Annons

Sveriges roll i slaveriets historia bör diskuteras

Det chockerande är inte att det pågår diskussioner om att ta ner statyer av Gustav III och Carl von Linné. Det chockerande är att denna diskussion inte skett tidigare.

Black lives matter-protest på Sergels torg i Stockholm.
Black lives matter-protest på Sergels torg i Stockholm.Foto:Jonas Ekströmer/TT
Gustav III-statyn på Skeppsbron, Stockholm.
Gustav III-statyn på Skeppsbron, Stockholm.Foto:Mark Earthy/TT

Minns ni lektionerna i skolan där vi gick igenom Sveriges skuld i historien om slaveri? Nej, sannolikt inte, eftersom en utförlig beskrivning av det aldrig har ingått i läroplanen.

Efter att ön Saint-Barthélemy blev en svensk koloni 1784 grundades ­bolaget Västindiska kompaniet. På uppdrag av kung Gustav III började bolaget driva slavhandel från Afrika till Västindien. Kungen bestämde själv att han skulle få 25 procent av bolagets vinst. 

I historieböckerna görs Gustav III synonym med bildning och elegans. Skaparen av Dramaten och Operan. 

Inte lika omtalat är att pengarna till detta delvis kom från slavhandel.

Kyrkoherden på den västindiska ön, Carl Adolf Carlsson, beskrev de tillfångatagna afrikanerna, ”till hälften människa, resten är apa och tiger.” Med tillägget: ”Till och med djur skyr dem”.

Parallellt med detta beskrev Carl von Linné, i sin botanisering av planetens alla växter och arter, afrikanen som: ”flegmatisk, slug, lat och likgiltig och behärskas av godtycke”. (Till Linnés försvar beskrev han européen, asiaten och amerikanen lika godtyckligt.)

Svenskarna hade egna lagar för hur slavarna skulle behandlas. Lagar som godkänts av Gustav III och statsråden i Stockholm.

Straffen var bland annat brännmärkning genom glödande järn eller piskrapp. Tre-fyra piskrapp räcker för att fullständigt demolera en människa.

Sverige bestämde att slavägare fick utdela upp till 29 rapp. För gravida kvinnor, vilka blivit med barn genom slavdrivarnas våldtäkter, gjordes undantag. De måste under piskandet ligga med magen i en grop, allt för att skydda fostret, en värdefull ägodel.

Detta fortgick i närmare hundra år, de sista slavarna löstes in av kronan 1847. Sverige var sist av alla europeiska länder att avskaffa slaveriet i Västindien.

Ingenting av detta är hemligheter. Merparten av fakta ovan är hämtade från en krönika av Herman Lindqvist publicerad i Aftonbladet 2015 med rubriken ”Sverige blev rikt på slavhandel”.

I romanen 1794 från i fjol skriver Niklas Natt och Dag om den svenska slavhandeln så brutalt detaljerat att man hör piskrappen.

Att vi därför nu äntligen – inspirerade av Black lives matter-rörelsen i USA – börjar diskutera och lyfta fram vår egen roll i slaveriets historia är, milt uttryckt, på tiden.

Vi bär alla på denna skuld. Vi har alla någon gång gjort omdömen om andra människor som bygger på nedärvda fördomar. Rasifiering finns i vårt svenska kulturarv.

Den amerikanske författaren Colson Whitehead har med Den ­underjordiska järnvägen (Albert Bonniers Förlag) skrivit en obönhörlig bok om det amerikanska slaveriet. Romanen fick båda de tyngsta litteratur­prisen som finns i USA, Pulitzer och National Book Award.

När jag för tre år sedan intervjuade Colson Whitehead i Di Weekend ­diskuterade vi polisvåld mot svarta och statyers vara eller icke vara. 

Colson Whitehead talade då, 2017, om en staty i Central Park i New York, i hörnet 5:e avenyn och 103:e gatan, av doktor James Marion Sims, hyllad som ”den moderna gynekologins fader”.

Doktorn var också slavägare och tillskansade sig sina kunskaper genom att tvångsoperera slavkvinnors vaginor utan bedövning.

Tack vare aktivister togs den statyn äntligen ned 2018.

Att man i amerikanska städer nu fäller statyer av sydstatsgeneraler som gick i krig för att få fortsätta ha människor som ägodelar borde inte ens diskuteras. Fäll dem.

Ska vi i Sverige fälla statyer av Carl von Linné (1707–1778) och Gustav III (1746–1792)?

