1515
Annons

Sydkoreas export stiger

Sydkoreas export steg med 8,9 procent i december jämfört med samma månad året före. Importen ökade samtidigt med 13,0 procent.

Enligt Reuters prognosenkät väntades exporten ha ökat med 10,3 procent och importen med 12,1.

Sydkorea är världens sjätte största exportland och det land i världen som publicerar handelsstatistik först varje månad, varför statistiken ses som en tidig indikation på världshandeln.

Innehåll från VismaAnnons

Svenska företag måste vara mer innovativa i sin digitalisering för att överleva

Kriser och regleringstryck sätter allt större fokus på compliance. Samtidigt blir cyberhoten fler och digitalisering en allt viktigare konkurrensfaktor. För en del företag kan det kännas som att de här frågorna tar allt för mycket kraft. –Då är det till stor hjälp med en stark systemlösning i botten, säger Carola Lissel, Strategy Director på Visma.

För många är Visma mest kända för sina affärssystem, men företaget arbetar brett med standardiserade systemlösningar. Digitalisering, automatisering och AI finns på agendan och enkelhet och integration är ledorden.

Digitalisera Sverige!

– Med dagens osäkerhet kring både ekonomi och cyberhot, ser vi att digitaliseringen blir allt viktigare. Med rätt systemlösningar kan en verksamhet göra stora kostnadsbesparingar och förenkla arbetet men också få en säker IT-miljö, säger Carola Lissel.

– Vi vill vara med och driva digitaliseringen i Sverige! Men vi ser att företagen är konservativa och inte vågar satsa på ny teknik. Jämför vi med våra grannländer är skillnaden stor, speciellt inom stora företag och organisationer. 

Cyberhot är något som alla utsätts för, även mindre företag. Carola Lissel menar att det är viktigt att utbilda personalen, men att en riktigt stark och stabil systemlösning är allra viktigast. Här gäller det att vara medveten i sitt val av lösningar. Vad är säkrast för verksamheten?  Och inte minst, vilka leverantörer kan stötta, snabbt och effektivt, om hoten blir verklighet?

Molnet skapar nya möjligheter

I dag är det fortfarande många svenska bolag som inte valt en molnlösning och även om transformationen ökar så borde det gå snabbare. Molnet är det resurseffektivaste och säkraste sättet att lagra information på. Men molnet öppnar också upp för nya lösningar baserat på tillgänglig data, inom bland annat AI .

– AI kommer att frigöra tid, ge snabbare tillgång till rätt information och öka kvaliteten på svar och analyser. Jättespännande!

Visma tror på öppna lösningar, tillgängliga för integration så att kunden kan välja vad som passar dem bäst och här är molnet en förutsättning.

– Vi tillhandahåller system för många olika behov, men inte för allt. Våra system går därför ofta att integrera med andra applikationer och lösningar, vilket är kostnadseffektivt för kunderna, ger dem en frihet samt att en högre grad av automatisering uppnås. Vi stänger inga dörrar!

160 spjutspetsar 

Totalt erbjuder Visma ett hundratal standardsystem för småföretag, nyföretag, stora företag och olika offentliga verksamheter, inte minst inom vård och omsorg. Vissa system är bara att ladda ner, andra anpassas till kunden av Vismas konsulter eller via ett nätverk av duktiga partners.

Sedan starten 1996 har Visma vuxit organiskt, men också genom förvärv av intressanta företag. Dessa drivs ofta vidare som självständiga enheter med entreprenören kvar. 

– Vi kan ofta behålla spetskompetensen när bolagen får fortsätta som egen enhet, men med Vismas stora nätverk av kunskap och erfarenhet i ryggen. 

Idag har Visma ca 160 ”företag i företaget” runt om i Norden, Europa och Latinamerika och ambitionen för de närmaste åren är tydlig. Visma ska fortsätta växa och ”spjutspetsarna” ska bli fler. 

Visma i Sverige:

2 400 anställda 

4 miljarder kronor i omsättning 2021

30+ bolag

Visma i världen:

15 000 anställda

21 miljarder kronor i omsättning 2021

1,3 miljoner kunder

29 förvärvade bolag under 2022

Läs mer på visma.se 

Besök Visma på Linkedin! 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma och ej en artikel av Dagens industri

Elprischocken väntas sprida sig

Elprisgapet mellan norr och söder vidgas – allra största prisökningen har drabbat Blekinge, tätt följt av Halland och Kronobergs län.

Snart kommer de stigande elpriserna också att slå igenom som högre taxa på vatten, fjärrvärme och sophämtning, varnar Nils Holgerssongruppen.

”Där är prissättningsmodellerna långsammare och det gör att vi ännu inte ser effekten fullt ut, konstaterar gruppens ordförande”, Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Hon tror att det finns risk för stora höjningar av VA-taxan, något som vissa företag redan har aviserat.

”Det kostar ju el att rena vattnet och ta hand om avloppet, så därför kommer det att påverka de priserna också. Hur mycket det kommer att öka beror på hur bolagen har effektiviserat i sina anläggningar, så det kommer säkerligen att påverka lite olika”, säger Mari-Louise Persson.

Även fjärrvärmepriset kommer att påverkas, både av höjda elpriser och bränslekostnader. Men många taxor kommer att förändras först vid årsskiftet.

”En del fjärrvärmeverk producerar el och de kan också ha en fördel av att elpriserna har gått upp. Därför blir det svårt att sia och det kommer säkert att se olika ut.”

Sedan 27 år tillbaka undersöker Nils Holgerssongruppen varje år hur kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning slår mot en typbostad i var och en av Sveriges 290 kommuner.

Nytt för i år är att utgifterna för el nu nästan är i paritet med uppvärmningskostnaden för hushåll med fjärrvärme i ett antal kommuner.

Det växande prisgapet mellan olika elprisområden får allt större genomslag i den totala elkostnaden för hushållen. Tidigare var det många små Norrlandskommuner som låg i topp när det gäller total elkostnad, på grund av höga elnätkostnader.

Men på grund av de kraftigt höjda elhandelspriserna och de stora prisskillnaderna mellan elprisområden så har nu sydsvenska kommuner seglat upp i tio-i-topplistan. Under perioden juli 2021–juni 2022 har medelpriset skiljt nästan 110 procent mellan det dyraste elprisområdet längst i söder och det billigaste längst i norr.

Tittar man på höjningen av den totala elkostnaden län för län ligger Blekinge i topp med 68 procents höjning 2021–2022. Lägst ökning har Jämtland med 14 procent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera