Tegnell: Vi kommer ha samhällsspridning under lång tid
Upp till 1.312 svenska liv har räddats på grund av de särskilt hårda coronarestriktionerna för äldre. Den slutsatsen presenterar Folkhälsomyndigheten samtidigt som äldreråden nu slopas.
Di
Text
Statsepidemiolog Anders Tegnell.Foto:Pontus Lundahl/TT
Uppoffringarna från Sveriges 70-plussare har inte varit förgäves. Isolering och social distansering har sannolikt räddat många liv, fastslår Folkhälsomyndigheten med hjälp av matematiska modeller.
Totalt 1.708 hemmaboende äldre dog i covid-19 från mars till september, enligt beräkningarna. Om 70-plussarna i stället behållit stor del av sina sociala kontakter hade antalet dödsfall i stället varit upp till 3.020 stycken, alltså 1.312 fler.
”Det är en osäkerhet i modelleringen så vi kan inte vara helt säkra. Men det är en indikation på att rekommendationerna har haft en positiv effekt för den här gruppen”, säger Lisa Brouwers, som är chef på Folkhälsomyndighetens analysenhet.
Uträkningarna visar också att vården underlättats på bekostnad av äldres sociala liv. På grund av isoleringen kunde vården undvika upp till 3.631 sjukhusfall av äldre och upp till 302 intensivvårdsfall.
Antagligen kan nyttan av de särskilda äldreråden varit ännu större än vad beräkningarna visar. De äldres sociala distansering kan också ha påverkat smittspridningen i hela befolkningen, vilket Folkhälsomyndigheten inte har tagit i beaktande i den nya rapporten.
”Hade 70-plussarna haft fler kontakter hade de också kunnat smitta andra och då hade det kanske blivit en större smittspridning”, säger Lisa Brouwers.
Men trots de goda effekterna är det alltså ändå dags att ge upp de särskilda råden för äldre. För att klara av en tilltagande smittspridning tror Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson snarare på lokala och regionala råd som i Uppsala, än generella råd som gäller alla äldre. En sådan åtgärd skulle bara återvända om situationen skulle bli mycket, mycket värre.
”Det är inte vad vi ser framför oss”, säger Johan Carlson.
Innehåll från LinnéuniversitetetAnnons
Spännande forskning med internationell lyskraft bygger kunskap för framtiden
Hur kan vi greppa utmaningarna inom digitaliseringen av samhället? Hur använder vi AI och ny teknik för att utveckla hållbara lösningar? På Linnéuniversitet arbetar man tvärvetenskapligt, med särskilt fokus på tillämpad artificiell intelligens. ”Hur vi hanterar dessa utmaningar är avgörande för framtiden”, säger professor Marcelo Milrad.
Att möta de utmaningar vårt samhälle står inför med kunskap och i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan genomsyrar Linnéuniversitetets arbete. Tvärvetenskaplig, högkvalitativ och spännande forskning bedrivs bland annat inom e-hälsa, smart industri, digitalt lärande, digital humaniora samt digital affärsutveckling, med såväl nationell som internationell lyskraft.
Spetsforskning och industridoktorander till nytta för företag
Vid Linnéuniversitetet finns en spetsforskningsmiljö med tillhörande forskarskola som fokuserar på tillämpad forskning inriktad mot digitaliseringsutmaningar inom industrin. Forskarskolan delfinansieras av KK-stiftelsen och industriföretag som vill stärka sin utveckling inom data och AI.
– Vi formulerar vad forskningen ska handla om tillsammans - det ska ligga i linje med företagens interna utveckling, men också ha en koppling till dataintensiva tillämpningar och vara långsiktigt så att det blir en röd tråd för doktoranden, förklarar professor Welf Löwe.
Innovativa pedagogiska och tekniska lösningar i skolan
Digitalt lärande ligger i fokus i ett flertal projekt vid Linnéuniversitetet. Ett av dessa, Extending Design Thinking with Emerging Digital Technologies, var ett av endast fem projekt av de mer än 75 som sökte till EUs stora forskningsprogram Horizon Europe som fick bidrag sommaren 2022. Linnéuniversitetet är koordinator och leder detta projekt där 6 europeiska länder deltar i.
– Målet med projektet är att designa och utveckla innovativa pedagogiska och tekniska lösningar som ska användas i skolor i Europa. Lösningarna skapas med hjälp av tekniker som artificiell intelligens, augmented reality, 3D Printing och virtuella robotar, säger Marcelo Milrad.
E-hälsolösningar förstärker vård och omsorg
Vid Linnéuniversitetet finns även en unik samling av kunskap och kompetenser inom området e-hälsa. Tillsammans med Region Kalmar län satsar nu Linnéuniversitetet flera hundra miljoner kronor under de närmaste tio åren inom e-hälsa. En vital del av forskningen inom e-hälsa rör nya metoder för systematisk datainsamling, övervakning och visualisering av hälsodata. Universitetet är därför en del av Health Data Sweden, en av fyra Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) i Sverige som startades i januari i år.
– Digital transformation inom sjukvården innebär bland annat nya sätt att möta och interagera med patienten. Vi kan ta hjälp av patienten för att fånga den typ av hälsodata vi inte haft tillgång till tidigare. Med analyser som använder olika AI lösningar kan vi göra prediktioner och skapa vassa medicinska beslutsstöd, förklarar docent Evalill Nilsson.
Fakta: - Marcelo Milrad leder Kunskapsmiljö Digitala transformationer: forskning, utbildning och samverkan med externa aktörer. - Welf Löwe leder spetsforskningscentrum DISA: insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder. - Evalill Nilsson leder eHälsoinstitutet: forskning och utbildning inom e-hälsa.
