Swedavia kan öka flyget med gröna pengar

Statliga Swedavia har tagit in en miljard kronor på en grön obligation.

Men nu kommer kritik mot att pengarna kan leda till att kapaciteten ökar på Arlanda och Landvetter flygplats.

Foto:Leif R Jansson/TT

En av dem som tackat nej till att investera i obligationen är Fredric Nyström, chef för ansvarsfulla investeringar på Öhman fonder.

– Det Swedavia finansierar med sin gröna obligation kommer att leda till ökad flygkapacitet, och det vill vi inte uppmuntra, säger han.

Vitsen med gröna obligationer är att finansiera projekt som bidrar till miljömässig hållbarhet. Men när Swedavias gröna obligationer synades av det fristående granskningsinstitutet Cicero fick upplägget det näst lägsta betyget på deras skala: ljusgrönt, som är steget över underkänt.

Cicero varnar investerarna för att obligationens ramverk tillåter investeringar vid en ny pir på Arlanda. Byggnaderna i sig får gott klimatbetyg, men de byggs för att ge plats åt fler passagerare och ökad flygtrafik.

– Vårt uppdrag är att säkra tillgängligheten i Sverige när det gäller flyg. Vi måste möta den efterfrågan som finns här, säger Mats Påhlson, finanschef på Swedavia.

TT: Har du förståelse för att en del tycker att det är konstigt att flygtrafiken kan öka med pengar från en grön obligation?

– Vi gör det på bästa sätt, vi gör det på ett grönare sätt. Det är det som måste vara målet med våra investeringar. Och det är helt transparent, säger Påhlson.

Samtidigt måste också flygbranschen som helhet ställa om för att minska sin klimatpåverkan, påpekar han.

Pengarna från den första gröna obligationen som Swedavia nu har gett ut kommer enligt Mats Påhlson inte att gå till den nya piren på Arlanda, men sannolikt till utbyggnaden som görs på Landvetter i Göteborg. Exakt vilka projekt det blir redovisas troligen i vår.

Däremot kan framtida emissioner gå till Arlanda-piren, helt enligt ramverket – som sammanlagt tillåter gröna obligationer på 15 miljarder kronor.

Swedavia har som mål att den egna verksamheten – inte flygtrafiken – ska vara fri från fossila koldioxidutsläpp i slutet av detta år.

– Det kostar att göra klimatinvesteringar. Gröna obligationer är ett sätt av flera att bredda våra finansieringsmöjligheter och därigenom få lägre finansieringskostnader, säger Mats Påhlson.

Cicero ger gott betyg åt Swedavias eget klimatarbete – och att de driver på för att branschen ska ställa om så att flyget på sikt ska bli fossilfritt. Men Cicero varnar för att det finns en hög risk för att den omställningen inte blir av, och då kan investeringarna i stället leda till ökade utsläpp. Därför blir slutbetyget bara svagt grönt.

– Vårt jobb som extern bedömare är att peka ut riskerna för investerare, sedan är det upp till dem att bestämma vilka risker de tolererar, säger Christa Clapp, chef för klimatfinansiering på Cicero.

– Men om vi inte tillåter några gröna obligationer från de smutsigare sektorerna, så kommer vi aldrig att lösa klimatutmaningen.

Jakob König, projektledare på det internationella nätverket Fair Finance Guide, som med stöd av Sida granskar gröna investeringar, tror inte att småsparare som väljer gröna fonder förväntar sig att deras sparpengar går till att bygga ut en flygplats.

– Problemet är att det inte är särskilt transparent gentemot spararna. När man sparar i en grön obligationsfond förväntar man sig knappast att pengarna kan användas till att öka kapaciteten på en flygplats, det är inte så informationsmaterialet för den här typen av fonder ser ut, säger König.

Han tror i stället att spararna tänker sig att deras pengar går till att finansiera projekt kopplade till tåg, elbilar och vindkraftverk.

– Inte att göra en väldigt klimatskadlig bransch lite mindre klimatskadlig, säger han.

Helena Lindahl, förvaltare på SPP Fonder, är en annan av de investerare som valde att tacka nej till Swedavias gröna obligation.

– Det jag slet med var att man bidrar till att öka kapaciteten, att man kan flyga fler flygplan på ett enklare sätt, säger Lindahl.

Hon ser dock positivt på andra delar av Swedavias satsningar, exempelvis att byggnaderna blir energisnåla och klimatsmarta.

– Det är en obligation i gränslandet, eftersom den tillhör en industri som klimatmässigt är en av bovarna. Om de tydligare hade riktat in obligationen på att öka användningen av biobränslen hade jag tyckt bättre om den.

TT: Är det rätt att kalla det för en grön obligation, när pengarna kan gå till att öka flygplatsens kapacitet?

– Nja, det är en gråzon. Och det är därför jag valde att inte investera i den här gröna obligationen. Jag tycker att det är svårsmält.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?