Annons

Sveriges Hollywood fyller 100

Sveriges Hollywood, Filmstaden i Råsunda, fyller 100 år. 

Det planerade firandet i våras fick ställas in på grund av corona. Nu gör man ett nytt försök utomhus under sista helgen i augusti. Och den här gången ska det bli av.

Annica Johansson, verksamhetsledare för stiftelsen Filmstaden Kultur.
Annica Johansson, verksamhetsledare för stiftelsen Filmstaden Kultur.Foto:Jesper Frisk
Annica Johansson, verksamhetsledare för stiftelsen Filmstaden Kultur.
Annica Johansson, verksamhetsledare för stiftelsen Filmstaden Kultur.Foto:Jesper Frisk
Foto:Jesper Frisk
Teatervagnen av Peter Linde, 2015. Konstverket är beskuret.
Teatervagnen av Peter Linde, 2015. Konstverket är beskuret.Foto:Jesper Frisk

Det var det nybildade filmbolaget SF, Svensk Filmindustri, som lät bygga Filmstaden på en plats stor som tio fotbollsplaner. Den första långfilmen, Victor Sjöströms Körkarlen, började spelas in under våren 1920 innan Filmstaden var riktigt färdigbyggd. 

Detta var under den guldålder för svensk film som öppnade portarna till det riktiga Hollywood i Kalifornien, USA. Den förste som reste dit var regissören Victor Sjöström, tätt följd av epokens andra mästerregissör Mauritz Stiller som reste tillsammans med skådespelerskan Greta Garbo. ”Den gudomliga”, som hon kallades, blev kvar i Hollywood och gjorde succé.

På Greta Garbos väg 3 i Sveriges Hollywood ligger portvaktsstugan med den ikoniska portalen som leder in till området. I portvaktsstugan finns det populära våffelkaféet och där håller stiftelsen Filmstadens Kultur till. Den har till uppgift att förvalta Filmstadens anrika historia. Verksamhetsledare är konstnären Annica Johansson.

”Jag har varit längst tid på området av alla, sedan 1996. När jag kom hit var området ganska öde, jag hade en egen nyckel till portalen. Det var väldigt risigt här då om jag säger så.”

Efter cirka 400 filminspelningar hade SF lämnat Filmstaden i början av 1970-talet och Riksteatern, som kom efter, hade flyttat till Hallunda. Finanskrisen i början av 1990-talet gjorde att det planerade bostadsbyggandet lades på is. Då gjorde Filmstaden oväntat comeback, filmproduktionen återupptogs under några få år. Den sista storfilm som spelades in här var Glasblåsarnas barn med Stellan Skarsgård.

De nedgångna lokalerna hade upplåtits på rivningskontrakt till musiker, filmare och konstnärer som Annica Johansson, den enda som är kvar från den tiden. 

”Jag har faktiskt min ateljé i Ingmar Bergmans gamla kontorsrum, längst ned i hörnan av klädlogehuset.”

Det hände att Filmstaden fick besök från Hollywood. Greta Garbo och Ingrid Bergman återvände till den arbetsplats där de hade fostrats och 1953 kom den amerikanska filmstjärnan Gregory Peck på besök. 

Av de filmateljéer som den Oscarbelönade Gregory Peck fick se under sitt studiebesök finns bara den lilla kvar. Stora ateljén revs vid millennieskiftet när bostadsbyggandet inleddes. 

”Vi gjorde allt vi kunde för att stora ateljén skulle bevaras, men vi klarade inte det. Det var katastrof”, säger Annica Johansson.

De som protesterade mot rivningen hade organiserat sig i Bevara Gamla Filmstaden, en förening som 2002 ombildades till Stiftelsen Filmstadens Kultur. 

Av de 100 år gamla fastigheterna är åtta bevarade, inklusive den tidigare personalrestaurangen Backstugan, som avviker med sin alphyddeliknande arkitektur. 

