1515
Annons

Swedavia kan öka flyget med gröna pengar

Statliga Swedavia har tagit in en miljard kronor på en grön obligation.

Men nu kommer kritik mot att pengarna kan leda till att kapaciteten ökar på Arlanda och Landvetter flygplats.

Foto:Leif R Jansson/TT

En av dem som tackat nej till att investera i obligationen är Fredric Nyström, chef för ansvarsfulla investeringar på Öhman fonder.

– Det Swedavia finansierar med sin gröna obligation kommer att leda till ökad flygkapacitet, och det vill vi inte uppmuntra, säger han.

Vitsen med gröna obligationer är att finansiera projekt som bidrar till miljömässig hållbarhet. Men när Swedavias gröna obligationer synades av det fristående granskningsinstitutet Cicero fick upplägget det näst lägsta betyget på deras skala: ljusgrönt, som är steget över underkänt.

Cicero varnar investerarna för att obligationens ramverk tillåter investeringar vid en ny pir på Arlanda. Byggnaderna i sig får gott klimatbetyg, men de byggs för att ge plats åt fler passagerare och ökad flygtrafik.

– Vårt uppdrag är att säkra tillgängligheten i Sverige när det gäller flyg. Vi måste möta den efterfrågan som finns här, säger Mats Påhlson, finanschef på Swedavia.

TT: Har du förståelse för att en del tycker att det är konstigt att flygtrafiken kan öka med pengar från en grön obligation?

– Vi gör det på bästa sätt, vi gör det på ett grönare sätt. Det är det som måste vara målet med våra investeringar. Och det är helt transparent, säger Påhlson.

Samtidigt måste också flygbranschen som helhet ställa om för att minska sin klimatpåverkan, påpekar han.

Pengarna från den första gröna obligationen som Swedavia nu har gett ut kommer enligt Mats Påhlson inte att gå till den nya piren på Arlanda, men sannolikt till utbyggnaden som görs på Landvetter i Göteborg. Exakt vilka projekt det blir redovisas troligen i vår.

Däremot kan framtida emissioner gå till Arlanda-piren, helt enligt ramverket – som sammanlagt tillåter gröna obligationer på 15 miljarder kronor.

Swedavia har som mål att den egna verksamheten – inte flygtrafiken – ska vara fri från fossila koldioxidutsläpp i slutet av detta år.

– Det kostar att göra klimatinvesteringar. Gröna obligationer är ett sätt av flera att bredda våra finansieringsmöjligheter och därigenom få lägre finansieringskostnader, säger Mats Påhlson.

Cicero ger gott betyg åt Swedavias eget klimatarbete – och att de driver på för att branschen ska ställa om så att flyget på sikt ska bli fossilfritt. Men Cicero varnar för att det finns en hög risk för att den omställningen inte blir av, och då kan investeringarna i stället leda till ökade utsläpp. Därför blir slutbetyget bara svagt grönt.

– Vårt jobb som extern bedömare är att peka ut riskerna för investerare, sedan är det upp till dem att bestämma vilka risker de tolererar, säger Christa Clapp, chef för klimatfinansiering på Cicero.

– Men om vi inte tillåter några gröna obligationer från de smutsigare sektorerna, så kommer vi aldrig att lösa klimatutmaningen.

Jakob König, projektledare på det internationella nätverket Fair Finance Guide, som med stöd av Sida granskar gröna investeringar, tror inte att småsparare som väljer gröna fonder förväntar sig att deras sparpengar går till att bygga ut en flygplats.

– Problemet är att det inte är särskilt transparent gentemot spararna. När man sparar i en grön obligationsfond förväntar man sig knappast att pengarna kan användas till att öka kapaciteten på en flygplats, det är inte så informationsmaterialet för den här typen av fonder ser ut, säger König.

Han tror i stället att spararna tänker sig att deras pengar går till att finansiera projekt kopplade till tåg, elbilar och vindkraftverk.

– Inte att göra en väldigt klimatskadlig bransch lite mindre klimatskadlig, säger han.

Helena Lindahl, förvaltare på SPP Fonder, är en annan av de investerare som valde att tacka nej till Swedavias gröna obligation.

