1515

Sveriges största tolkbyrå spanar efter nästa flyktingström

MALMÖ.
Sveriges största tolkförmedling, Språkservice, vill minska beroendet av tolkmarknaden genom att bli stora inom översättning och växa internationellt.  

”Det finns en politisk risk i vår bransch men också en massa möjligheter”, säger Pirkko Trpevski Kyllönen, som grundat bolaget tillsammans med sin man. 

Vd Jens Kofoed Hansen och grundarna Pirkko Trpevski Kyllönen och Antonijo Trpevski.
Vd Jens Kofoed Hansen och grundarna Pirkko Trpevski Kyllönen och Antonijo Trpevski.Foto:Emil Malmborg

På kontoret i centrala Malmö kallas en avdelning för Tolkcenter. Här sitter ett 60-tal tolkar med headset och agerar mellanhand när människor inte kan förstå varandra. En språkbegåvad skulle i det dova sorlet kunna urskilja arabiska, persiska, dari, somaliska och ett 15-tal andra språk. 

”Vi har fler än 3.000 tolkar i vårt nätverk där de flesta arbetar som frilansare vilket är vanligt i den här branschen. Men när våra kunder i allt högre grad började efterfråga tolkning med kort varsel krävdes att vi hade egna utbildade tolkar i våra egna lokaler”, förklarar Pirkko Trpevski Kyllönen som grundade Språkservice tillsammans med sin man Antonijo Trpevski och hans bror för 26 år sedan. 

Då, i mitten av 1990-talet, började marknaden för tolkningstjänster i Sverige att avregleras. Från att tidigare ha varit en del i kommunernas service öppnades den upp för privata aktörer, som dessutom fick bjuda på upphandlingar i hela landet.  

”Vi jobbade själva som tolkar och såg hur det började ploppa upp privata bolag. Samtidigt såg vi att vi kunde göra allt lite bättre genom att föra in mer kvalitetstänk”, säger Antonijo Trpevski. 

Efter en snabb tillväxt är Språkservice i dag Sveriges största leverantör av olika tolkningtjänster. Bolaget finns numera i hela landet där ett 20-tal ramavtal med myndigheter och regioner utgör bulken i verksamheten. 

”Vi har blivit bra på att räkna på upphandlingar. Ibland måste man säga nej, till exempel har vi inte längre Region Skåne som kund, trots att Skåne är vår hemmaplan. Vi kunde inte acceptera att försämra förutsättningarna för våra frilansande tolkar vilket hade krävts”, förklarar Antonijo Trpevski och hans hustru flikar in med vad hon ser som en annan framgångsfaktor för deras bolag. 

”Vi är bra på att ta hand om våra frilansande tolkar. Att betala dom skäligt och behandla dom med respekt är särskilt viktigt i vår bransch eftersom det tyvärr finns en hel del lycksökare”, säger Pirkko Trpevski Kyllönen som gärna återkommer till den nytta tolkarna gör för ett samhälle. 

Det handlar om att förenkla kontakter med sjukvården, ge åtalade en möjlighet att göra sig hörda i rättegångar och så vidare. 

Grundarna Antonijo Trpevski och Pirkko Trpevski Kyllönen tillsammans med styrelseordförande Marita Jönsson och tolken Meisam Hedayatizdeh. Till höger vd Jens Kofoed Hansen.
Grundarna Antonijo Trpevski och Pirkko Trpevski Kyllönen tillsammans med styrelseordförande Marita Jönsson och tolken Meisam Hedayatizdeh. Till höger vd Jens Kofoed Hansen.Foto:Emil Malmborg

Offentligt finansierad tolkning hamnade under lupp när den stora flyktingvågen slog till mot Sverige 2015. Migrationsverket och andra myndigheters skenande kostnader för tolkningstjänster ledde till en politisk debatt.  

”Många trodde att vi tolkningsbyråer kunde skära guld med täljkniv under flyktingvågen men sanningen är att det var en tuff period för oss. Efterfrågan på vissa språk som till exempel dari som pratas i Afghanistan exploderade och vi var tvungna att snabbrekrytera och anställa en massa tolkar. Det kostade enormt mycket vilket inte täcktes av avtal som tecknats under andra förutsättningar”, säger Pirkko Trpevski Kyllönen. 

För att vara förberedd inför liknande händelser bedriver nu bolaget en omvärldsbevakning där det handlar om att identifiera konflikter som kan leda till nya flyktingvågor. 

”Just nu följer vi till exempel utvecklingen i Turkiet och Ukraina noga. Det handlar om att ligga ett steg före och vara beredd på ett snabbt ökat behov av vissa tolkar”, säger Antonijo Trpevski. 

Jämfört med andra europeiska länder har Sverige generösa regler kring möjligheterna att få tolkhjälp i kontakten med myndigheter. Grundarparet menar att det finns en risk att svenska politiker i framtiden försämrar de här möjligheterna vilket skulle slå mot integration och rättsäkerheten. Men det skulle också vara negativt för tolkbranschen. 

För att anpassa sig till den politiska risken, och minska beroendet av offentliga kunder, har Språkservice därför börjat bredda sig mot ett nytt område. Det handlar om översättningsuppdrag där bolaget siktar in sig mot svenska företag som vill växa internationellt med till exempel översättning av hemsidor, produktblad och juridiska dokument. Den här delen står numera för 14 procent av bolagets omsättning. 

”Men den växer snabbt, enligt vår bedömning växer marknaden för lokalisering med 15 till 20 procent per år och vi ska växa minst lika snabbt. Vårt nästa steg är att även själva dra igång en internationell expansion och växa i våra nordiska grannländer”, säger Jens Kofoed Hansen som är vd för Språkservice sedan ett och ett halvt år. 

I satsningen på översättning står han inför en annan utmaning, nämligen att lotsa bolaget rätt i den snabba teknikutveckling som nu håller på att stöpa om översättningsindustrin. Maskinöversättning med artificiell intelligens, som till exempel Google translate, har förändrat översättarnas jobb i grunden. 

”Det är en utveckling som vi måste bejaka. För oss handlar det om att ta betalt på nya sätt och mer se till helheten av ett uppdrag där en maskin gör en del av jobbet, sedan lägger översättaren sista handen på ett dokument. ‘Post editing’ kallar vi det för.”

Grundarparet är inte längre operativa i bolaget utan kallar sig i stället för aktiva ägare där de via styrelsen är engagerade i Språkservice alla framtidsplaner. 

”Det händer väldigt mycket i vår bransch just nu. Det finns som sagt politiska och teknologiska hot men också en massa möjligheter inom framför allt översättning. Därför har vi märkt ett ökat intresse från riskkapitalister att investera i vår industri.”

Men några planer på att sälja Språkservice finns inte, lägger hennes man till.  

”Det är vårt livsverk, det går inte att skilja sig från det.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?