Nej. Carl von Linnés historiska gärning är större än så. Det går heller inte att tvätta bort kungar ur historieskrivningen.

Men oavsett vad man tycker ska diskussionen inte avfärdas utan välkomnas.

Black lives matters-rörelsen beskrivs just nu alltför ofta som något som orsakar problem. I realiteten gör den på lång sikt världen bättre och ­lugnare. 

Om man inte tar tag i orättvisor kommer de förr eller senare detonera.

I fjol startade New York Times projektet och podcasten The 1619 ­Project, döpt efter att det var 400 år sedan det första skeppet med slavar nådde Virginias kust 1619. 

Första avsnittet börjar med att journalisten Nikole Hannah-Jones, ­belönad med Pultizer-priset, går omkring på Virginias stränder där slavskeppen kom in.

Svensk tv borde göra samma sak. Låt till exempel journalisterna Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby, som gör podden Raseriet och gjort utmärkta serier för SVT Play och intervjuas i denna tidning, åka till ­Saint-Barthélemy och filma de platser där människor torterades och såldes som ägodelar med den svenska flaggan vajandes ovanför deras huvuden.

Vi kan inte göra om, men vi kan försöka göra rätt.

 

»Om man inte tar tag i orättvisor kommer de förr eller senare att detonera.«

 

 

 


Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Life science-bolag behöver ha koll på sina siffror

Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.
Kling i Nasdaq-kockan. Yilmaz Mahshid, CFO på Pledpharma med Anders Larsson och Malin Wikstrand från Accountor i samband med Pledpharmas notering på Nasdaq 31 oktober 2019.

Rätt ekonomisk information i rätt tid är viktigt inom Life Science för att dessa bolag ska kunna gå ut med denna till investerare och på marknaden. Noterade bolag har i tillägg specifika regler och rapporteringstider att följa. 

– Det är extra roligt att jobba med life science- och utvecklingsbolag just för att de är så intresserade av sina siffror, säger Malin Wikstrand, redovisningskonsult på Accountor. 

Malin Wikstrand sitter på Accountors Lundakontor i Medicon Village Science Park. Accountor har haft kontor där sedan 2012 då Medicon Village startade upp, idag en nätverksmiljö med 150 företag och organisationer med tillsammans 2200 medarbetare. Det är en intressant miljö att finnas i och Accountor har life science samt forsknings- och innovationsföretag härifrån som kunder. Hon tycker det är inspirerande att sitta nära kunder. 

– Det är roligt att man kan stöta på varandra, ta en kaffe eller lunch och lyssna på hur det går för deras projekt. Det är en häftig miljö att sitta i, säger Malin Wikstrand. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountors samarbete med Life Science-bolag. 

Börsnotering ställer fler krav

Malin Wikstrand tycker om att jobba med bolag som har tydliga rutiner. Att sätta upp rutiner och att arbeta helt digitalt är hennes vardag. Är bolagen börsnoterade har de fler krav på sin ekonomiska information och på transparens. 

– Det är roligt att vara med i den processen, säger Malin Wikstrand. 

Effektiviserar och professionaliserar

Ett bolag hon jobbar med, Pledpharma, noterades på Nasdaq förra året.  

– Sedan vi började jobba med Accountor har vi gått över från mycket manuell hantering av ekonomiarbetet till helt digitalt arbete. Utöver att digitaliseringen har effektiviserat ekonomiarbetet ger den också en skalbarhet. Vi kan växa utan något större merarbete. Arbetet flyter dessutom på obehindrat oavsett var i världen vi är samtidigt som vi samarbetar med Malin Wikstrand i Lund och Peter Einarsson, senior advisor på Accountor, i Stockholm, säger Yilmaz Mahshid, PhD, CFO på Pledpharma. Han fortsätter:

– Övergången till Nasdaq med rapportering enligt IFRS gör att det behöver vara bra kvalitet på rapporteringen samt att vi är mer pålästa då vi genomgår granskning från många håll. Processerna och arbetet inom ekonomi har professionaliserats till en helt annan nivå och Accountor har varit en del utav den professionaliseringen. 

Fakta Accountor 

Accountor är en del av Accountor Group, en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

I Sverige är de 300 anställda, varav 270 konsulter på 8 orter. Accountor Group har över 100 kontor i sju länder: Sverige, Finland, Norge, Danmark, Nederländerna, Ryssland och Ukraina. De drivs av en passion att uppnå resultat och att sträva mot framgång tillsammans med sina kunder. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Accountor här. 

 

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?