Det var det nybildade filmbolaget SF, Svensk Filmindustri, som lät bygga Filmstaden på en plats stor som tio fotbollsplaner. Den första långfilmen, Victor Sjöströms Körkarlen, började spelas in under våren 1920 innan Filmstaden var riktigt färdigbyggd.
Detta var under den guldålder för svensk film som öppnade portarna till det riktiga Hollywood i Kalifornien, USA. Den förste som reste dit var regissören Victor Sjöström, tätt följd av epokens andra mästerregissör Mauritz Stiller som reste tillsammans med skådespelerskan Greta Garbo. ”Den gudomliga”, som hon kallades, blev kvar i Hollywood och gjorde succé.
På Greta Garbos väg 3 i Sveriges Hollywood ligger portvaktsstugan med den ikoniska portalen som leder in till området. I portvaktsstugan finns det populära våffelkaféet och där håller stiftelsen Filmstadens Kultur till. Den har till uppgift att förvalta Filmstadens anrika historia. Verksamhetsledare är konstnären Annica Johansson.
”Jag har varit längst tid på området av alla, sedan 1996. När jag kom hit var området ganska öde, jag hade en egen nyckel till portalen. Det var väldigt risigt här då om jag säger så.”
Efter cirka 400 filminspelningar hade SF lämnat Filmstaden i början av 1970-talet och Riksteatern, som kom efter, hade flyttat till Hallunda. Finanskrisen i början av 1990-talet gjorde att det planerade bostadsbyggandet lades på is. Då gjorde Filmstaden oväntat comeback, filmproduktionen återupptogs under några få år. Den sista storfilm som spelades in här var Glasblåsarnas barn med Stellan Skarsgård.
De nedgångna lokalerna hade upplåtits på rivningskontrakt till musiker, filmare och konstnärer som Annica Johansson, den enda som är kvar från den tiden.
”Jag har faktiskt min ateljé i Ingmar Bergmans gamla kontorsrum, längst ned i hörnan av klädlogehuset.”
Det hände att Filmstaden fick besök från Hollywood. Greta Garbo och Ingrid Bergman återvände till den arbetsplats där de hade fostrats och 1953 kom den amerikanska filmstjärnan Gregory Peck på besök.
Av de filmateljéer som den Oscarbelönade Gregory Peck fick se under sitt studiebesök finns bara den lilla kvar. Stora ateljén revs vid millennieskiftet när bostadsbyggandet inleddes.
”Vi gjorde allt vi kunde för att stora ateljén skulle bevaras, men vi klarade inte det. Det var katastrof”, säger Annica Johansson.
De som protesterade mot rivningen hade organiserat sig i Bevara Gamla Filmstaden, en förening som 2002 ombildades till Stiftelsen Filmstadens Kultur.
Av de 100 år gamla fastigheterna är åtta bevarade, inklusive den tidigare personalrestaurangen Backstugan, som avviker med sin alphyddeliknande arkitektur.
Vid lilla ateljéns kortsida står skulptören Peter Lindes staty Teatervagnen från 2015, en hyllning till Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet. Peter Linde har det senaste året varit omskriven för statyn i Malmö av Zlatan Ibrahimovic, som vandaliserats efter att fotbollsstjärnan gått in som ägare av rivalen Hammarby.
Statyn Teatervagnen tillhör stiftelsen, liksom portvaktsstugan.
”Det är en väldig fördel, därmed har vi inte så höga kostnader. Och kaféet går rätt bra faktiskt, även om intäkterna bara är kanske 60 procent av det normala på grund av corona”, säger Annica Johansson.
Ett hundraårsjubileum går inte att skjuta upp hur länge som helst och sista helgen i augusti ska det bli av.
”Vårt stora årliga evenemang är Filmstadens dag, som alltid är sista söndagen i augusti. Då brukar det komma 5.000 personer, hela området lever upp”, säger Annica Johansson.
”Nu har vi tänkt fira med utomhusbio, utställningar, guidade visningar, en arkitekturmodell som visar hur Filmstaden såg ut 1920 och annat under dagarna tre, fredag–söndag. Det är ett delvis inhägnat område och jag tror man kan reglera publikantalet med biljetter som man får boka i förväg.”
”Någon rusning kanske det inte heller blir. Vi skulle i princip ha kunnat fortsätta med våra söndagsvisningar, vi har normalt ganska många grupper som vill komma och titta, men det har totalt dött ut under corona.”
