Enligt det nya finanspolitiska ramverket ska den offentliga skulden stabiliseras kring 35 procent av BNP. Enligt finansdepartementets prognoser från förra veckan nås denna nivå under innevarande år. Skulden väntas sedan fortsätta nedåt och nå drygt 29 procent 2022.
För att inte bryta mot ramverket krävs betydligt större budgetunderskott än de cirka 25 miljarder kronor som regeringen planerar för. Det skriver Swedbank i en färsk analys.
”För att stabilisera den offentliga skulden vid 35 procent behöver regeringen leverera budgetunderskott på 1,2 procent av BNP, motsvarande 60-70 miljarder kronor, per år framöver”, skriver banken.
Kalkylen bygger på antagandet att nominell BNP, det vill säga ej justerat för inflation, växer med 3 procent per år. Som en jämförelse har nominell BNP de senaste tio åren vuxit med 3,5 procent i genomsnitt. Ett annat antagande är att räntan på statsskulden är minus 0,5 procent, vilket är vad det i dag kostar staten att ta upp nya lån.
Med en lägre nominell tillväxt eller högre räntor krävs mindre budgetunderskott och vice versa. Men rent matematiskt krävs att räntan på statsskulden och den nominella tillväxten är lika stora för att skulden ska vara oförändrad vid en budget i balans. I den extrema lågräntemiljö som råder sedan ett antal år är detta ett osannolikt scenario, även i ett mycket svagt konjunkturläge
”Om vi antar att vi går in i en djup svacka där real BNP stagnerar, men att räntorna trots detta inte sjunker ytterligare kan staten fortfarande gå mot ett underskott på 0,7 procent av BNP, motsvarande 35 miljarder kronor”, skriver Swedbank.
Men det finanspolitiska ramverket har två delar, där skuldankaret bara är den ena. Den andra är att det offentliga sparandet ska vara 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel.
”Det tycks alltså ha uppstått en inkonsekvens i själva ramverket där överskottsmålet och skuldankaret är oförenliga”, skriver Swedbank, som efterlyser en översyn av ramverket snarast möjligt.
