1515
Annons

Swedish Open-basen om fasan i Norge

Veckans resenär är Christer Hult, turneringschef för Swedish Open.  

Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Den bästa resa jag gjort;
”En resa med familjen till Australien. Sju veckor hos våra vänner i Sydney gjorde hela familjen till ”aussies”. Vi hade även möjligheten att resa till ATP tävlingarna i Auckland i Nya Zeeland och Grand slam-turneringen i Melbourne.”

Mitt första resminne.
”En bilresa med mina föräldrar och syster till Skinnarbu Högfjällshotell i Rjukan, Norge. Då en extremt lång färd som aldrig tycktes ta slut för en sexåring. Jag minns att det bara serverades röding och dallriga brylépuddingar såväl till frukost som lunch varje dag.”

Så reser jag hållbart/klimatsmart.
”Jag försöker planera bättre och vara mer effektiv när jag reser i jobbet. Jag flyger inte lika mycket som tidigare. Tåget är ännu inte ett alternativ på grund av den stora risken med stopp och förseningar. När jag är ledig är jag helst i Båstad.”

Mitt märkligaste reseminne.
”Under 80-talet arbetade jag tre månader i Kairo. En väldigt märklig, men samtidigt mäktig känsla, var när jag och min kompis körde motorcrosscykel genom Kairo i kaosartad trafik till pyramiderna. Väl framme så drog vi ut i ökenlandskapet och fick pyramiderna i bakgrunden. En overklig kontrast.”

Resmål jag aldrig varit på, men vill se.
”Jag och familjen planerar att besöka Sydafrika, som jag har hört mycket positivt om. Tanken är att resa till Cape Town och sedan åka på safari i några dagar.”

Min mest minnesvärda matupplevelse utomlands.
”Efter att jag och min vän Thomas Wallén ätit en god, dyr lunch på en trottoarrestaurang i New York bjöd ägaren på allt och ville dessutom ha en selfie med oss båda. Vi har än i dag inte kommit på vilka han trodde vi var. En vild gissning är Clint Eastwood och George Clooney...”


FI: Nödvändigt med större kapitalbuffertar i Klarna

Den höga risknivån i Klarna – med 9,3 miljarder kronor i förlust sedan 2019 – gör det nödvändigt att kraftigt skruva upp bankens buffertar.

Det hävdar Finansinspektionen, FI, sedan Klarna överklagat myndighetens beslut.

Foto:Claudio Bresciani/TT

I oktober 2021 kunde Di avslöja att betaljätten Klarna, med vd:n och medgrundaren Sebastian Siemiatkowski, fått ett nytt och väsentligt högre kapitalkrav från tillsynsmyndigheten FI. Det gäller den nya så kallade pelare 2-vägledningen som visar hur mycket mer kapital en bank bör hålla än vad de legalt bindande kraven indikerar.

För Klarna blev vägledningen skyhög.

Tidigare har FI uppgett att den för de flesta banker väntas uppgå till 1,0–1,5 procent av de riskvägda tillgångarna, men för Klarna sattes den till 7,5 procent vilket innebär ett nästintill fördubblat kapitalbehov för den svenska fintech-jätten.

Därtill har FI beslutat om att kraftigt höja det parallella kapitalkravet avseende bruttosoliditet, från 3 till 9 procent av Klarnas totala exponeringsmått för bruttosoliditet.

Klarna överklagade dock till förvaltningsrätten med huvudargumentet att FI i sina stresstester inte tagit hänsyn till Klarnas särdrag, inte minst en större flexibilitet i balansräkningen är traditionella storbanker. FI:s vägledning på 7,5 procent är enligt Klarna orimlig – en rimlig nivå är 0,5 procent, enligt bolaget. 

Nu har FI svarat. I ett yttrande till förvaltningsrätten skriver myndigheten att den överklagade vägledningen ”är nödvändig för att återspegla den höga risknivån” i Klarna.

”Vägledningen är inte enbart ett resultat av stresstestets utfall, utan resultatet av en sammanvägd bedömning i vilken Klarnas sammanlagda risker och Klarnas förmåga att hantera och absorbera dessa ingår”, skriver FI i sitt yttrande.

”Till skillnad från vad Klarna anför, anser Finansinspektionen att vägledningens storlek, eller snarare de bakomliggande skälen till vägledningens storlek, om något borde utgöra incitament för en bank att förstärka sina riskhanteringssystem”, skriver myndigheten vidare.

FI uppger vidare att man inte anser att kapitalvägledningen behöver motiveras med mer än att myndigheten ser den som både lämplig och nödvändig, men att man ändå bemödar sig med att bemöta Klarnas kritik. 

Vad gäller kritiken om att ingen hänsyn tagits till Klarnas särdrag avfärdas den helt. Tvärtom hävdar FI att stor hänsyn tagits till just det.

Vidare har Klarna argumenterat för att Europeiska centralbanken, ECB, har en mer flexibel metodik för att besluta om lämplig pelare 2-vägledning, och att ECB sannolikt inte hade bedömt Klarnas kapitalbehov som lika stort. 

FI menar att det saknar betydelse. För det första är ECB inte ansvarig tillsynsmyndighet för svenska banker, och för det andra har ECB inte offentliggjort sina metoder för bedömning av pelare 2-vägledning varför det är omöjligt att veta hur ECB hade hanterat Klarna, skriver FI till förvaltningsrätten.

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?