1515
Annons

Tappade en miljard i börsvärde

Lorenzo Grabau var uppenbarligen fel kapten i digitaliseringens svårnavigerade skärgård. Med italienaren vid rodret har Kinnevik tappat 1 dryg miljard i börsvärde, samtidigt som resten av börsen dragit ifrån.

Bild:Jesper Frisk

När Lorenzo Grabau sparkas från vd-posten i Kinnevik råder ingen tvekan om att han inte motsvarat förväntningarna. Under den 51-årige italienaren har aktien underpresterat gravt.

"Vi behöver någon med en djup kunskap om marknader, konsumentbeteende och teknologi", säger Kinneviks ordförande Tom Boardman om petningen.

Några oklarheter om att det var uppdraget från första början finns inte.

"Lorenzo är det perfekta valet för att anta vd-rollen i Kinnevik när vi nu stärker vår ledande position, för att skapa mervärde för investerare och för att driva på konsolideringen i våra mogna verksamheter och stödja nya digitala tillväxtföretag", skrev ordförande Cristina Stenbeck den 1 maj 2015.

Då stod B-aktien i 228,50 kronor. Stängningskursen innan det styrelsesammanträde på tisdagen som beseglade Grabaus öde var 222,50.

Räknar man in A-aktiens utveckling har bolaget tappat 1,04 miljarder kronor i börsvärde, eller 1,7 procent med Grabau som vd.

Under samma tid har storbolagsindexet stigit OMXS30 med 9,4 procent.

Precis innan Lorenzo Grabau tillträdde hade Kinnevik handlats med substanspremie. Under honom har det vänt, substansrabatten vid slutet av tredje kvartalet 2016 var 18 procent.

Två innehav som är centrala för Lorenzo Grabaus eftermäle är e-handelsjätten Zalando och nätbolagsinkubatorn Rocket Internet.

Redan 2009 gick Kinnevik in i en första investering, med 350 Mkr, i Rocket Internet. De tre tyska bröderna Samwers skapelse har som affärsidé att leta upp fungerande koncept för e-handel och snabbt lansera egna varianter.

Paradnumret är nätbutiken Zalando, som lanserades 2008.

Under flera år plöjde Kinnevik och övriga investerare ned pengar i Zalando via Rocket internet. Kinnevik har stoppat in cirka 12 miljarder kronor i bygget, som präglats av tillväxt till nästan varje pris.

Zalando visade strålande siffror när det gällde till exempel kundbesök, men störtblödde finansiellt. Fria returer kostade stora pengar.

Frågan var inte om Zalando skulle börsnoteras, utan när, och till hur stor del. I juli 2014 började rykten cirkulera om att bara 10–15 procent av Zalando skulle bjudas ut. Besvikelsen bröt en längre tids uppgång i Kinnevik-aktien.

Noteringen på Frankfurtbörsen den 1 oktober 2014 blev en flopp. Aktien trotsade hopp om en inledande kursrusning, stängde just över introduktionspriset, och sänkte Kinnevik med 9,6 procent.

Zalandos aktie är sedan årsskiftet ned med 3,7 procent.

Dagen efter Zalando noterades även Rocket Internet. Den debuten blev direkt fiaskoartad, med ett tapp på 13 procent första handelsdagen.

Kritiker har kallat Rocket internet för en klonfabrik, som stjäl smarta koncept, kör dem genom sin bolagsmaskin och kränger dem vidare privat eller på börsen.

Affärsidén är i alla avseenden inte lika populär bland investerare längre.

Rocket Internet har i år backat nästan 37 procent på Frankfurtbörsen.

I december 2015 lämnade Grabau posten som ordförande för Rocket Internet, enligt uppgifter i tysk press efter en maktkamp med vd:n Oliver Samwer.

Oliver Samwer ska ha velat notera matkassebolaget Hellofresh, men Cristina Stenbeck stoppade honom med hjälp av jurister.

"Vi tycker att det är bäst att ha en oberoende ordförande", sa Kinneviks informationsdirektör Torun Litzén om petningen av Lorenzo Grabau.

Lorenzo Grabau ersattes dock av Marcus Englert, som enligt tysk press ska ha täta band till Oliver Samwer. Kinnevik har successivt minskat sitt ägande till 13 procent i dag.

Facit visar att Lorenzo Grabau inte har förmått få de digitala investeringarna att lyfta. Därför är Kinneviks ordförande Tom Boardmans lägesbeskrivning påfallande lik den Cristina Stenbeck gav för två och ett halvt år sedan då Lorenzo Grabau utsågs.

"Kinnevik har nu ett bra utgångsläge för att gå in i nästa fas i sin strategi att investera i och bygga ledande digitala konsumentfokuserade varumärken", säger Tom Boardman.

Lorenzo Grabau har rätt till en och en halv årslön, nästan 15,8 Mkr.

Han har också ett privat innehav i Kinnevik på 1 010 000 B-aktier, värt cirka 224 Mkr med onsdagens stängningskurs.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?