Vid lilla ateljéns kortsida står skulptören Peter Lindes staty Teatervagnen från 2015, en hyllning till Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet. Peter Linde har det senaste året varit omskriven för statyn i Malmö av Zlatan Ibrahimovic, som vandaliserats efter att fotbollsstjärnan gått in som ägare av rivalen Hammarby. 

Statyn Teatervagnen tillhör stiftelsen, liksom portvaktsstugan.

”Det är en väldig fördel, därmed har vi inte så höga kostnader. Och kaféet går rätt bra faktiskt, även om intäkterna bara är kanske 60 procent av det normala på grund av corona”, säger Annica Johansson.

Ett hundraårsjubileum går inte att skjuta upp hur länge som helst och sista helgen i augusti ska det bli av.

”Vårt stora årliga evenemang är Filmstadens dag, som alltid är sista söndagen i augusti. Då brukar det komma 5.000 personer, hela området lever upp”, säger Annica Johansson. 

”Nu har vi tänkt fira med utomhusbio, utställningar, guidade visningar, en arkitekturmodell som visar hur Filmstaden såg ut 1920 och annat under dagarna tre, fredag–söndag. Det är ett delvis inhägnat område och jag tror man kan reglera publikantalet med biljetter som man får boka i förväg.”

”Någon rusning kanske det inte heller blir. Vi skulle i princip ha kunnat fortsätta med våra söndagsvisningar, vi har normalt ganska många grupper som vill komma och titta, men det har totalt dött ut under corona.”

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ScriveAnnons

Elektroniska signaturer får företagen att spara pengar

Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering.
Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering.

Nu finns ett nytt sätt för företagen att spara in kronor och ören. Driver utvecklingen gör ett svenskt tillväxtbolag med kunder i över 30 länder.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här

Vägen till lönsamhet går ofta genom en snårig väg av tidskrävande förhandlingar, effektiviseringar och eviga försök att strypa utgiftsposter.

Det är den krassa verkligheten för nästan alla företag i Sverige som till varje pris vill undvika blödande bokslut.

Men det finns många sätt att spara pengar – och ett av de enklaste sätten är att minska på administrationen genom att digitalisera avtalsprocessen.

– Genom elektroniska underskrifter sparar du pengar i antalet vunna affärer samtidigt som du undviker dolda kostnader i hantering. Varje månad hanterar vår tjänst drygt två miljoner signerade dokument. Hade avtalen istället skrivits ut på papper hade det slukat mycket resurser i alla led, säger Viktor Wrede, vd för Scrive.

Digitaliserad process sparade pengar

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när man egentligen kan spara pengar.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter. 

Scrive var en av pionjärerna i Europa med elektronisk signering, en metod som blivit allt vanligare i många branscher de senaste åren.

– Med digitala underskriftsprocesser kan våra kunder reducera kostnader, tid och resurser på allt från skrivare, papper och postgång till lagring och generell administration. I stort sett alla våra kunder räknar hem sin investering i Scrive bara på detta, säger Viktor Wrede.

Marknaden allt mer konkurrensutsatt

E-signering har också visat sig kunna snabba upp anställnings- och kontraktsprocesser. En elektronisk signatur verkar ligga rätt i tiden under den digitala omställningsresan. Mycket handlar, enligt Viktor Wrede, om att ge en modern upplevelse för personen du ska anställa.

– I dag är det inte längre så många personer som har skrivare hemma. Vill du rekrytera någon på en konkurrensutsatt marknad kan det ibland hända att du behöver agera fort. 

Scrive, som grundades 2010 och numera har kunder i mer än 30 länder, är en av aktörerna som leder utvecklingen på en konkurrensutsatt e-signeringsmarknad. En förkortad signeringsprocess gör att allt fler företag får upp ögonen för deras digitala lösning.

– Man ska inte underskatta vinningen man får av minskad administration efter ett påskrivet avtal. Att efter ett avtal behöva scanna det eller stoppa in det i en pärm kostar tid, pengar och administration. Där finns det för alla bolag, oavsett storlek, kronor och ören att hämta – och det är pengar man sällan tänker på i första hand, avslutar Viktor Wrede.

Testa Scrive gratis i 30 dagar – läs mer här 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?