Annons

Sveriges första världsstjärna fyller 200 år

I år är det 200 år sedan den världsberömda sopranen Jenny Lind, näktergalen kallad, föddes.

Det uppmärksammas med en utställning i Stockholms Konserthus foajé i sommar, ett par biografier och en film som sänds på SVT på hennes födelsedag den 6 oktober.

Till vänster: Jenny Lind. Till höger: Kopior på Jenny Linds scenklänningar fixas av Karina Svensson, konserthusets programansvarig och Joanna Ocias, utställningens formgivare.
Till vänster: Jenny Lind. Till höger: Kopior på Jenny Linds scenklänningar fixas av Karina Svensson, konserthusets programansvarig och Joanna Ocias, utställningens formgivare.
Jenny Lind.
Jenny Lind.
Jenny Lind.
Jenny Lind.Foto:Elliot & Fry

Året var 1820 och platsen ett nu sedan länge rivet hus som låg där Sveavägen korsar Mäster Samuelsgatan. För 200 år sedan var detta fattigkvarter och Jenny Lind föddes som så kallad oäkting. Därifrån skulle hon komma att göra en osannolik klassresa och en enastående karriär. Jenny Lind brukar kallas den första svenska världsstjärnan.

Alldeles i närheten av födelseplatsen hyllas hon på Stockholms konserthus, vars årliga sommarutställning ägnas hennes minne. 

”Det här huset är egentligen för ungt för att minnas Jenny Lind, men får vi chansen att lyfta fram ett kvinnligt konstnärskap så gör vi gärna det”, säger projektledaren Karina Svensson.

Jenny Linds hemvist var det som i dag heter Kungliga operan. Där skulle Jenny Lind ha firats mitt under coronautbrottet i mars, det publika ställdes in och hyllningskonserten kom istället att strömmas på operans playtjänst. En utställning som var tänkt att öppna i april väntas bli av i höst istället, om operan får öppna för publik då.

Det var på Operans elevskola som Jenny Linds makalösa karriär inleddes. Hon slog igenom som 17-åring och kom att turnera i USA, dit hon kom 1850. Det var tidigt, redan innan den stora utvandringsvågen från Sverige hade tagit fart. 

På den tiden var det ännu inte möjligt att göra ljudupptagningar och det är länge sedan det fanns någon levande människa som hört Jenny Linds berömda sångröst. 

”Vi har bara alla minnen av hur hon lät, vittnesmål om hur fantastiskt det var, hur åhörarna rördes till tårar, överord som känns helt logiska när man varit med om en stor konsertupplevelse”, säger Karina Svensson på Konserthuset.

”För att få något klingande under utställningen visar vi ett avsnitt ur den kommande filmen på SVT, där Malin Byström sjunger två arior. Om inte alla känner till henne, så kommer man att göra det efter att hon sommarpratat i P1 i juli.”

Malin Byström är sedan 2018 hovsångerska, en hederstitel som Jenny Lind förärades 1840. Strax därefter valdes hon in i Musikaliska Akademien. Då var hon bara 19 år och den yngsta genom tiderna att föräras sådana utmärkelser.

Musikvetaren Ingela Tägil, aktuell med en nyutkommen biografi, ”Näktergalan – En biografi över Jenny Lind” (Natur och kultur), har disputerat på en avhandling om den röst som ingen nu levande människa hört. 

”Jenny Lind levde i ett sångtekniskt skifte som debatterades högljutt i framför allt musikpressen i Europa, men även i dagstidningar”, säger hon. 

”Dessutom finns det väldigt väl beskrivande recensioner av hennes framträdanden. Då var de bättre på att skriva om sång. Idag behöver vi inte beskriva ljud på samma sätt.”

Hur Jenny Lind såg ut vet man i alla fall, för under hennes livstid kom en annan uppfinning, kameran. I Ingela Tägils biografi är den tidigaste bilden från 1848, en daggerotypi, det vill säga en tidig fotoprocess. 

