Annons

Team Svenska Fönster finslipar tekniken inför Stafettvasan – utan stavar

MORA. Barmarkssäsongen är över och Vasaloppsveckan närmar sig. Di följde med när Team Svenska Fönster finslipade skidtekniken inför Stafettvasan. 

Ylva Lundin och Charlotte Eriksson finslipar tekniken inför Stafettvasan.
Ylva Lundin och Charlotte Eriksson finslipar tekniken inför Stafettvasan.Foto:Petter Cohen

Efter ett långsamt uppvärmningsvarv på slingan runt Hemus skidstadion i Mora samlas de fem lagmedlemmarna från Svenska Fönster i Edsbyn runt Håkon Breistrand. De befinner sig på klassisk skidmark, bara ett stenkast bort passerar Vasaloppsspårets sista kilometrar på väg mot målet i Mora. 

”Lägg ifrån er stavarna”, säger Håkon Breistrand. 

Ola Domanders nickar.

”Varje år säger jag att jag ska åka utan stavar, men det gör jag aldrig, trots att jag vet att jag borde”, säger han. 

Att åka utan stavar är grunden för att få till tekniken längdåkning. I skidkretsar brukar man skoja om att det är barn och världseliten som tränar utan stavar.

”Motionärerna borde också göra det, det finns inget bättre sätt att hitta känslan. Många vill bara ut i spåret så fort som möjligt och åker på samma sätt som de alltid gjort på varje pass”, säger Håkon Breistrand. 

Så Ola Domanders, Charlotte Eriksson, Thomas Jonsson, Ylva Lundin och Kristoffer Jäderberg kastar stavarna och ger sig ut på en flack slinga runt stadion. Det är några veckor kvar till jul och för alla utom Thomas är det första passet på snö. 

Det är lite vingligt till en början. Att hitta flytet i diagonalåkningen utan stavar är knepigt, men nyttigt. Stavarna är inte till för att hålla balansen med, utan för att bidra till kroppens rörelse framåt.

”Försök få till längre skär på varje skida. Tänk på tyngdöverföringen, att ni åker på ett ben i taget”, ropar Håkon Breistrand. 

Tränaren Håkon Breistrand leder team Svenska Fönster runt Mora skidstadios 1,3km långa slinga.
Tränaren Håkon Breistrand leder team Svenska Fönster runt Mora skidstadios 1,3km långa slinga.Foto:Petter Cohen, Petter Cohen

I augusti klarade de den första delen av Dubbelutmaningen - Vasakvartetten. Team Svenska fönster sprang de nio milen från Sälen till Mora på knappt nio timmar. Fredagen den 28 februari, då Stafettvasan går av stapeln, ska de göra om bravaden fast med skidor under fötterna. 

På sensommaren besökte gänget från Svenska Fönster skidmeckat Lillehammer i Norge. Då fick de bland annat tillfälle att träna rullskidor på Birkebeinerstadion, i bergen ovanför staden. Passet gav mersmak och det slutade med att flera i laget köpte med rullskidor hem. 

”Jag kan inte säga att jag gjort det snyggt alls, jag har strävat på. Jag har inte sprungit eftersom jag har ont i ett knä, så jag är glad att jag haft rullskidorna”, säger Kristoffer Jäderberg som är den mest ovane skidåkaren i gruppen.

Charlotte Eriksson är den enda som inte åkt rullskidor under hösten. 

”Jag har fokuserat på löpning eftersom jag sprang Lidingöloppet. Det gick bra, snabbare än vad jag trodde. Men det var fruktansvärt och jag vill aldrig göra om det igen”, säger hon och skrattar.  

Håkon Breistrand lyssnar när gruppen berättar hur man tränat under hösten, om snoriga förskolebarn och svårigheten att hitta tid. Han konstaterar att de kommer att ha nytta av uthålligheten som de skaffat sig av löpträningen inför Vasakvartetten. 

Men längdskidåkning är en komplex sport, god kondition och starka armar är inte tillräckligt. 

”Längdskidor är en sport med väldigt mycket teknik. Därför gäller det att ha bra arbetsekonomi. Kan du inte ta dig fram energisnålt så blir du helt slut oavsett hur bra kondition du har”‚ säger Håkon Breistrand. 

Team Svenska Fönster (från vänster, Charlotte Eriksson, Tomas Jonsson, Ola Domanders, Håkon Breistrand, Ylva Lundin och Kristoffer Jäderberg) med tränaren Håkon Breistrand.
Team Svenska Fönster (från vänster, Charlotte Eriksson, Tomas Jonsson, Ola Domanders, Håkon Breistrand, Ylva Lundin och Kristoffer Jäderberg) med tränaren Håkon Breistrand.Foto:Petter Cohen, Petter Cohen

Därför får skidåkarna från Edsbyn vänta en stund innan de får ge sig ut och åka på den hägrande snön. De får börja med några övningar inne i Hemusgårdens stugvärme. 

”Kroppskontrollen är extremt viktig i längdåkning. Det är lätt att säga att man ska göra si eller så, men det är inte så lätt om man inte har kontroll över sin kropp”, säger Håkon Breistrand. 

Han börjar med flera övningar där gänget från Svenska Fönster får arbeta med att aktivera bålen. Bålmuskulaturen är viktig både i diagonalåkning och stakning. 

Att jobba med styrka och rörlighet behöver man inte gå till gymmet för att göra. Korta pass hemma på 10-15 minuter ger mycket, dessutom förebygger det skador.

”Hur mycket som helst går att göra hemma med bara kroppen som redskap. När det gäller axlar, armar och bål så kan man göra allt med sin egen kroppsvikt”, säger Håkon Breistrand. 

Innan Team Svenska Fönster ger sig ut i spåret och den hägrande snön drillar Vasaloppscoachen dem i utgångspositionen i längdskidåkning. En skidåkare står i ungefär samma vinkel både i klassisk och fristil. Lätt framåtlutad. 

”Tänk lite som att ni ska putta något framför er. Då söker ni er fram för att få lite kraft. Ni står inte spikrakt och inte heller väldigt framåtlutad”, säger Håkon Breistrand och tillägger.

”Det gäller att sätta kroppen i en framåtdrivande position, står man för rakt går kraften ner i backen.”

Sagt och gjort. Fulla med teoretisk kunskap ger sig fem förväntansfulla skidåkare ut på Hemus skidstadion för att utföra denna konstart i praktiken.

”Diagonalen är helkroppsarbete där synkningen mellan över- och underkroppen är grunden. Hamnar ni för långt fram och inte får kroppstyngden på skidan, så släpper det. Att få trycket över foten är viktigt”, förklarar Håkon Breistrand. 

Under mycket skratt åker gänget ut i spåret utan stavar. Att åka på en skida i taget, att flytta tyngdpunkten är lättare sagt än gjort. Efter några minuter är blickarna fokuserade, koncentrationen där. 

”Hitta trycket, börja med en ganska kort rörelse och öka på sen, åk större efterhand”, ropar Breistrand uppmuntrande. 

Efter några varv börjar åkningen se mer avslappnad ut. Under en kort paus för nya instruktioner konstaterar Ylva Lundin att det är nyttigt att åka utan stavar. 

”Det är väldigt givande att fokusera på ett moment åt på gången. Det är svårt att göra det när man åker hemma”, säger hon. 

Nästa moment under den intensiva träningsdagen är stakning. Det är den del av den klassiska längdskidåkningen som förändrats mest på senare år. Förr gjorde armarna jobbet i stakningen, i dag är det ett helkroppsarbete. 

Och då är, förklarar Håkon Breistrand, stabiliteten i överkroppen viktig. 

”Det handlar mycket om att få fram kroppstyngd över stavarna och då måste ni stabilisera kroppstyngden. Annars sjunker ni ihop. Fram med höften, hamna inte på hälarna”, instruerar Vasaloppscoachen åkarna innan de ger sig ut igen.

