1515
Annons

Systemet kritiseras: Extra arbetsår lönar sig för lite – ”stötande”

En av nycklarna till en dräglig pension ligger i fler år i arbetslivet.

Men allt fler kritiker pekar på att skillnaden mellan att ha jobbat länge och ett grundskydd krymper. Då minskar viljan att jobba några år extra.

Foto:TT

En Novusundersökning av SPF Seniorerna, med 270.000 medlemmar, visar att en majoritet av allmänheten vill att skillnaden i pension efter skatt mellan den som arbetat i 40 år och den som arbetat väsentligt mindre bör vara 20 procent eller mer.

Så är inte fallet för stora grupper enligt jämförelser som SPF gjort.

”Det finns ett behov av ett respektavstånd mellan dem som jobbat länge till grupper som har jobbat få år och därför är mer beroende av en grundpension”, säger Frans Lindelöw, vd för pensionskoncernen Skandia.

”Man måste ha incitament för att vi ska jobba längre om systemet ska hålla. Det blir stötande för den som jobbat ett helt liv och i stort sett får samma pension som individer där man inte har jobbat så många år.”

Enligt SPF är det först vid en slutlön på över 35.000 kronor som avståndet till en garantipensionär blir lite större. Förklaringen är bland annat bostadstillägget, som stiger vid låg pension, samt inkomstskatten.

I tabellen här nedan visas att skillnaden i disponibel inkomst, respektavståndet, är 2.000 kronor per månad vid 35.000 kronor i slutlön och drygt 4.000 kronor vid en slutlön på 40.000 kronor.

Inkomstpensionstillägget på maximalt 600 kronor som införs nästa år har tillkommit för att öka respektavståndet, och är något partierna i den parlamentariskt tillsatta Pensionsgruppen enats om.

Men tillägget har fått hård kritik för att det finansieras via statsbudgeten.

”Nu ruckar man delvis på det svenska systemet, som vi fått mycket ros för, när man skjuter in ett pensionstillägg på 600 kronor utanför systemet”, säger Frans Lindelöw.

Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena, är också kritisk till inkomstpensionstillägget.

”Förslaget står i strid med livsinkomst- och avgiftsprincipen som gäller för pensionssystemet. Självklart behöver pensionerna höjas, men inte med hjälp bidrag, som inkomstpensionstillägget är. Men principer väger lätt när riksdagens majoritetsförhållanden hänger i sköra trådar”, säger han.

Skandias vd hoppas på att inkomstpensionstillägget blir en tillfällig åtgärd.

”Sedan bör man ta fram en långsiktig lösning som förbättrar pensionen.”

”En lösning är att stimulera långsiktigt pensionssparande, så att individer själva kan ta ansvar. I dag finns det möjlighet att löneväxla för grupper som tjänar över brytpunkten för statlig skatt, då går det att pensionsspara med låg skatt. Den möjligheten har inte stora grupper på arbetsmarknaden med lägre inkomster”, säger Frans Lindelöw.

”Istället för subventionera skuldsättning genom ränteavdrag, till och med till sms-lån, bör staten främja en sparandekultur.”

Jens Magnusson, pensionsexpert på SEB, pekar på att det finns flera olika förslag som kan införas med kort varsel.

”Det är obegripligt att inte människor med lägre inkomster också får chansen att spara smart till pensionen om man prioriterar det.”

 

 


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

Sänkta elkostnader för industrin – med digital lösning

Ökade elpriser, rekordstora prisskillnader och en alltmer oförutsägbar elmarknad gör att elinköpet i dag är ett av de allra viktigaste inköpen att hålla koll på – och regelbundet se över för industri och offentlig sektor.

– Nu finns det en ny modern och digitaliserad lösning för att hantera situationen. Vinnaren, eller kanske minst smärtsamt, blir det för den som kan hantera kort- och långsiktiga strategier samtidigt, säger Magnus Kjellin, vd på Energy Sourcing Technology som har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning av elinköp.

Ta kontroll över din elaffär

Samhället står inför en av sina största förändringar inom energiområdet sedan elektrifieringens intåg för mer än hundra år sedan. Förnyelsebarhetsresan i samhället kanaliseras till att den befintliga elproduktionsapparaten delvis behöver ställas om, och att elproduktionen behöver dubbleras. Utöver det ska elnät förstärkas och helt nya tekniska lösningar uppfinnas, testas och kommersialiseras.

– Det är ingen liten utmaning eller omställning vi står inför, säger Magnus Kjellin.

Detta innebär att elinköpare måste kunna hantera både kortsiktiga strategier för inköp och riskhantering samt långsiktiga strategier för hur man vill vara med och påverka samhällets utveckling. Förutom påverkan handlar det också om olika typer av investeringar i exempelvis vindkraft, solceller eller annan teknik.

Tekniken hittar en miljard

I dag arbetar Energy Sourcing Technology med sin SaaS-lösning mot industri och offentlig sektor, där elinköp är en stor del av affären. Men fungerar elmarknaden i dag optimalt för att alla Sveriges elinköpare ska kunna hantera sitt elinköp på ett kostnadseffektivt och tryggt sätt? Enligt Magnus Kjellin är svaret nästan.

– Det finns en både fungerande börsmarknad och en OTC-marknad för elkontrakt och gröna certifikat. Det är kanske den viktigaste förutsättningen. De handlade volymerna hade gärna fått vara större men den viktigaste förutsättningen är ändå att marknadsplatsen finns, säger han och fortsätter:

– Genom att prissäkra lite av sitt framtida elbehov successivt undviker elköpare att exponera sig fullt ut mot det rörliga kontraktspriset. Det viktigaste är att göra ett medvetet och genomtänkt val. Det vi kan göra nu med hjälp av tekniken som ger helt nya insikter och affärsmöjligheter, säger han.

Magnus Kjellin är vd på Energy Sourcing Technology.
Magnus Kjellin är vd på Energy Sourcing Technology.

Industri och offentlig sektor, som kommuner, landsting och statliga myndigheter förbrukar el, för uppskattningsvis 15-25 miljarder kronor varje år. Magnus Kjellin förklarar att tidigare avsaknaden av professionella verktyg för att hantera styrning och uppföljning av elinköpet  har inneburit att kostnaderna varit 5-10 procent för höga för elinköparna. Det motsvarar någon miljard per år.

– Som elköpare måste man engagera sig i styrning av elinköpet och i avtalstecknandet. Den som skriver på ett standardavtal från en elleverantör är nästan alltid en ekonomisk förlorare. Det handlar exempelvis om hur prissättningen av elkontrakt sker och det handlar om helt obalanserade bestämmelser kring skyldigheter och rättigheter, säger han.

– Dels så rapporteras ofta genomförda prissäkringar en gång i månaden vilket gör det väldigt svårt och tidsödande att kontrollera i efterhand, dels är avtalen formulerade på ett sätt som ger elleverantören i princip helt fria händer att sätta vilket pris som helst, säger han.

Omställningen en stor utmaning för alla som handlar med el

Leif Borgstedt är ansvarig för elhandeln på Scania, vars mål är att vara helt fossilfria till år 2025. Han konstaterar att omställningen till ett hållbart samhälle med fossilfria produkter är en stor utmaning för alla som handlar med el.

– Att kunna hantera flera olika typer av gröna energiprodukter, finansiella lösningar i kombination med hög rörlighet på priserna kommer att bli vardag för de energiansvariga. Det kräver en bredare kompetens i hanteringen av energiaffären och ställer även högre krav på ett flexibelt och bra systemstöd, säger han.

Det har inte funnits någon enkel lösning på problemet tidigare, varken för offentlig eller privat sektor. Men med hjälp av Energy Sourcing Technology’s IT-verktyg kan en stor del av handeln automatiseras och det är enkelt att hålla koll på att villkor och avtal följs och säkerställa att det inte finns några dolda marginaler i priset. Men framför allt har det inneburit en tidsvinst i det dagliga arbetet.

– Jag har fått en extra halvtid som jag kan lägga på att jobba med elinköps- och hållbarhetsfrågorna, säger han.

Hitta kostnadsbesparingar för era elinköp – läs mer om Energy Sourcing Technology 

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?