Klassiska kompositörers verk finns bevarade i partiturer och kan framföras, men hur håller man liv i ett konstnärskap som Jenny Linds där det alltså inte finns något bevarat för eftervärlden?
”Jenny Lind slog igenom i en tid med tekniska landvinningar och ett medialt skifte. Med dagens språkbruk kan man säga att hon byggde sitt eget varumärke, det skapades ett intresse runt hennes person. Det är fascinerande hur det var möjligt att göra så pass tidigt, kvinnlig operasång var på den tiden förknippat med prostitution”, säger Ingela Tägil.

Kring Jenny Lind skapades en hel industri av det som i dag kallas merchandise, souvenirer och alla möjliga produkter som såldes med hennes namn. 

”Redan på 1840-talet i Europa fanns det fabriker som tillverkade saker dedikerade till henne. Det fanns Jenny Lind-askar, möbler, hattar och en massa grejer. Det där exploderade när hon kom till USA, där industriproducerade prylar som marknadsfördes med Jenny Linds namn”, säger Ingela Tägil.

Till skillnad mot i dag var denna affärsverksamhet inte alltid reglerad i avtal, det fanns de som skodde sig på hennes namn, men Jenny Lind blev ändå en förmögen person. Bara hennes första framträdande i USA, en enda konsert, inbringade 10 000 dollar till artisten. The Swedish Nightingale skänkte hela summan till välgörenhet, Jenny Lind var en frikostig filantrop. 

Redan 1891, tre år efter sångerskans död i Storbritannien, publicerades en biografin.

”Den sammanfattar hennes liv i gravt redigerad form och ger en romantiserad bild”, säger Ingela Tägil.

”Jag är musikvetare och har utgått ganska mycket från ett kritiskt perspektiv. Jag har försökt att inte göra ett idolporträtt, utan snarare beskriva en person med med positiva och negativa egenskaper.”

I slutet av sommaren publiceras en biografi till, ”Jenny Lind, historien om den svenska näktergalen” av Sarah Jenny Dunsmure (Carlsson Bokförlag). Det är en översättning från engelska av en biografi som kom ut 2015, författad av en avlägsen släkting till Jenny Lind. Sarah Jenny Dunsmure var Linds barnbarns barnbarn. 

Kändisskap kommer och går och det har funnits perioder när Jenny Lind fallit lite i glömska, åtminstone för personer utanför operavärlden, det var ju framför allt operasångerska hon var. 

”Intresset för henne var som störst under USA-resan 1850. I samband med hundraårsjubileet 1920 kom det tillbaka, då fanns det fortfarande personer i livet som hade varit väldigt unga när Jenny Lind levde och fortfarande mindes henne. Under långa perioder när vi haft andra stora operastjärnor, som Birgit Nilsson och Jussi Björling, har intresset för Jenny Lind varit måttligt. Men sedan dök hon upp på femtiolappen”, säger Ingela Tägil.

Mellan 1996 och 2016 pryddes den svenska femtiokronorssedel av Jenny Lind, en ära som sedan övertagits av kompositören och vissångaren Evert Taube.   

Jenny Lind blev alltså förmögen på sin sång och 1875 gjorde hon en donation till Kungliga Musikaliska Akademien. Sedan 1965 har Folkets Hus och Parker utsett en Jenny Lind-stipendiat, som fått turnera i Sverige och Nordamerika. Nu när det är tvåhundraårsjubileum gör dessa gemensam sak, återlanserar Jenny Lind-stipendiet och lyfter fram 2020 års stipendiat, sopranen Tessan-Maria Lehmussari, lite extra. 

På födelsedagen den 6 oktober uppträder Tessan-Maria Lehmussari på Konserthuset under en kväll när även Ingela Tägil medverkar. Det är ett av få tillfällen som Tägil har inbokat för att tala publikt om sin biografi och om Jenny Lind.

”Jag var uppbokad på en massa event under våren och sommaren, men allt har blivit inställt”, säger hon.

 

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?