Det finns en rad missar som även duktiga motionärer gör när de stakar, menar Håkon Breistrand. Ett är att vara för hetsig i stavisättningen.

”Man kan inte ha mer attack än att man är stabil med stavarna. Väldigt många får jag lugna ner”. 

Många tänker också för mycket på att komma upp på tå. 

”Det är kroppen som driver rörelsen. Lutar ni er framåt följer hälarna efter automatiskt”, säger Håkon Breistrand. 

Thomas Jonsson är den i gruppen från Team Svenska Fönster har stakat mest. I vintras åkte han hela Vasaloppet utan fästvalla och tog sig in på topp 1000. 

Efter att under coachningen ha åkt jämsides med Håkon Breistrand har Thomas fått en del att tänka på inför vinterns pass. 

”Det är inte så kul att höra vad man behöver förbättra. Som att jag ska ha armbågarna längre fram. Men det är väldigt nyttigt”, säger han. 

Utöver Thomas Jonsson ska även Charlotte Eriksson åka hela Vasaloppsdistansen i vinter. I hennes fall är det Öppet spår som gäller. I en paus mellan två övningar ställer hon en fråga som många vasaloppsåkare funderar på: 

”Hur många mil behöver man åka för att klara loppet?”

Håkon Breistrand tycker inte att man ska sätta upp milmål.

”Det viktigaste är att ha kvalitet på passen. Är man en ovan skidåkare behöver man kanske mycket mängd för att orka nio mil. Den som redan har uthålligheten kanske ska jobba med tempot för att få upp farten. Reflektera över vad just du behöver istället för att räkna mil”, svarar han. 

Charlotte Eriksson nickar och konstaterar att hon både behöver slipa tekniken och träna mängd. 

”Jag åkte skidor under uppväxten. Sedan dess har tekniken förändrats totalt och jag måste lära om. Jag behöver också långa pass för att bygga uthålligheten”, säger hon.  

Efter två skidpass i Mora har gänget från Svenska Fönster fått en hel del att tänka på. 

”Nu har jag fått så mycket instruktioner att jag inte längre vet vad som är min mage och vad som är min rumpa. Nu ska jag smälta allt, sedan ska jag öva”, säger Kristoffer Jäderberg. 

Till Vasaloppsstafetten kommer Svenska Fönster med flera lag. Och trots att fokus ligger på folkfesten och den sociala samvaron med kollegorna får man inte glömma tävlingsmomentet. 

”Vårt mål får bli att klå kollegorna från leveranslagret. Det blir en personlig kamp”, säger Ola Domanders. 

 


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så kan din bostadsrättsförening spara pengar på solceller

På husen i Hisings Kärra växer en av landets största solcellsanläggningar på en bostadsrättsförening fram. Föreningens fastigheter har 13 500 kvadratmeter takyta som till stor del får solpaneler vilket kommer ge en framtida besparing i både pengar och miljö.

 

– Vi kommer kunna producera 30 procent av vår totala energiförbrukning och vi är en stor förening som förbrukar mycket. Det kommer att bli ekonomiska fördelar för föreningen på sikt, säger Mikael Johansson, ordförande i Brf Göteborgshus 38.

Så jobbar Riksbyggen med fastighetsförvaltning 

Bostadsrättsföreningen i norra Göteborg består av 431 hushåll i 16 huskroppar. När de började diskutera åtgärder för att kunna minska sin miljöpåverkan och satsa på förnybar energi funderade de först på vindkraft. Men så snart de insåg de gynnsamma förutsättningarna för solenergi blev det ett självklart val och tillsammans med Riksbyggen inleddes projektet.

Stort engagemang 

Husen, som är byggda i mitten av 70-talet, behövde dessutom nya tak och i samband med renoveringen ska 2600 solcellspaneler installeras. 

– Medlemmarna är väldigt positiva och vi har varit väldigt noga med att informera om vad de kommer att få ut av det. Det är viktigt för att de ska känna sig delaktiga. Vi har inte haft någon stämma tidigare som har varit så enhällig. Det var ett rungande ja i lokalen. Det känns väldigt positivt och roligt, berättar Mikael Johansson.

