5,5 miljarder kronor 2016.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?