– Det jag slet med var att man bidrar till att öka kapaciteten, att man kan flyga fler flygplan på ett enklare sätt, säger Lindahl.

Hon ser dock positivt på andra delar av Swedavias satsningar, exempelvis att byggnaderna blir energisnåla och klimatsmarta.

– Det är en obligation i gränslandet, eftersom den tillhör en industri som klimatmässigt är en av bovarna. Om de tydligare hade riktat in obligationen på att öka användningen av biobränslen hade jag tyckt bättre om den.

TT: Är det rätt att kalla det för en grön obligation, när pengarna kan gå till att öka flygplatsens kapacitet?

– Nja, det är en gråzon. Och det är därför jag valde att inte investera i den här gröna obligationen. Jag tycker att det är svårsmält.


Innehåll från ZiccumAnnons

Knäcker kostsam kylkedja

Göran Conradson, vd på Ziccum.
Göran Conradson, vd på Ziccum.

Vaccinbolaget Ziccum har utvecklat en teknologi som kan knäcka den kostsamma kylkedjan som i dag fungerar som en bromskloss för vaccinering i låginkomstländer. Vd:n Göran Conradson berättar om innovationen som syftar till att tillgängliggöra covid-19-vaccin till fler – och till en lägre kostnad.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, hade enbart 6,5 procent av befolkningen i låginkomstländer fått sin första vaccindos mot covid-19 i slutet av 2021. Den låga vaccinationsgraden ger fritt spelrum för nya virusvarianter. 

En stor del av problemet är att de vaccin som används i dag måste transporteras i en obruten kylkedja. I vissa låginkomstländer innebär detta att logistiken blir närmast omöjlig. Men vaccinbolaget Ziccum har tagit fram en teknologi, LaminarPace, som kan förändra distributionen i grunden. 

Stor potential för tekniken

– Genom att separera vatten från den aktiva ingrediensen i vaccinet ökar stabiliteten. Ett termostabilt vaccin kan lagras och transporteras utanför kylkedjan, förklarar Göran Conradson, vd på Ziccum, och fortsätter: 

– Nya testresultat visar att vår lufttorkningsteknologi kan användas för att producera termostabila torrpulvervacciner på fyra stora vaccinplattformar. 70 procent av de godkända covid-19-vaccinen och 67 procent av vaccinkandidaterna som genomgår kliniska studier använder en av dessa plattformar. 

Mindre kostsam transport

Att transportera pulvervaccin som behåller sina egenskaper utanför ett kylskåp är inte bara mindre komplicerat, utan också betydligt mindre kostsamt. Här finns alltså möjligheter för att vaccinera fler, till ett lägre pris. 

Enligt Göran Conradson är det stora krafter i rullning för att komma bort från kylkedjan. Vaccinjättarna har börjat undersöka om mindre förpackningar som kräver färre kylskåp kan underlätta processen.

– Problemet är att de fortfarande använder samma grundteknologi för sin vaccintillverkning. Vi kan likna det med det som händer inom bilbranschen, där tillverkare genom olika metoder försöker minska utsläppen från bensin- och dieselbilar. Mitt i detta kommer elbilarna och slår igenom med full kraft. Vi ser att Ziccum kan fylla samma funktion på vaccinsidan, säger han. 

Lever upp till flera hållbarhetsmål

Ziccum jobbar aktivt med flera av FN:s globala hållbarhetsmål där företaget har möjlighet att göra skillnad med sin teknologi. Detta är en viktig nyckel för att positionera sig som en lösning på ett globalt problem, och för att attrahera vaccintillverkare och investerare som kan hjälpa bolaget framåt. 

– Vi är väldigt optimistiska om att vi kommer att nå den kommersiella marknaden. Det är egentligen bara en fråga om när, säger Göran Conradson. 

Om Ziccum
Ziccum utvecklar och kommersialiserar LaminarPace, som är en patenterad teknologi för framställning av torra och stabila formuleringar av världens mest behövda vacciner. Sedan starten har bolaget arbetat för att tillgängliggöra barnvacciner, men fokuserar numera också på vaccin mot covid-19. 

Läs mer på www.ziccum.com 

 

Mer från Ziccum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ziccum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?