Byggnationen påbörjades i januari och till sommaren 2021 beräknas hela installationen kunna vara i drift. Totalt ska anläggningen kunna producera 700 000 kWh vilket är ungefär en tredjedel av deras totala förbrukning på 2,2 miljoner kWh per år. Elen som produceras kommer sedan gå direkt in i förbrukningen och överskottet kommer att säljas tillbaka ut på nätet. 

– Eftersom batterier fortfarande är ganska dyra i dagsläget är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att man inte har så mycket överskott sommartid då elproduktionen är som högst. Då får man bäst ekonomi i investeringen, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.
Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

Stora vinster

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Att satsa på solenergi är en viktig del i det arbetet och paneler finns med i planeringen av all nyproduktion där förutsättningarna tillåter. Att installera solcellsanläggningar i befintliga fastigheter, som i det här fallet, har också ökat de senaste åren. Även om du bor i en mindre förening finns det bra ekonomi i en investering.

– Det finns två argument som väger olika tungt för olika människor. Många gör det av miljöskäl. Man vill bidra och göra något konkret. Sedan är det många som gör det av ekonomiska skäl. Det är win-win när vi kan göra saker för miljön som också är ekonomiskt fördelaktiga, säger Mari-Louise Persson.

Utvecklingen av tekniken går snabbt framåt och samtidigt går priset på solceller ner. Intresset är rekordstort och många tror att det kommer bli ännu billigare i framtiden. 

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sex procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken.

Brf Göteborgshus 38 fick dessutom ett investeringsstöd på 30 procent av kostnaderna från Länsstyrelsen.

I samband med solcellsanläggningen finns redan planer för nya hållbarhetsprojekt. 

– Vi kommer att utveckla våra laddplatser för elbilar. Efterfrågan på det ökar och det passar perfekt eftersom vi kommer kunna erbjuda nya möjligheter i och med solcellerna, säger Mikael Johansson.

Så arbetar Riksbyggen med kostnadseffektiva och hållbara renoveringar 

Energistrategens bästa tips – det här ska du tänka på om du vill installera solceller på din Brf

# Slå ihop installationen med en renovering 

Du ska aldrig sätta solceller på ett tak som ska renoveras inom de närmsta åren. Men att genomföra en solcellsinstallation samtidigt som du ska renovera taken är smart. Då har du redan byggställningar på plats och det blir enklare att driva ett projekt än två. Har du redan ett bra tak kan du bara sätta på solceller.

# Anpassa storleken efter föreningen

Tekniken går snabbt framåt, men än så länge är batterier som lagrar energi dyra. Därför är rekommendationen att dimensionera anläggningen så att du inte har så mycket överskott sommartid då produktionen är som störst. Då får du bäst ekonomi i anläggningen. I snitt använder en lägenhet cirka 2000 kWh per år.

# Sätt en tidsplan 

Det som tar längst tid när det kommer till solcellsinstallationer är ofta att komma fram till beslutet. Därför är det viktigt att räkna in tid för förstudier och stämma i planeringen. 

Var också noga med att informera medlemmarna i föreningen så att alla vet vad det innebär. 

Att lägga på själva solcellerna går egentligen ganska snabbt. 

# Energioptimera dina byggnader

Gör man det här av hållbarhetsskäl är det klokt att göra en helhetskoll på sina byggnader och sammanställa en övergripande energiplan. Om du lägger in energiåtgärder i underhållsplanen ser du på nödvändiga renoveringar ur ett energiperspektiv. När du optimerar byggnaden så kommer elförbrukningen i slutändan bli mindre och du kommer också kunna använda en större del av den el som du producerar. 

# Smarta system gör dig energieffektiv och medveten

Med ett smart system kan du hålla koll på när och hur mycket el du producerar. Ökad medvetenhet kan också göra att du använder elen effektivare. Vet du hur mycket du producerar på dagen så kanske du vill anpassa dig och använda elen smartare. Du kör kanske diskmaskinen när solen skiner i stället för på kvällen.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?